Det är bra att sortera sopor.
Här får du veta varför det är bra,
vad som händer med allt som samlas
in i Härnösand och var du kan läm-
na ditt sorterade avfall.
Sortera mer
i Härnösand!
Varför måste vi sortera allting?
Ja, det finns många skäl, först och främst förstås miljöskäl.
Genom att sortera och återvinna förbättrar vi miljön både för
oss själva och för kommande generationer. Men även ekono-
miska skäl talar för sortering. Det kostar allt mer att slänga
saker på fel ställe, både för dig som privatperson och för sam-
hället. Dessutom finns det faktiskt lagar som säger att vi är
skyldiga att sortera vårt avfall för återvinning.
Under 2003 lämnade vi i Härnösand in 13 177 ton (!) sorterat
avfall till HEMAB för återvinning. Det är väldigt mycket.
Men vi kan fortfarande bli bättre.
S
kräp, sopor, skit,
rat, avfall.
Kärt barn har
många namn, men
egentligen är de fel alli-
hopa. Våra sopor är inte
längre skräp.
Det mesta av vårt avfall, över 90
procent, kan återanvändas, återvin-
nas till nya produkter eller förbrän-
nas till energi. Resten måste tas om
hand på rätt sätt för att inte förstöra
miljön.
Inget skräp här inte
Svenskarna återvinner cirka 600 000 ton
förpackningar varje år. Det är lika mycket
som svenska folkets samlade kroppsvikt.
Svenskarna pantar 99 procent av alla
33 centiliters pantflaskor.
Färgat och ofärgat glas måste hållas
separerat. Kommer det färgat glas bland
det ofärgade klassas hela lasset som fär-
gat. Blir det brist på ofärgad glasråvara
måste vanliga råvaror användas i stället.
Det kan vara svårt att skilja på påsar
av plast och metall. Ett tips är att krama
ihop påsen till en boll. Behåller påsen
bollformen är den av metall, om den
vecklar upp sig är den av plast.
Förbränning av avfall är en viktig en-
ergikälla och täcker ungefär 10 procent
av Sveriges totala fjärrvärmebehov.
I städer med sopförbränningsanlägg-
ning kan andelen fjärrvärme från avfall
uppgå till 30-40 procent.
Svenskarna lämnar in ungefär 10 miljo-
ner lysrör och lågenergilampor på ett år.
97 procent av materialet i ett lysrör kan
återvinnas i nya lysrör.
Vid återvinning av aluminium går det åt
95 procent mindre energi jämfört med att
tillverka ny.
92 procent av alla glasförpackningar
återvanns 2003. Det är betydligt mer än
det uppsatta målet på 70%
det alltså dyrare för dig. När det gäller förpackningar
har du som konsument redan betalat för återvin-
ningen vid köpet. Det ligger inbakat i priset. Att
slänga till exempel en konservburk i soptunnan är
alltså dubbelt dumt. Dels brinner den inte upp, dels
får du betala för den två gånger.
Och sen finns det lag på sortering
Det finns tydliga politiska direktiv, från både riksdag,
regering och kommunen, om att öka återvinningen
av sopor. Bland annat har vi numera en avfallsskatt
för deponering, som innebär att det kostar pengar
att lägga sopor på tippen. Denna skatt kommer att
öka om de förväntade resultaten uteblir. Riksdagen
har också stiftat en lag som innebär att var och en
faktiskt är skyldig att sortera sitt avfall för återvin-
ning.
I HÄRNÖSANDS KOMMUNS AVFALLSPLAN FÖR ÅREN 2003-2005
STÅR FÖLJANDE ÖVERGRIPANDE MÅL:
• Avfallsmängderna ska minska genom hushållning, källsorte-
ring, återanvändning, energiutvinning och kompostering
• Avfallets miljöpåverkan ska minimeras
• Transportarbetets miljöpåverkan ska begränsas
• Avfallshanteringen ska förbättras, till exempel genom ökad
tillgänglighet till insamlingsställen och miljöanpassade depo-
nianläggningar
Hårda fakta och sex myter om återvinning
MYT & FAKTA
MYT
– Det är ingen mening att
sortera. Allt blandas ändå och
körs till samma ställe!”
FAKTA Det vore dumt att blanda ihop olika sorters avfall för
att bränna eller lagra på soptippen. HEMAB skulle få betala
höga avgifter och skatter. När vi skickar iväg sorterat avfall
för återvinning får vi i stället betalt för det.
(1)
MYT & FAKTA
MYT
– Miljön förlorar mer än
den vinner när soporna ska
transporteras långa sträckor!
FAKTA Visst ökar transporterna när sopsorteringen ökar.
Men i de allra flesta fall är miljövinsten betydligt större än
den förlust som uppstår vid transporten. Soptranspor-
terna ska också vägas mot de transporter som krävs vid
nytillverkning. Skogsråvara har exempelvis ofta lång väg
att åka. Transporterna blir också allt mer effektiva genom
bättre logistik, flerfacksbilar m m. Men i enstaka fall kan
det vara mer miljöriktigt att bränna avfallet på närmare
håll. Det beror på typen av avfall, geografiskt läge m m.
(3)
MYT & FAKTA
MYT
– Det går åt så mycket
energi för att diska ur förpack-
ningarna att det är meningslöst
att återvinna!
FAKTA Undvik att diska med rinnande varmvatten, för-
packningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att
skölja bort det värsta, för hygienens skull. Dina förpack-
ningar passerar många händer på vägen till återvinning.
(4)
80 procent av all koppar som har utvun-
nits i världen används fortfarande.
Hälften av allt stål som tillverkas i värl-
den kommer från återvunnet järnskrot.
Om vi lämnar in alla våra förpackningar
av stål så skulle energin som sparas
räcka till att värma upp 5 400 småhus
per år.
Fiskeby Board i Norrköping tillver-
kar varje dag kartong av återvunna
förpackningar motsvarande en rulle som
är 3,5 meter bred och som räcker från
Härnösand till Stockholm.
Om man ställer alla glasförpackningar
som samlas in under ett år på en lång
rad så räcker det nästan ett helt varv
runt jorden.
Man kan återvinna stål, aluminium och
glas hur många gånger som helst.
De plastförpackningar som återvinns
i Sverige sparar energi motsvarande
100 000 fat olja.
Energiinnehållet i ett kilo plast är lika
stort som i ett kilo olja.
Fler myter på nästa uppslag
➜
MYT & FAKTA
MYT
– Det är ingen idé att skilja
på färgat och ofärgat glas. Det
hämtas ändå av samma lastbil!
FAKTA Att det kan se ut som om avfallet blandas beror på
att glaset hämtas av lastbilar med separata fack. Flerfacks-
bilar, som tar olika avfall i samma lass, blir allt vanligare.
(2)
Vår miljö är den stora vinnaren
Genom att sortera och återvinna avfallet så:
• Hushållar vi bättre med jordens resurser
• Hindrar vi spridningen av gifter och miljöförstö-
rande ämnen i naturen
Jordens naturresurser är begränsade. Slit-och-
släng-samhället kan vara bekvämt men är ohållbart
i längden om vi vill ha nåt att lämna vidare till våra
barn och barnbarn.
Vi måste se vårt avfall som den resurs det är. En
del av det kan återanvändas om och om igen. Andra
saker kan materialåtervinnas och få nytt liv i nya
produkter. Till slut kan det energiåtervinnas.
Ännu viktigare är att ta hand om det farliga avfal-
let. Det säljs allt mer kemikalier och annat som är
skadligt för miljön. Men insamlingen ökar inte
i samma takt. Det betyder att mycket av det farliga
avfallet hamnar där det inte ska – i naturen.
Dessutom kan vi spara pengar
Det finns också starka ekonomiska skäl för att sor-
tera. Sedan 2002 är det förbjudet att lägga brännbart
avfall på tippen. Det du kastar i soptunnan går i stäl-
let till förbränning och blir till fjärrvärme.
Sopleveranserna från HEMAB kontrolleras kon-
tinuerligt vid förbränningsanläggningen. För alla
felkastade sopor får HEMAB betala straffavgifter,
sorteringsavgifter och kostnader för onödiga trans-
porter. Om dessa kostnader ökar tvingas vi höja
renhållningstaxan och i slutändan blir
Brännbart avfall
Går för närvarande till sopförbränningsanläggningen i Umeå.
Returpapper
Går till Sundsbruk, Timrå för mellanlagring. Därifrån transporteras
papperet till Hylte bruk i Halland och blir till exempel pizzakar-
tonger. Kontorspapper skickas till Lilla Edet utanför Göteborg och
blir till exempel toalett- och hushållspapper.
Pappersförpackningar
Grovsorteras på Miljöcentralen. Wellpapp transporteras till
Obbola utanför Umeå och blir till ny wellpapp. Övriga pappers-
förpackningar skickas till Fiskeby och blir bland annat kartong
till gipsskivor. Pappersförpackningar kan återvinnas 5-7 gånger.
För varje gång blir dock fibrerna kortare och till slut går de till
energiåtervinning.
Hårda plastförpackningar
Det finns många sorter och kvaliteter, de finaste är fullt jämför-
bara med ny råvara. Hårdplasten måste därför sorteras noggrant.
Grovsorteringen sker i Härnösand och finsorteringen i Ströms-
bruk. Därifrån skickas olika kvaliteter vidare åt andra håll för att
bli nya plastprodukter. I Strömsbruk tillverkas också staketstolpar
och kabelskydd av återvunnen plast. Den plast som inte går att
använda i nya produkter energiåtervinns genom förbränning.
Mjuka plastförpackningar
Energiinnehållet i plaster är många gånger lika högt som i olja.
Det mesta av den insamlade mjukplasten går därför till ener-
giåtervinning. Då Härnösands hushållssopor numera skickas
till Umeå för förbränning har insamlingen av mjukplast upphört.
Mjukplasten ska i stället kastas i soptunnan.
Metallförpackningar
Skickas till Huddinge och Hallstahammar. I Huddinge separeras
stål från aluminium med hjälp av en stor magnet. Vid smältverken
i Smedjebacken (stål) och Älmhult (aluminium) smälts sedan
metallerna ned och blir till ny råvara i nya produkter. Metall kan
återvinnas hur många gånger som helst.
Metallskrot
Skickas till Skellefteå där metallerna sorteras och därefter
återvinns som ny råvara. Metall kan återvinnas hur många gånger
som helst.
Glasförpackningar
Insamlat glas går till Svensk Glas-
återvinning i Hammar, Askersund
som i sin tur säljer det vidare till olika
glasbruk. Det mesta smälts om till
nya flaskor och burkar, en del krossas
och används i glasull och en liten del används som beståndsdel i
betong. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst.
Batterier
Skickas till RagnSells i Stockholm för sortering. Blybatterier
skickas till Landskrona för återvinning. Nickel- och kadmiumbat-
terier återvinns i Oskarshamn. Batterier som innehåller kvicksilver
skickas till SAKAB i Kumla.
Bilbatterier
Går via Timrå till Landskrona där blyet återvinns.
Elektriskt och elektroniskt avfall
(datorer och tillbehör, TV, musik-
anläggningar och övrig elektronik)
Går först till en förbehandlingsanläggning i Sundsvall där miljöfar-
liga ämnen som kvicksilver, nickel, kadmium och PCB sorteras
bort och skickas till SAKAB i Kumla. Därefter återvinns andra
metaller som guld, koppar, järn och aluminium. Det som blir kvar
går till särskilda förbränningsanläggningar med rökgasrening och
energiåtervinns.
Kyl och frys
Går till Bjästa Återvinning där kylmedlen töms och tas om hand.
Därefter åtevinns metaller och annat.
Övriga vitvaror
(spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner etc)
Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall-
lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän-
dertas på ett miljöriktigt sätt.
Lysrör, lågenergilampor och glödlampor
Skickas till Bjästa Återvinning där lamporna mals sönder.
Tungmetallerna, bland annat kvicksilver, separeras och binds
till kemiskt stabila föreningar. I stort sett allt annat material kan
återvinnas och användas i produktion av nya lysrör.
El-element, lysrörsarmaturer
Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall-
lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän-
dertas på ett miljöriktigt sätt.
Farligt avfall
(färgrester, kemikalier, oljor m m)
Sorteras hos RagnSells i Stockholm. Tas sedan om hand på olika
sätt. Det mesta skickas till SAKAB i Kumla och förbränns vid
mycket höga temperaturer. Kvicksilverhaltigt avfall stabiliseras för
mellanlagring hos SAKAB.
Asbest
Asbest är inte farligt så länge det ligger stilla. HEMAB har
tillstånd att gräva ned asbest på tippen i Älandsbro.
Trä
Flisas på tippen i Älandsbro. Därefter går det till förbränning.
Impregnerat trä
Kan innehålla arsenik, krom och andra farliga ämnen. Går till
SAKAB i Kumla, som har en anläggning för förbränning av
impregnerat trä.
Deponirest
Det som återstår när allt som går att återanvända, återvinna eller
förbränna har sorterats ut. Restavfallet läggs på tippen i Älands-
bro. Målet är att denna mängd ska minska mer och mer.
MYT & FAKTA
MYT
– I Sverige, som har så
mycket skog, är det menings-
löst att återvinna papper och
pappersförpackningar!
FAKTA Det är billigare och mer energieffektivt att återvinna
än att göra papper och nya förpackningar av skogsråvara.
(6)
MYT & FAKTA
MYT
– Tillgången på nytt stål
och aluminium är så stor att det
är onödigt att återvinna!
FAKTA Den stora miljövinsten vid metallåtervinning är att
det går åt betydligt mindre energi. Att nytillverka alumi-
nium kräver 20 gånger mer energi än att återvinna. Nytt
stål kräver 4 gånger mer energi. Dessutom går både stål
och aluminium att återvinna hur många gånger som helst
utan att kvaliteten försämras.
(5)
Sanningen om vart allt du sorterar tar vägen
Kapsyljakten är en tävling för fjärde-
och femteklassare. Bäst hittills är en
klass i Skåne. 1999 samlade de ihop
nästan 5 ton kapsyler. Sedan 1995 har
Kapsyljakten gett 388,3 ton.
Var tredje pappersförpackning i en butik
är tillverkad av återvunna förpackningar.
Mängden pappersförpackningar (exkl
wellpapp) som återvinns i Sverige mot-
svarar drygt en miljon träd.
Om varje invånare lämnade in sina
kapsyler till återvinning under ett år skulle
stålet räcka till 2 200 nya personbilar.
Under 2003 återvanns HEMAB 13 177
ton sorterat avfall på Miljöcentralen och
på soptippen i Älandsbro.
Återvinning i Härnösand i siffror: 1276
ton returpapper, 653 ton wellpapp, 386
ton returkartong, 294 ton glasförpack-
ningar, 156 ton plast, 332 ton metallför-
packningar, 469 ton metallskrot, 231 ton
elektronikskrot.
50 674 stycken lysrör lämnades in till
HEMAB under 2003 och skickades
vidare till Bjästa för återvinning.
Hushållsavfall består till största delen
av så kallat förnyelsebart material – bio-
bränsle och bidrar därför bara marginellt
till en ökning av växthuseffekten då det
förbränns.
Det är viktigt att inte blanda
färgat glas med ofärgat.
Här kan du lämna ditt sorterade avfall
På Miljöcentralen och på Soptippen i
Älandsbro kan du lämna i stort sett allt
ditt sorterade avfall. Byggavfall, träd-
gårdsavfall och större mängder asbest
kan endast lämnas på Soptippen. Tid-
ningar och förpackningar kan också
lämnas vid någon av de övriga 22 åter-
vinningsstationerna som finns i Härnö-
sands kommun. Vid stationen i Hälledal
kan du dessutom lämna farligt avfall.
På kartorna ser du var återvinningssta-
tionerna finns.
Centrala Härnösand:
• Simhallen, p-platsen
• ICA Kvantum
Härnöhallen
• Industrigatan/Hög-
landsvägen
• Järpvägen
• Landgrensskolan
• Krukmakaregatan
• Murberget,
Sehlstedtsvägen
• OBS Stormarknad
• Olof Högbergsgatan
• Skeppsbron
• Skyttevägen
• Tullportsgatan
• Ångströmsgatan
Ytterområden:
• Antjärn
• Brunne
• Hemsön
• Hälledal
• Häggdånger
• Utansjö
• Viksjö
• Älandsbro,
Nässlandsvägen
Tidningar
Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Pappersförpackningar
Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Hårda plastförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Metallförpackningar
Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Färgade glasförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Ofärgade glasförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Mjuka plastförpackningar
Soptunnan
Batterier
Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation
Bilbatterier
Miljöcentralen/Soptippen
Olja
Miljöcentralen/Soptippen
Farligt avfall
Miljöcentralen/Soptippen/Hälledal
Asbest, större mängder
Soptippen
Asbest, små mängder
Miljöcentralen/Soptippen
Lysrör
Miljöcentralen/Soptippen
Lågenergilampor
Miljöcentralen/Soptippen
Glödlampor
Miljöcentralen/Soptippen
Elelement/Lysrörsarmaturer Miljöcentralen/Soptippen
Datorer och tillbehör
Miljöcentralen/Soptippen
TV, musikanläggningar
Miljöcentralen/Soptippen
Övrig elektronik
Miljöcentralen/Soptippen
Vitvaror, ej kyl och frys
Miljöcentralen/Soptippen
Vitvaror, kyl och frys
Ring så hämtar vi hos dig
Metallskrot
Miljöcentralen/Soptippen
Trä
Miljöcentralen/Soptippen
Impregnerat trä,
större mängder
Soptippen
Impregnerat trä,
små mängder
Miljöcentralen/Soptippen
Deponirest
Miljöcentralen/Soptippen
Byggavfall
Soptippen
Trädgårdsavfall
Soptippen
AVFALLSSLAG
LÄMNAS PÅ
AVFALLSSLAG
LÄMNAS PÅ
Liten lathund till var du ska lämna avfallet i Härnösand
Tel 0611-55 75 00 • Fax 0611-55 75 01 e-post: info@hemab.se • www.hemab.se
P
R
O
D
U
K
TI
O
N
:
A
LL
TI
D
M
A
R
K
N
A
D
S
B
Y
R
Å
•
T
R
Y
C
K
:
A
G
R
A
P
H
IC
A
M
IL
JÖ
TR
Y
C
K
Dostları ilə paylaş: |