Stadens sopor Till sjoxarna

recycling-grupp. Branschförbund som Sveriges mekanförbund, 
Svenska gjuteriföreningen, Svenska gruvföreningen, Jernkontoret och 
Sveriges plastförbund utredde återvinning vid denna tid. Kommunernas 
konsultbyrå K-konsult och även konsultbyrån Vattenbyggnadsbyrån AB 
hade speciella avdelningar för avfallshantering. IVA bedrev viss utrednings-
verksamhet och likaså Svenska teknologföreningen. Ångpanneföreningen 
tittade på frågor om kraftutvinning vid förbränning av avfall och inom 
Institutet för vatten och luftvårdsforskning startades ett forsknings- och 
utvecklingsprogram om avfall. Jo 1974:10, s. 36ff. 
158  TK, gatukontoret, 643/70, diarieförda handlingar, ”Skiss till plan för 
avfallshantering i Storstockholmstrakten”. 
159  Historikern Magnus Linnarsson visar i sin uppsats om beredskapsstöd till 
företaget Svenska Rayon 1972–1983 att idén om att Sverige skulle kunna 
klara sin försörjning av förnödenheter i fall av avspärrning var levande 

304
noter till kapitel 7
under 1970-talet. Linnarsson 2013, s. 35, s. 59f. Även Björn Rosén har 
tagit upp tillvaratagandet av avfall som en beredskapsåtgärd, t.ex. gällde 
det gummidäck. Rosén 1973, s. 168.
160  P 5 juni 1972, s. 794.
161  P 5 juni 1972, s. 795.
162  Staden fick 32 kronor per ton insamlat pappersavfall från den entreprenör 
som samlade in avfall öster om Nynäsvägen. Miljöberedningen skrev att 
det var osäkert om staden skulle kunna teckna avtal som kompenserade 
för kostnaderna i hanteringen. Stockholms kommun, miljö- och hälso-
vårdsförvaltningen 1976, s. 111.
163  Stiftelsen Svensk återvinning 1975, s. 38. Stiftelsen svensk återvinning bil-
dades 1972 av Svenska kommunförbundet, Persönerna AB, PLM, Supra 
och Stora Kopparbergs AB. Åsab var verkställande organ.
164  Rosén 1973, s. 173.
165  Rosén 1973, s. 22, 176. 
166  Rosén 1973, s. 171–173.
167  U 5/1974, s. 28.
168  GK 1972, s. 127f.
169  Y 21 jan. 1974, s. 53f.
170  U 5 1974 passim.
171  Y 2 dec. 1975, s. 1412.
172  M 128/1973, s. 263f.
173  Prop. 1975:32, s. 12, 38.
174  Prop. 1975:32, s. 13.
175  Prop. 1975:32, s. 27f, 36, citat s. 28.
176  Bennulf 1994, s. 50f; Linnér, 1998, s. 114, 150.
177  Miljöhistorikern Johan Hedrén skriver: ”Det är också lätt att se hur 
denna föreställning om knapphet kommit till uttryck i en mängd poli-
tiska målsättningar och strategier: återvinning, kretslopp, sparsamhet och 
faktor 10 utgör några av de mest välkända koncepten i sammanhanget.” 
Hedrén 2002, s. 312.
7. Avfallsregimer och regimskiften
1  Nygård 2004, s. 334f.
2  Cooper 2010, s. 1036–1041, 1046.
3  Inom forskningen om avfall finns en ständigt återkommande diskussion 
om huruvida avfall är en konstruktion eller en materiell angelägenhet. Den 
tar ofta sin utgångspunkt i Mary Douglas teori om smuts och skräp som 
konstruktion och symbol. Se t.ex. Hetherington 2004, s. 162f, 157–173; 
O’Brien 2008, kap. 6–7.

305
noter till kapitel 7
4  Melosi, 2005, s. 176. 
5  Nygård 2004, s. 337.
6  Barles 2005, s. 29, 45, 47 och passim.
7  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar 
1900, nr 45.
8  Edvinsson 1992, s. 126; Lindegaard 2003, passim; Hallström 2002, s. 256. 
9  Hanley 1987, s. 26.
10  Dansk forskning har visat att latrinens potentiella värde fördes upp i 
diskussionerna om införandet av wc i Köpenhamn men om det verkli-
gen försenade införandet av wc är oklart. Lindegaard 2002, passim. Eva 
Jakobsson argumenterar dock för att det var en rädsla för föroreningar 
som gjorde att man tvekade om att införa wc och att tanken om avfallets 
värde som gödsel inte spelade nämnvärd roll. Jakobsson 1999, passim. 
11  Sjöstrand 2006, s. 15. 
12  Vattentoaletten med ungefär samma mekanism som dagens uppfanns 
i England i slutet av 1700-talet och blev snabbt relativt populär. Dock 
installerades toaletterna innan ett system för avlopp byggts ut och skapade 
i början stora problem i bland annat London. McLaughlin 1971, s. 110. 
13  SÅS 1905, s. 138–145. Registren i årgångarna 1905–1921.
14  SÅS, register 1901–1920, sökordet är ”sopor”, men det följs av ovan 
nämnda rubricering.
15  Nygård 2004, s. 219, 291ff.
16  Edling 1996, s. 30, 98ff, 373ff. 
17  Sundin 1984, s. 350ff; Sörlin 1984, s. 305.
18  Hedrén 2002, s. 309; Sörlin 1984, s. 298ff; Sundin 1984, passim.
19  Tingsten 1901, s. 137.
20  Strasser 2000, s. 27, 70–85, 97–102.
21  Aléx 2001, s. 67.
22  Aléx 2003, passim. 
23  Schön 2007, s. 228, 251ff, 298.
24  Fagerstedt & Sörlin 1987, s. 91.
25  Nordström 1938, passim; Nordström 1942, passim (se t.ex. s. 23f).
26  Lundén 1999, s. 41.
27  Skovdahl 1998, s. 148–151; Holmqvist 1998, s. 167f.
28  Hedrén 2002, s. 310f; Holmqvist 1998, s. 199f.
29  Soller 1969, passim. Ursprungligen en artikelserie i Dagens Nyheter 1968.
30  Hedrén 2002, s. 312f.
31  Hedrén menar att frågan om natur och miljö under efterkrigstiden var 
en del av en ”kulturell kamp” där olika moraliska och estetiska värden 
om samhällsutvecklingen visade sig. Miljöfrågorna blev symboler för 

306
noter till appendix
bredare samhällsfrågor och, menar Hedrén, för ”det moderna projektet 
i hela dess vidd”. Hedrén 2002, s. 302f. 
32  ”Kvittblivning” SAOB.
33  Denna invändning vad gäller ordet ”destruktion” framfördes i ett betän-
kande från STRUT– där valdes ordet ”behandling” i stället, ett ord som 
jag anser vara för brett. STRUT 1969, s. 28. Det är även en anledning 
till att TNC menar att begreppet är svårt att använda. Telefonintervju 
med Anna Lena Bucher, vd TNC.
34  Ekheimer 2006, s. 86f. Även skrotåtervinning ger en miljöfarlig bipro-
dukt. JBF 2008, s. 61.
35  ”Not until the 1960s and 1970s did Americans link the resolution of the 
refuse problem to American affluence and the consumption of goods. 
Yet, by the onset of the twenty-first century, Americans were still trying 
to learn how to manage the solid waste problem, not solve it.” Melosi 
2005, s. 16.
36  Tingsten 1929, s. 213, 218.
37  Tingsten 1933, s. 150. 
38  Idag räknas inte pantsystem som förebyggande utan som återvinning 
och därmed som en typ av avfallshantering. Naturvårdsverket 2013, s. 13.
39  Hedrén 2002, s. 326f; Hetherington 2004, s. 157–173; Melosi 2005, kap. 
8; Naturvårdsverket 2013, s. 19; Naturvårdsverket 2014.
Appendix
1  Fram till 1920 års berättelse var omfånget cirka 30 sidor text och 20 sidor 
tabeller. Texten är uppdelad i avsnitt om organisation, avträdesrenhållning, 
gaturenhållning, gårdsrenhållning, större entreprenadarbeten, verkstäder, 
avfallets emottagning och transport från staden, avfallets behandling vid 
Lövsta, avfallets försäljning, inventarier samt byggnader och fastigheter. 
Vissa år finns avsnitt av engångskaraktär, t.ex. inkorporeringen av Bränn-
kyrka, hur en ovanligt snörik vinter hanterats etc. I 1920 års berättelse 
omfattade text- och tabelldelarna bara ca 10 sidor vardera. 
2  Denna mängd var sedan 1938 densamma som den som gått direkt till 
verkets kunder. 
3  1934–1940 finns det en uppgift som heter ”antal utskeppade järnvägslaster 
sopor”, vilket kan vara dumpning i vatten, men det är oklart.
4  1925–1961 utgift för behandling och försäljning, 1959–1964 utgifter för 
destruktion. De två åren som är överlappande visar att detta antagligen 
är samma summa. 
5  Tingsten 1911, s. 105–110; Dufwa & Pehrson 1989, s. 39; Timell 1959, s. 84.
6  SÅS, 1912 s. 135. Ett registerton är ett volymmått som motsvarar 2,83 m³.

307
noter till appendix
7  P 7 oktober 1912, s. 307.
8  RV 1909, s. 18.
9  RV 1909, s. 8. 
10  Denna uppgift finns inte i samma tabell där övriga uppgifter om avfallets 
mängd och sammansättning redovisas utan återfinns i tabellen ”Renhåll-
ningsavdelningens omfattning”, GK 1929–1937.
11  TK, gatukontoret, 643/70, skrivelse till gatunämnden 8 aug. 1972. 

309
Källor och litteratur
Otryckta källor
Stadsarkivet (SSA)
  554 C, Gatunämnden och gatukontorets expedition.
  557 B, Gatukontoret, renhållningsavd. kamerala avd.
  557 D, Gatukontoret, sopförbränningsanstalten Lövsta.
  566 A, Stadsfullmäktige med beredningsutskottet
  37 A, Drätselnämnden, kammarkontoret, stadskamreraren. 
Trafikkontorets arkiv (TK)
  Gatukontorets arkiv 
Terminologicentrums arkiv (TNC)
Övrigt otryckt material
Bucher, Anna Lena, ”Down to earth, but up to whom? Terminology, awareness 
and responsibility”, opublicerat föredrag vid Europeiska terminologifören-
ingens världskonferens i Oslo 2012. 
Kyhlstedt, K.G., mejl 17 mars 2014.
Sjöstrand, Ylva, Stadens ekonomi eller invånarnas hälsa. Läkares diskussion 
om vatten, renhållning och bostäder efter hälsovårdsstadgans införande 1875, 
magisteruppsats vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms uni-
versitet, 2006.
Svenska Akademiens ordboksredaktion, mejl 11 november 2013 & 4 april 2014.
Terminologicentrum, två mejl 5 november 2013.
Terminologicentrum, Bucher, Anna Lena, telefonintervju 25 oktober 2013.
Kommunalt tryck, kommunala årsböcker
Stockholms stadsfullmäktiges handlingar 1900–1975
  Utlåtanden (U)
  Protokoll (P)

310
källor och litteratur
  Yttranden (Y)
  Bihang (B)
  Motioner (M) 
Berättelse angående Stockholms stads renhållningsväsen jämte statistisk öfversikt 
rörande verksamheten (RV) 1909–1927 
Berättelse över gatukontorets verksamhet 1929–1960 (GK)
Gatukontoret. Verksamhetsberättelse 1961–1975 (GK)
Hälsovårdsnämndens berättelse 1905, 1907 (HN)
Statistisk årsbok för Stockholms stad 1904–1955 (SÅS)
Övrigt kommunalt och offentligt tryck
Asker, Bertil (red.), Förbränningsanläggningen vid Högdalen, Stockholm 1970. 
Björkman, Åke & Lidén, Gösta, Stockholms stads sopförbränning vid Lövsta, 
Stockholm 1939. 
Ds Jo 1972:2 Program för forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behand-
ling av avfall från hushåll, industriell verksamhet m.m. Promemoria avgiven 
av utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall 
m.m. (UKA). 
Ds Jo 1979:13 Lokaliseringen av Sakab:s centrala anläggning för behandling av 
miljöfarligt avfall.
Jo 1974:5 Avfall som energikälla. Rapport från arbetsgruppen för avfallsfrågor. 
Jordbruksdepartementets stencil. 
Jo 1974:10 Avfall. Ökad återvinning – bättre omhändertagande. Del 1. Hus-
hållsavfall, industriavfall m.m. Betänkande avgivet av arbetsgruppen för 
avfallsfrågor, Jordbruksdepartementets stencil.
K-konsult, Hushållsavfall. Mängd och sammansättning m.m. nu och i framtiden, 
Stockholm 1972.
Meddelande angående billig gödsel från Renhållningsverket i Stockholm, Stock-
holm 1903.
Naturvårdsverket, Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt sam-
hälle. Sveriges program för att förebygga avfall 2014–2017, Stockholm 2013.
Naturvårdsverket, Matavfallsmängder i Sverige 2012, 2014.
Prop. 1975:30, Regeringens proposition om energihushållningen m.m. 
Prop. 1975:32, Regeringens proposition om återvinning och omhändertagande 
av avfall.
Regeringsrättens årsbok 1966. 
SFS 539/1917.
SOU 1962:36, Naturen och samhället. Betänkande avgivet av 1960 års natur-
vårdsutredning, Stockholm 1962. 

311
källor och litteratur
SOU 1964:21, Bilskrotning. Betänkande avgivet av Bilskrotningsutredningen, 
Stockholm 1964. 
SOU 1964:60, Vattenvårdens organisation m.m. Betänkande avgivet av Vatten-
vårdskommittén, Stockholm 1964. 
SOU 1969:18, Ett renare samhälle. Betänkande och förslag av kommittén för ett 
renare samhälle, Stockholm 1969. 
SOU 1978:17, Energi. Betänkande av energikommissionen, Stockholm 1978.
Statens Naturvårdsverk 1969:6, Luftvårdsproblem vid avfallsförbränning.
Stockholms gatukontor, Avfall, Stockholm 1972.
Stockholms kommun, miljö- och hälsovårdsförvaltningen, Miljöpolitiskt 
handlingsprogram 1976, Stockholm 1976.
Stockholms kommun, miljö- och hälsovårdsförvaltningen, Stockholms luft. 
Sammanställning och utvärdering av luftföroreningsundersökningar vid för-
bränningsanläggningarna i Högdalen och Lövsta, Stockholm 1978.
Storstockholms renhållningsutredning, Avfallshanteringen i Stockholmsregionen. 
Principbetänkande, Stockholm 1969.
Styrelsen för teknisk utveckling, Pyrolys av hushållsavfall. Utvärdering av pyro-
lysmetoden som behandlingsmetod för avfall, Stockholm 1974.
USK, Befolkningen i Stockholm 1252–2005. Från 1721 enligt stadens statistiska 
årsböcker, Stockholm 2005.
Tryckta källor och litteratur 
Aléx, Peder, Den rationella konsumenten. KF som folkuppfostrare 1899–1939, 
Stockholm 1994.
Aléx, Peder, ”Begär eller hushållning. Om behovets historia” i Aléx, Peder & 
Söderberg, Johan, Förbjudna njutningar – spår från konsumtionskulturens 
historia i Sverige, Stockholm 2001.
Aléx, Peder, Konsumera rätt – ett svenskt ideal. Behov, hushållning och konsum-
tion, Lund 2003. 
Andersson, Hans E. B. & Öhrström, Lennart, ”I Stockholms västliga utpost. 
Om Lövsta, Kyrkhamn och Riddersvik” i Hässelby hembygdsförenings skrift-
serie, Hässelby 2002.
Appadurai, Arjun, ”Introduction: commodities and the politics of value” i 
Arjun Appadurai (red.), The social life of things. Commodities in cultural 
perspective, Cambridge 1995.
Artéus Thor, Margareta & Holden, Christer, Gemlas värld. En lekfull industri 
i skönhetens tjänst, Fagerhult 2006. 
Arwidson, Bertil, 100 år med svenska möbler. Från snickeri till möbelindustri, 
Stockholm 2006. 

312
källor och litteratur
Arvidsson, Maria, ”Rätt packad. Visuella & verbala strategier för att vinna 
fru konsuments tillit” i Torell, Ulrika, Qvarsell, Roger & Lee, Jenny (red.), 
Burkar, påsar och paket, Förpackningarnas historia i vardagens konsumtions-
kulturer, Stockholm 2010.
Avfallsordlista. Nordiska termer med motsvarigheter på engelska, franska och tyska 
samt definitioner på svenska och engelska, Stockholm 1977. 
Barles, Sabine, ”A Metabolic Approach to the City: Nineteenth and Twen-
tieth Century Paris”, i Schott, Dieter, Luckin, Bill & Massard-Guilbaud, 
Geneviève (red.), Resources of the City. Contributions to an Environmental 
History of Modern Europe, Aldershot 2005.
Bennett, Tony & Joyce, Patrick, Material Powers. Cultural studies, history and 
the material turn, London 2010. 
Bennulf, Martin, Miljöopinionen i Sverige, Lund 1994.
Bentzel, Ragnar, Den privata konsumtionen i Sverige 1931–65, Stockholm 1957.
Berglund, Björn, ”Efterskrift” i Carson, Rachel, Tyst vår, Stockholm 1979.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt. Metod-
bok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund 2005.
Berner, Boel, Teknikens värld. Teknisk förändring och ingenjörsarbete i svensk 
industri, Lund 2012.
Björklund, Tom, Reklamen i svensk marknad 1920–1965. En ekonomisk-historisk 
återblick på marknadsförings- och reklamutvecklingen efter första världskriget, 
band 1, Stockholm 1967.
Blomkvist, Pär & Kaijser, Arne, ”De osynliga systemen” i Blomkvist, Pär & 
Kaijser, Arne (red.), Den konstruerade världen, Eslöv 1998. 
Bring, Samuel E., Stockholms läns och stads hushållningssällskap 1847–1947, 
Stockholm 1947. 
Conradson, Birgitta, ”Vår förpackade historia” i Kulturen 1987, Lund 1987.
Cooper, Timothy, ”Burying the ’refuse revolution’: the rise of controlled tip-
ping in Britain, 1920–1960”, i Environment and planning A, vol. 42, 2010.
Cronström, Anders, Vattenförsörjning och avlopp. Stockholms tekniska historia, 
Stockholm 1986.
Dahlroth, Björn & Stor-Stockholms energi AB, Avfall och Energi. En kunskaps-
sammanställning, Stockholm 1998. 
Drangert, Jan-Olof & Hallström, Jonas, ”Den urbana renhållningen i Stock-
holm och Norrköping. Från svin till avfallskvarn?” i Bebyggelsehistorisk 
tidskrift, nr 44, 2002. 
Dufwa, Arne, Stockholms tekniska historia. Trafik, broar, tunnelbanor, gator, 
Stockholm 1985. 
Dufwa, Arne & Pehrson, Mats, Stockholms tekniska historia. Snöröjning, ren-
hållning, återvinning, Solna 1989.

313
källor och litteratur
Edling, Nils, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hem-
ideologi kring sekelskiftet 1900, Stockholm 1996. 
Edvinsson, Sören, Den osunda staden. Sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets 
Sundsvall, Umeå 1992.
Ekheimer, Patrik, Tidningspapper av returpapper. Den svenska massa- och pap-
persindustrins omvandling under senare delen av 1900-talet, Göteborg 2006.
Eklund, Klas, ”Från rekordår till stagnation: svensk tillväxt under efterkrigs-
tiden” i Södersten, Bo (red.) Svensk ekonomi, Stockholm 1987. 
Elmhorn, Camilla, Från hot till löfte, Stockholms ekonomiska omvandling 
1945–2010. Stockholms moderna ekonomiska historia, Stockholm 2013.
Engberg, Magnus, Från pinnar till Concrete. Möbeltillverkningen i Värnamo-
bygden, Värnamo 2013.
Eriksson, Monica, ”Ladugårdslandet – före Östermalm” i Olstrup, Britt (red.), 
Stadsvandringar. 15, Stockholm 1992.
Erixon, Ulf, Mölnlycke fabriker – ett stycke svensk industrihistoria, Mölnlycke 
2009.
Fagerstedt, Otto, & Sörlin, Sverker, Framtidsvittnet. Ludvig Nordström och 
drömmen om Sverige, Stockholm 1987.
Fleck, Ludwik, Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inled-
ning till läran om tankestil och tankekollektiv, Eslöv 1997 (1935).
Florén, Gösta, Hälsovårdsstadgan, Stockholm 1972.
Fredriksson, Cecilia, Ett paradis för alla. Epa mellan folkhem och förförelse, 
Stockholm 1998.
Fridlund, Mats, ”De nationalistiska systemen” i Blomkvist, Pär & Kaijser, 
Arne (red.), Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspek-
tiv, Eslöv 1998. 
Gidlöf, Leif, ”Lamm, Herman Fredrik”, Svenskt biografiskt lexikon, Stock-
holm 1977. 
Gille, Zsuzsa, From the cult of waste to the trash heap of history. The politics of 
waste in socialist and postsocialist Hungary, Bloomington 2007. 
Gille, Zsuzsa, ”Actor networks, modes of production, and waste regimes: reas-
sembling the macro-social”, i Environment and planning A, vol. 42, 2010.
Glete, Jan, ASEA under 100 år. 1883–1983. En studie i ett storföretags organisa-
toriska, tekniska och ekonomiska utveckling, Västerås 1983. 
Golabiewski Lannby, Monica, ”Den dyrbara lumpen, råmaterialet till våra 
gamla sedlar” i Svensk numismatisk tidskrift, nr 4, 2005. 
Granberg, Björn, ”Stockholms hushåll kring år 1950” i Ronny Pettersson (red.) 
Bekvämlighetsrevolutionen. Stockholmshushållen och miljön under 150 år och 
i framtiden, Stockholm 2008. 

314
källor och litteratur
Graninger, Ulrika, Från osynligt till synligt. Bakteriologins etablering i sekelskiftets 
svenska medicin, Stockholm 1997. 
Granlund, R. ”Hur man gör sig kvitt orenligheten i Stockholm”, Bonniers 
månadshäfte, juni 1908.
Gullberg, Anders, ”Nätmakt och maktnät” i Blomkvist, Pär & Kaijser, Arne 
(red.), Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv, 
Eslöv 1998.
Gullberg, Anders, City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det 
centrala Stockholm 1951–1979, Stockholm 2001.
Gunnarsson-Östling, Ulrika, ”Mellan ekologi och tillväxt. Miljöpolitiska 
handlingsprogram i Stockholm 1976–2012”, i Nilsson, Torbjörn & Gull-
berg, Anders (red.), Du sköna nya stad. Privatisering, miljö och EU i Stock-
holmspolitiken, Stockholm 2013.
Hagberg, Jan-Erik, Tekniken i kvinnornas händer. Hushållsarbete och hushålls-
teknik under tjugo- och trettiotalen, Linköping 1986.
Hagberg, Mattias, Skräp, Stockholm 2008.
Hall, Thomas, Huvudstad i omvandling. Stockholms planering och utbyggnad 
under 700 år, Stockholm 2002. 
Hallerdt, Björn (red.), Stockholms tekniska historia. 5, Ljus, kraft, värme. En-
ergiförsörjningen i Stockholm 1853–1992, Solna 1992.
Hallström, Jonas, Constructing a pipe-bound city. A history of water supply, 
 sewerage, and excreta removal in Norrköping and Linköping, Sweden, 1860–
1910, Linköping 2002.
Hanley, Susan B., ”Urban sanitation in preindustrial Japan”, The journal of 
interdisciplinary History, vol. 18, nr 1, 1987.
Hayen, Mats, Ett sekel i självstyrelsens tjänst. Sveriges kommuner och landsting 
100 år, Stockholm 2008.
Hedrén, Johan (red.), ”Naturen som hot mot det moderna. Några ideologikri-
tiska reflektioner”, Naturen som brytpunkt. Om miljöfrågans mystifieringar, 
konflikter och motsägelser, Eslöv 2002. 
Helldén, Daniel, Demokratin utmanas. Almstriden och det politiska etablis-
semanget, Stockholm 2005.
Hetherington, Kevin, ”Secondhandedness: consumption, disposal, and absent 
presence” i Environment and planning D Society and Space, vol. 22, 2004.
Hirdman, Yvonne, Magfrågan. Mat som mål och medel. Stockholm 1870–1920, 
Stockholm 1983. 
Holmqvist, Bosse, ”Strukturernas tvång – det långa 50-talet” i Runeby, Nils 
(red.) Framstegets arvtagare, Stockholm 1998.
Husz, Orsi, ”Den rätta känslan för tingen. Debatten om köp-slit-och-släng i 

315
källor och litteratur
Sverige 1960–1961 i en historisk kontext” i Gindt, Dirk & Wallenberg, Louise,