Det är bra att sortera sopor
Yüklə 1,15 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Varför måste vi sortera allting
- Vid återvinning
- I HÄRNÖSANDS KOMMUNS AVFALLSPLAN FÖR ÅREN 2003-2005 STÅR FÖLJANDE ÖVERGRIPANDE MÅL
- 80 procent
- Om man ställer
- Var tredje
- 50 674 stycken
- Det är viktigt att inte blanda färgat glas med ofärgat.
- AVFALLSSLAG LÄMNAS PÅ AVFALLSSLAG LÄMNAS PÅ Liten lathund till var du ska lämna avfallet i Härnösand
|
Det är bra att sortera sopor. Här får du veta varför det är bra, vad som händer med allt som samlas in i Härnösand och var du kan läm- na ditt sorterade avfall. Sortera mer i Härnösand!
Varför måste vi sortera allting? Ja, det finns många skäl, först och främst förstås miljöskäl. Genom att sortera och återvinna förbättrar vi miljön både för oss själva och för kommande generationer. Men även ekono- miska skäl talar för sortering. Det kostar allt mer att slänga saker på fel ställe, både för dig som privatperson och för sam- hället. Dessutom finns det faktiskt lagar som säger att vi är skyldiga att sortera vårt avfall för återvinning. Under 2003 lämnade vi i Härnösand in 13 177 ton (!) sorterat avfall till HEMAB för återvinning. Det är väldigt mycket. Men vi kan fortfarande bli bättre.
Det mesta av vårt avfall, över 90 procent, kan återanvändas, återvin- nas till nya produkter eller förbrän- nas till energi. Resten måste tas om hand på rätt sätt för att inte förstöra miljön. Inget skräp här inte Svenskarna återvinner cirka 600 000 ton förpackningar varje år. Det är lika mycket som svenska folkets samlade kroppsvikt. Svenskarna pantar 99 procent av alla 33 centiliters pantflaskor. Färgat och ofärgat glas måste hållas separerat. Kommer det färgat glas bland det ofärgade klassas hela lasset som fär- gat. Blir det brist på ofärgad glasråvara måste vanliga råvaror användas i stället.
av plast och metall. Ett tips är att krama ihop påsen till en boll. Behåller påsen bollformen är den av metall, om den vecklar upp sig är den av plast.
ergikälla och täcker ungefär 10 procent av Sveriges totala fjärrvärmebehov. I städer med sopförbränningsanlägg- ning kan andelen fjärrvärme från avfall uppgå till 30-40 procent. Svenskarna lämnar in ungefär 10 miljo- ner lysrör och lågenergilampor på ett år. 97 procent av materialet i ett lysrör kan återvinnas i nya lysrör. Vid återvinning av aluminium går det åt 95 procent mindre energi jämfört med att tillverka ny.
återvanns 2003. Det är betydligt mer än det uppsatta målet på 70%
det alltså dyrare för dig. När det gäller förpackningar har du som konsument redan betalat för återvin- ningen vid köpet. Det ligger inbakat i priset. Att slänga till exempel en konservburk i soptunnan är alltså dubbelt dumt. Dels brinner den inte upp, dels får du betala för den två gånger. Och sen finns det lag på sortering Det finns tydliga politiska direktiv, från både riksdag, regering och kommunen, om att öka återvinningen av sopor. Bland annat har vi numera en avfallsskatt för deponering, som innebär att det kostar pengar att lägga sopor på tippen. Denna skatt kommer att öka om de förväntade resultaten uteblir. Riksdagen har också stiftat en lag som innebär att var och en faktiskt är skyldig att sortera sitt avfall för återvin- ning.
I HÄRNÖSANDS KOMMUNS AVFALLSPLAN FÖR ÅREN 2003-2005 STÅR FÖLJANDE ÖVERGRIPANDE MÅL: • Avfallsmängderna ska minska genom hushållning, källsorte- ring, återanvändning, energiutvinning och kompostering • Avfallets miljöpåverkan ska minimeras • Transportarbetets miljöpåverkan ska begränsas • Avfallshanteringen ska förbättras, till exempel genom ökad tillgänglighet till insamlingsställen och miljöanpassade depo- nianläggningar Hårda fakta och sex myter om återvinning MYT & FAKTA MYT – Det är ingen mening att sortera. Allt blandas ändå och körs till samma ställe!” FAKTA Det vore dumt att blanda ihop olika sorters avfall för att bränna eller lagra på soptippen. HEMAB skulle få betala höga avgifter och skatter. När vi skickar iväg sorterat avfall för återvinning får vi i stället betalt för det. (1) MYT & FAKTA MYT – Miljön förlorar mer än den vinner när soporna ska transporteras långa sträckor! FAKTA Visst ökar transporterna när sopsorteringen ökar. Men i de allra flesta fall är miljövinsten betydligt större än den förlust som uppstår vid transporten. Soptranspor- terna ska också vägas mot de transporter som krävs vid nytillverkning. Skogsråvara har exempelvis ofta lång väg att åka. Transporterna blir också allt mer effektiva genom bättre logistik, flerfacksbilar m m. Men i enstaka fall kan det vara mer miljöriktigt att bränna avfallet på närmare håll. Det beror på typen av avfall, geografiskt läge m m. (3)
MYT & FAKTA MYT
– Det går åt så mycket energi för att diska ur förpack- ningarna att det är meningslöst att återvinna! FAKTA Undvik att diska med rinnande varmvatten, för- packningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att skölja bort det värsta, för hygienens skull. Dina förpack- ningar passerar många händer på vägen till återvinning. (4)
nits i världen används fortfarande. Hälften av allt stål som tillverkas i värl- den kommer från återvunnet järnskrot. Om vi lämnar in alla våra förpackningar av stål så skulle energin som sparas räcka till att värma upp 5 400 småhus per år.
Fiskeby Board i Norrköping tillver- kar varje dag kartong av återvunna förpackningar motsvarande en rulle som är 3,5 meter bred och som räcker från Härnösand till Stockholm.
som samlas in under ett år på en lång rad så räcker det nästan ett helt varv runt jorden. Man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst. De plastförpackningar som återvinns i Sverige sparar energi motsvarande 100 000 fat olja.
stort som i ett kilo olja. Fler myter på nästa uppslag ➜ MYT & FAKTA MYT – Det är ingen idé att skilja på färgat och ofärgat glas. Det hämtas ändå av samma lastbil! FAKTA Att det kan se ut som om avfallet blandas beror på att glaset hämtas av lastbilar med separata fack. Flerfacks- bilar, som tar olika avfall i samma lass, blir allt vanligare. (2)
Vår miljö är den stora vinnaren Genom att sortera och återvinna avfallet så: • Hushållar vi bättre med jordens resurser • Hindrar vi spridningen av gifter och miljöförstö- rande ämnen i naturen Jordens naturresurser är begränsade. Slit-och- släng-samhället kan vara bekvämt men är ohållbart i längden om vi vill ha nåt att lämna vidare till våra barn och barnbarn. Vi måste se vårt avfall som den resurs det är. En del av det kan återanvändas om och om igen. Andra saker kan materialåtervinnas och få nytt liv i nya produkter. Till slut kan det energiåtervinnas. Ännu viktigare är att ta hand om det farliga avfal- let. Det säljs allt mer kemikalier och annat som är skadligt för miljön. Men insamlingen ökar inte i samma takt. Det betyder att mycket av det farliga avfallet hamnar där det inte ska – i naturen.
Dessutom kan vi spara pengar Det finns också starka ekonomiska skäl för att sor- tera. Sedan 2002 är det förbjudet att lägga brännbart avfall på tippen. Det du kastar i soptunnan går i stäl- let till förbränning och blir till fjärrvärme. Sopleveranserna från HEMAB kontrolleras kon- tinuerligt vid förbränningsanläggningen. För alla felkastade sopor får HEMAB betala straffavgifter, sorteringsavgifter och kostnader för onödiga trans- porter. Om dessa kostnader ökar tvingas vi höja renhållningstaxan och i slutändan blir Brännbart avfall Går för närvarande till sopförbränningsanläggningen i Umeå. Returpapper Går till Sundsbruk, Timrå för mellanlagring. Därifrån transporteras papperet till Hylte bruk i Halland och blir till exempel pizzakar- tonger. Kontorspapper skickas till Lilla Edet utanför Göteborg och blir till exempel toalett- och hushållspapper. Pappersförpackningar Grovsorteras på Miljöcentralen. Wellpapp transporteras till Obbola utanför Umeå och blir till ny wellpapp. Övriga pappers- förpackningar skickas till Fiskeby och blir bland annat kartong till gipsskivor. Pappersförpackningar kan återvinnas 5-7 gånger. För varje gång blir dock fibrerna kortare och till slut går de till energiåtervinning. Hårda plastförpackningar Det finns många sorter och kvaliteter, de finaste är fullt jämför- bara med ny råvara. Hårdplasten måste därför sorteras noggrant. Grovsorteringen sker i Härnösand och finsorteringen i Ströms- bruk. Därifrån skickas olika kvaliteter vidare åt andra håll för att bli nya plastprodukter. I Strömsbruk tillverkas också staketstolpar och kabelskydd av återvunnen plast. Den plast som inte går att använda i nya produkter energiåtervinns genom förbränning. Mjuka plastförpackningar Energiinnehållet i plaster är många gånger lika högt som i olja. Det mesta av den insamlade mjukplasten går därför till ener- giåtervinning. Då Härnösands hushållssopor numera skickas till Umeå för förbränning har insamlingen av mjukplast upphört. Mjukplasten ska i stället kastas i soptunnan. Metallförpackningar Skickas till Huddinge och Hallstahammar. I Huddinge separeras stål från aluminium med hjälp av en stor magnet. Vid smältverken i Smedjebacken (stål) och Älmhult (aluminium) smälts sedan metallerna ned och blir till ny råvara i nya produkter. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Metallskrot Skickas till Skellefteå där metallerna sorteras och därefter återvinns som ny råvara. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Glasförpackningar Insamlat glas går till Svensk Glas- återvinning i Hammar, Askersund som i sin tur säljer det vidare till olika glasbruk. Det mesta smälts om till nya flaskor och burkar, en del krossas och används i glasull och en liten del används som beståndsdel i betong. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst. Batterier Skickas till RagnSells i Stockholm för sortering. Blybatterier skickas till Landskrona för återvinning. Nickel- och kadmiumbat- terier återvinns i Oskarshamn. Batterier som innehåller kvicksilver skickas till SAKAB i Kumla. Bilbatterier Går via Timrå till Landskrona där blyet återvinns. Elektriskt och elektroniskt avfall (datorer och tillbehör, TV, musik- anläggningar och övrig elektronik) Går först till en förbehandlingsanläggning i Sundsvall där miljöfar- liga ämnen som kvicksilver, nickel, kadmium och PCB sorteras bort och skickas till SAKAB i Kumla. Därefter återvinns andra metaller som guld, koppar, järn och aluminium. Det som blir kvar går till särskilda förbränningsanläggningar med rökgasrening och energiåtervinns. Kyl och frys Går till Bjästa Återvinning där kylmedlen töms och tas om hand. Därefter åtevinns metaller och annat. Övriga vitvaror (spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner etc) Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall- lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän- dertas på ett miljöriktigt sätt. Lysrör, lågenergilampor och glödlampor Skickas till Bjästa Återvinning där lamporna mals sönder. Tungmetallerna, bland annat kvicksilver, separeras och binds till kemiskt stabila föreningar. I stort sett allt annat material kan återvinnas och användas i produktion av nya lysrör. El-element, lysrörsarmaturer Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall- lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän- dertas på ett miljöriktigt sätt. Farligt avfall (färgrester, kemikalier, oljor m m) Sorteras hos RagnSells i Stockholm. Tas sedan om hand på olika sätt. Det mesta skickas till SAKAB i Kumla och förbränns vid mycket höga temperaturer. Kvicksilverhaltigt avfall stabiliseras för mellanlagring hos SAKAB. Asbest
Asbest är inte farligt så länge det ligger stilla. HEMAB har tillstånd att gräva ned asbest på tippen i Älandsbro. Trä Flisas på tippen i Älandsbro. Därefter går det till förbränning. Impregnerat trä Kan innehålla arsenik, krom och andra farliga ämnen. Går till SAKAB i Kumla, som har en anläggning för förbränning av impregnerat trä. Deponirest Det som återstår när allt som går att återanvända, återvinna eller förbränna har sorterats ut. Restavfallet läggs på tippen i Älands- bro. Målet är att denna mängd ska minska mer och mer. MYT & FAKTA MYT
– I Sverige, som har så mycket skog, är det menings- löst att återvinna papper och pappersförpackningar! FAKTA Det är billigare och mer energieffektivt att återvinna än att göra papper och nya förpackningar av skogsråvara. (6) MYT & FAKTA MYT – Tillgången på nytt stål och aluminium är så stor att det är onödigt att återvinna! FAKTA Den stora miljövinsten vid metallåtervinning är att det går åt betydligt mindre energi. Att nytillverka alumi- nium kräver 20 gånger mer energi än att återvinna. Nytt stål kräver 4 gånger mer energi. Dessutom går både stål och aluminium att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. (5) Sanningen om vart allt du sorterar tar vägen Kapsyljakten är en tävling för fjärde- och femteklassare. Bäst hittills är en klass i Skåne. 1999 samlade de ihop nästan 5 ton kapsyler. Sedan 1995 har Kapsyljakten gett 388,3 ton.
är tillverkad av återvunna förpackningar. Mängden pappersförpackningar (exkl wellpapp) som återvinns i Sverige mot- svarar drygt en miljon träd.
kapsyler till återvinning under ett år skulle stålet räcka till 2 200 nya personbilar.
ton sorterat avfall på Miljöcentralen och på soptippen i Älandsbro.
ton returpapper, 653 ton wellpapp, 386 ton returkartong, 294 ton glasförpack- ningar, 156 ton plast, 332 ton metallför- packningar, 469 ton metallskrot, 231 ton elektronikskrot. 50 674 stycken lysrör lämnades in till HEMAB under 2003 och skickades vidare till Bjästa för återvinning.
av så kallat förnyelsebart material – bio- bränsle och bidrar därför bara marginellt till en ökning av växthuseffekten då det förbränns.
Här kan du lämna ditt sorterade avfall På Miljöcentralen och på Soptippen i Älandsbro kan du lämna i stort sett allt ditt sorterade avfall. Byggavfall, träd- gårdsavfall och större mängder asbest kan endast lämnas på Soptippen. Tid- ningar och förpackningar kan också lämnas vid någon av de övriga 22 åter- vinningsstationerna som finns i Härnö- sands kommun. Vid stationen i Hälledal kan du dessutom lämna farligt avfall. På kartorna ser du var återvinningssta- tionerna finns. Centrala Härnösand: • Simhallen, p-platsen • ICA Kvantum Härnöhallen • Industrigatan/Hög- landsvägen • Järpvägen • Landgrensskolan • Krukmakaregatan • Murberget, Sehlstedtsvägen • OBS Stormarknad • Olof Högbergsgatan • Skeppsbron • Skyttevägen • Tullportsgatan • Ångströmsgatan Ytterområden: • Antjärn • Brunne • Hemsön • Hälledal • Häggdånger • Utansjö • Viksjö • Älandsbro, Nässlandsvägen Tidningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Pappersförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Hårda plastförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Metallförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Färgade glasförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Ofärgade glasförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Mjuka plastförpackningar Soptunnan Batterier Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation Bilbatterier Miljöcentralen/Soptippen Olja
Miljöcentralen/Soptippen Farligt avfall Miljöcentralen/Soptippen/Hälledal Asbest, större mängder Soptippen
Asbest, små mängder Miljöcentralen/Soptippen Lysrör
Miljöcentralen/Soptippen Lågenergilampor Miljöcentralen/Soptippen Glödlampor Miljöcentralen/Soptippen Elelement/Lysrörsarmaturer Miljöcentralen/Soptippen Datorer och tillbehör Miljöcentralen/Soptippen TV, musikanläggningar Miljöcentralen/Soptippen Övrig elektronik Miljöcentralen/Soptippen Vitvaror, ej kyl och frys Miljöcentralen/Soptippen Vitvaror, kyl och frys Ring så hämtar vi hos dig Metallskrot Miljöcentralen/Soptippen Trä Miljöcentralen/Soptippen Impregnerat trä, större mängder Soptippen Impregnerat trä, små mängder Miljöcentralen/Soptippen Deponirest Miljöcentralen/Soptippen Byggavfall Soptippen Trädgårdsavfall Soptippen AVFALLSSLAG LÄMNAS PÅ AVFALLSSLAG LÄMNAS PÅ Liten lathund till var du ska lämna avfallet i Härnösand Tel 0611-55 75 00 • Fax 0611-55 75 01 e-post: info@hemab.se • www.hemab.se P R
D U K TI O N : A LL TI D M A R K N A D S B Y R Å • T R Y C K : A G R A P H IC A M IL JÖ TR Y C
Yüklə 1,15 Mb. Dostları ilə paylaş:
|