Det är bra att sortera sopor



Yüklə 1,15 Mb.
Pdf görüntüsü
tarix09.02.2017
ölçüsü1,15 Mb.
#8048

Det är bra att sortera sopor. 

Här får du veta varför det är bra,

vad som händer med allt som samlas 

in i Härnösand och var du kan läm-

na ditt sorterade avfall.

Sortera mer

i Härnösand!


Varför måste vi sortera allting?

Ja, det finns många skäl, först och främst förstås miljöskäl.

Genom att sortera och återvinna förbättrar vi miljön både för  

oss själva och för kommande generationer. Men även ekono-

miska skäl talar för sortering. Det kostar allt mer att slänga 

saker på fel ställe, både för dig som privatperson och för sam-

hället. Dessutom finns det faktiskt lagar som säger att vi är 

skyldiga att sortera vårt avfall för återvinning.

Under 2003 lämnade vi i Härnösand in 13 177 ton (!) sorterat 

avfall till HEMAB för återvinning. Det är väldigt mycket. 

Men vi kan fortfarande bli bättre.

S

kräp, sopor, skit, 

rat, avfall.  

Kärt barn har 

många namn, men  

egentligen är de fel alli-

hopa. Våra sopor är inte 

längre skräp. 

Det mesta av vårt avfall, över 90 

procent, kan återanvändas, återvin-

nas till nya produkter eller förbrän-

nas till energi. Resten måste tas om 

hand på rätt sätt för att inte förstöra 

miljön.

Inget skräp här inte 



 

Svenskarna återvinner cirka 600 000 ton 

förpackningar varje år. Det är lika mycket 

som svenska folkets samlade kroppsvikt.



Svenskarna pantar 99 procent av alla 

33 centiliters pantflaskor.



Färgat och ofärgat glas måste hållas 

separerat. Kommer det färgat glas bland 

det ofärgade klassas hela lasset som fär-

gat. Blir det brist på ofärgad glasråvara 

måste vanliga råvaror användas i stället.

Det kan vara svårt att skilja på påsar 

av plast och metall. Ett tips är att krama 

ihop påsen till en boll. Behåller påsen 

bollformen är den av metall, om den 

vecklar upp sig är den av plast.

Förbränning av avfall är en viktig en-

ergikälla och täcker ungefär 10 procent 

av Sveriges totala fjärrvärmebehov.  

I städer med sopförbränningsanlägg-

ning kan andelen fjärrvärme från avfall 

uppgå till 30-40 procent.



Svenskarna lämnar in ungefär 10 miljo-

ner lysrör och lågenergilampor på ett år. 

97 procent av materialet i ett lysrör kan 

återvinnas i nya lysrör.



Vid återvinning av aluminium går det åt 

95 procent mindre energi jämfört med att 

tillverka ny.

92 procent av alla glasförpackningar 

återvanns 2003. Det är betydligt mer än 

det uppsatta målet på 70%


det alltså dyrare för dig. När det gäller förpackningar 

har du som konsument redan betalat för återvin-

ningen vid köpet. Det ligger inbakat i priset. Att 

slänga till exempel en konservburk i soptunnan är 

alltså dubbelt dumt. Dels brinner den inte upp, dels 

får du betala för den två gånger.

Och sen finns det lag på sortering

Det finns tydliga politiska direktiv, från både riksdag, 

regering och kommunen, om att öka återvinningen 

av sopor. Bland annat har vi numera en avfallsskatt 

för deponering, som innebär att det kostar pengar 

att lägga sopor på tippen. Denna skatt kommer att 

öka om de förväntade resultaten uteblir.  Riksdagen 

har också stiftat en lag som innebär att var och en 

faktiskt är skyldig att sortera sitt avfall för återvin-

ning.


I HÄRNÖSANDS KOMMUNS AVFALLSPLAN FÖR ÅREN 2003-2005

STÅR FÖLJANDE ÖVERGRIPANDE MÅL:

• Avfallsmängderna ska minska genom hushållning, källsorte- 

  ring, återanvändning, energiutvinning och kompostering

• Avfallets miljöpåverkan ska minimeras

• Transportarbetets miljöpåverkan ska begränsas

• Avfallshanteringen ska förbättras, till exempel genom ökad  

  tillgänglighet till insamlingsställen och miljöanpassade depo- 

  nianläggningar

Hårda fakta och sex myter om återvinning

MYT & FAKTA

MYT 

– Det är ingen mening att 



sortera. Allt blandas ändå och 

körs till samma ställe!”

FAKTA Det vore dumt att blanda ihop olika sorters avfall för 

att bränna eller lagra på soptippen. HEMAB skulle få betala 

höga avgifter och skatter. När vi skickar iväg sorterat avfall 

för återvinning får vi i stället betalt för det. 

(1)

MYT & FAKTA



MYT

 – Miljön förlorar mer än 

den vinner när soporna ska 

transporteras långa sträckor!

FAKTA Visst ökar transporterna när sopsorteringen ökar. 

Men i de allra flesta fall är miljövinsten betydligt större än 

den förlust som uppstår vid transporten. Soptranspor-

terna ska också vägas mot de transporter som krävs vid 

nytillverkning. Skogsråvara har exempelvis ofta lång väg 

att åka. Transporterna blir också allt mer effektiva genom 

bättre logistik, flerfacksbilar m m. Men i enstaka fall kan 

det vara mer miljöriktigt att bränna avfallet på närmare 

håll. Det beror på typen av avfall, geografiskt läge m m.

(3)


MYT & FAKTA

MYT


 – Det går åt så mycket 

energi för att diska ur förpack-

ningarna att det är meningslöst 

att återvinna!

FAKTA Undvik att diska med rinnande varmvatten, för-

packningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att 

skölja bort det värsta, för hygienens skull. Dina förpack-

ningar passerar många händer på vägen till återvinning.   

(4)

80 procent av all koppar som har utvun-

nits i världen används fortfarande.



Hälften av allt stål som tillverkas i värl-

den kommer från återvunnet järnskrot.



Om vi lämnar in alla våra förpackningar 

av stål så skulle energin som sparas 

räcka till att värma upp 5 400 småhus 

per år.


Fiskeby Board i Norrköping tillver-

kar varje dag kartong av återvunna 

förpackningar motsvarande en rulle som 

är 3,5 meter bred och som räcker från 

Härnösand till Stockholm.

Om man ställer alla glasförpackningar 

som samlas in under ett år på en lång 

rad så räcker det nästan ett helt varv 

runt jorden.



Man kan återvinna stål, aluminium och 

glas hur många gånger som helst.



De plastförpackningar som återvinns  

i Sverige sparar energi motsvarande  

100 000 fat olja.

Energiinnehållet i ett kilo plast är lika 

stort som i ett kilo olja.

Fler myter på nästa uppslag

MYT & FAKTA



MYT

 – Det är ingen idé att skilja 

på färgat och ofärgat glas. Det 

hämtas ändå av samma lastbil!

FAKTA Att det kan se ut som om avfallet blandas beror på 

att glaset hämtas av lastbilar med separata fack. Flerfacks- 

bilar, som tar olika avfall i samma lass, blir allt vanligare. 

(2)


Vår miljö är den stora vinnaren

Genom att sortera och återvinna avfallet så:

• Hushållar vi bättre med jordens resurser

• Hindrar vi spridningen av gifter och miljöförstö-

rande ämnen i naturen

Jordens naturresurser är begränsade. Slit-och-

släng-samhället kan vara bekvämt men är ohållbart 

i längden om vi vill ha nåt att lämna vidare till våra 

barn och barnbarn. 

Vi måste se vårt avfall som den resurs det är. En 

del av det kan återanvändas om och om igen. Andra 

saker kan materialåtervinnas och få nytt liv i nya 

produkter. Till slut kan det energiåtervinnas.

Ännu viktigare är att ta hand om det farliga avfal-

let. Det säljs allt mer kemikalier och annat som är 

skadligt för miljön. Men insamlingen ökar inte  

i samma takt. Det betyder att mycket av det farliga 

avfallet hamnar där det inte ska – i naturen.

  

Dessutom kan vi spara pengar



Det finns också starka ekonomiska skäl för att sor-

tera. Sedan 2002 är det förbjudet att lägga brännbart 

avfall på tippen. Det du kastar i soptunnan går i stäl-

let till förbränning och blir till fjärrvärme. 

Sopleveranserna från HEMAB kontrolleras kon-

tinuerligt vid förbränningsanläggningen. För alla 

felkastade sopor får HEMAB betala straffavgifter, 

sorteringsavgifter och kostnader för onödiga trans-

porter. Om dessa kostnader ökar tvingas vi höja 

renhållningstaxan och i slutändan blir 



Brännbart avfall

Går för närvarande till sopförbränningsanläggningen i Umeå.

Returpapper

Går till Sundsbruk, Timrå för mellanlagring. Därifrån transporteras 

papperet till Hylte bruk i Halland och blir till exempel pizzakar-

tonger. Kontorspapper skickas till Lilla Edet utanför Göteborg och 

blir till exempel toalett- och hushållspapper.

Pappersförpackningar

Grovsorteras på Miljöcentralen. Wellpapp transporteras till 

Obbola utanför Umeå och blir till ny wellpapp. Övriga pappers-

förpackningar skickas till Fiskeby och blir bland annat kartong 

till gipsskivor. Pappersförpackningar kan återvinnas 5-7 gånger. 

För varje gång blir dock fibrerna kortare och till slut går de till 

energiåtervinning.

Hårda plastförpackningar

Det finns många sorter och kvaliteter, de finaste är fullt jämför-

bara med ny råvara. Hårdplasten måste därför sorteras noggrant. 

Grovsorteringen sker i Härnösand och finsorteringen i Ströms-

bruk. Därifrån skickas olika kvaliteter vidare åt andra håll för att 

bli nya plastprodukter. I Strömsbruk tillverkas också staketstolpar 

och kabelskydd av återvunnen plast. Den plast som inte går att 

använda i nya produkter energiåtervinns genom förbränning. 

Mjuka plastförpackningar

Energiinnehållet i plaster är många gånger lika högt som i olja. 

Det mesta av den insamlade mjukplasten går därför till ener-

giåtervinning. Då Härnösands hushållssopor numera skickas 

till Umeå för förbränning har insamlingen av mjukplast upphört. 

Mjukplasten ska i stället kastas i soptunnan.             

Metallförpackningar

Skickas till Huddinge och Hallstahammar. I Huddinge separeras 

stål från aluminium med hjälp av en stor magnet. Vid smältverken 

i Smedjebacken (stål) och Älmhult (aluminium) smälts sedan 

metallerna ned och blir till ny råvara i nya produkter. Metall kan 

återvinnas hur många gånger som helst. 

Metallskrot

Skickas till Skellefteå där metallerna sorteras och därefter 

återvinns som ny råvara. Metall kan återvinnas hur många gånger 

som helst.

Glasförpackningar

Insamlat glas går till Svensk Glas-

återvinning i Hammar, Askersund 

som i sin tur säljer det vidare till olika 

glasbruk. Det mesta smälts om till 

nya flaskor och burkar, en del krossas 

och används i glasull och en liten del används som beståndsdel i 

betong. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst.

Batterier

Skickas till RagnSells i Stockholm för sortering. Blybatterier 

skickas till Landskrona för återvinning. Nickel- och kadmiumbat-

terier återvinns i Oskarshamn. Batterier som innehåller kvicksilver 

skickas till SAKAB i Kumla.

Bilbatterier

Går via Timrå till Landskrona där blyet återvinns.

Elektriskt och elektroniskt avfall 

 (datorer och tillbehör, TV, musik-

anläggningar och övrig elektronik)

Går först till en förbehandlingsanläggning i Sundsvall där miljöfar-

liga ämnen som kvicksilver, nickel, kadmium och PCB sorteras 

bort och skickas till SAKAB i Kumla. Därefter återvinns andra 

metaller som guld, koppar, järn och aluminium. Det som blir kvar 

går till särskilda förbränningsanläggningar med rökgasrening och 

energiåtervinns.

Kyl och frys

Går till Bjästa Återvinning där kylmedlen töms och tas om hand. 

Därefter åtevinns metaller och annat.

Övriga vitvaror

 (spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner etc)

Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall-

lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän-

dertas på ett miljöriktigt sätt.

Lysrör, lågenergilampor och glödlampor

Skickas till Bjästa Återvinning där lamporna mals sönder. 

Tungmetallerna, bland annat kvicksilver, separeras och binds 

till kemiskt stabila föreningar. I stort sett allt annat material kan 

återvinnas och användas i produktion av nya lysrör.

El-element, lysrörsarmaturer

Demonteras på Rönngatans Demontering i Härnösand. Metall-

lerna skickas till Skellefteå för återvinning, övrigt material omhän-

dertas på ett miljöriktigt sätt.

Farligt avfall

 (färgrester, kemikalier, oljor m m)

Sorteras hos RagnSells i Stockholm. Tas sedan om hand på olika 

sätt. Det mesta skickas till SAKAB i Kumla och förbränns vid 

mycket höga temperaturer. Kvicksilverhaltigt avfall stabiliseras för 

mellanlagring hos SAKAB.

Asbest


Asbest är inte farligt så länge det ligger stilla. HEMAB har 

tillstånd att gräva ned asbest på tippen i Älandsbro.

Trä

Flisas på tippen i Älandsbro. Därefter går det till förbränning.



Impregnerat trä

Kan innehålla arsenik, krom och andra farliga ämnen. Går till 

SAKAB i Kumla, som har en anläggning för förbränning av 

impregnerat trä.

Deponirest 

Det som återstår när allt som går att återanvända, återvinna eller 

förbränna har sorterats ut. Restavfallet läggs på tippen i Älands-

bro. Målet är att denna mängd ska minska mer och mer.

MYT & FAKTA

MYT


  – I Sverige, som har så 

mycket skog, är det menings-

löst att återvinna papper och 

pappersförpackningar!

FAKTA Det är billigare och mer energieffektivt att återvinna 

än att göra papper och nya förpackningar av skogsråvara. 

(6)

MYT & FAKTA



MYT

 – Tillgången på nytt stål 

och aluminium är så stor att det 

är onödigt att återvinna!

FAKTA Den stora miljövinsten vid metallåtervinning är att 

det går åt betydligt mindre energi. Att nytillverka alumi-

nium kräver 20 gånger mer energi än att återvinna. Nytt 

stål kräver 4 gånger mer energi. Dessutom går både stål 

och aluminium att återvinna hur många gånger som helst 

utan att kvaliteten försämras. 

(5)

Sanningen om vart allt du sorterar tar vägen



Kapsyljakten är en tävling för fjärde- 

och femteklassare. Bäst hittills är en 

klass i Skåne. 1999 samlade de ihop 

nästan 5 ton kapsyler. Sedan 1995 har 

Kapsyljakten gett 388,3 ton.

Var tredje pappersförpackning i en butik 

är tillverkad av återvunna förpackningar.



Mängden pappersförpackningar (exkl 

wellpapp) som återvinns i Sverige mot-

svarar drygt en miljon träd.

Om varje invånare lämnade in sina 

kapsyler till återvinning under ett år skulle 

stålet räcka till 2 200 nya personbilar.

Under 2003 återvanns HEMAB 13 177 

ton sorterat avfall på Miljöcentralen och 

på soptippen i Älandsbro.

Återvinning i Härnösand i siffror: 1276 

ton returpapper, 653 ton wellpapp, 386 

ton returkartong, 294 ton glasförpack-

ningar, 156 ton plast, 332 ton metallför-

packningar, 469 ton metallskrot, 231 ton 

elektronikskrot.



50 674 stycken lysrör lämnades in till 

HEMAB under 2003 och skickades 

vidare till Bjästa för återvinning.

Hushållsavfall består till största delen 

av så kallat förnyelsebart material – bio-

bränsle och bidrar därför bara marginellt 

till en ökning av växthuseffekten då det 

förbränns.

Det är viktigt att inte blanda 

färgat glas med ofärgat. 


Här kan du lämna ditt sorterade avfall

På Miljöcentralen och på Soptippen i 

Älandsbro kan du lämna i stort sett allt 

ditt sorterade avfall. Byggavfall, träd-

gårdsavfall och större mängder asbest 

kan endast lämnas på Soptippen. Tid-

ningar och förpackningar kan också 

lämnas vid någon av de övriga 22 åter-

vinningsstationerna som finns i Härnö-

sands kommun. Vid stationen i Hälledal 

kan du dessutom lämna farligt avfall. 

På kartorna ser du var återvinningssta-

tionerna finns.

Centrala Härnösand:

•  Simhallen, p-platsen

•  ICA Kvantum

  Härnöhallen

•  Industrigatan/Hög-

  landsvägen

•  Järpvägen

•  Landgrensskolan

•  Krukmakaregatan

•  Murberget,

  Sehlstedtsvägen

•  OBS Stormarknad

•  Olof Högbergsgatan

•  Skeppsbron 

•  Skyttevägen

•  Tullportsgatan

•  Ångströmsgatan

    Ytterområden:

    •   Antjärn

    •   Brunne

    •  Hemsön

    •   Hälledal

    •   Häggdånger

    •   Utansjö

•  Viksjö

•  Älandsbro,

  Nässlandsvägen

Tidningar 

Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Pappersförpackningar 

Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Hårda plastförpackningar  Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Metallförpackningar 

Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Färgade glasförpackningar  Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Ofärgade glasförpackningar Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Mjuka plastförpackningar 

Soptunnan

Batterier 

Miljöcentralen/Soptippen/Återvinningsstation

Bilbatterier 

Miljöcentralen/Soptippen

Olja 


Miljöcentralen/Soptippen

Farligt avfall 

Miljöcentralen/Soptippen/Hälledal

Asbest, större mängder 

Soptippen

 

Asbest, små mängder 



Miljöcentralen/Soptippen

Lysrör 


Miljöcentralen/Soptippen

Lågenergilampor 

Miljöcentralen/Soptippen

Glödlampor 

Miljöcentralen/Soptippen

Elelement/Lysrörsarmaturer  Miljöcentralen/Soptippen 

Datorer och tillbehör 

Miljöcentralen/Soptippen

TV, musikanläggningar 

Miljöcentralen/Soptippen

Övrig elektronik 

Miljöcentralen/Soptippen

Vitvaror, ej kyl och frys 

Miljöcentralen/Soptippen

Vitvaror, kyl och frys 

Ring så hämtar vi hos dig

Metallskrot 

Miljöcentralen/Soptippen 

Trä 

Miljöcentralen/Soptippen



Impregnerat trä, 

större mängder 

Soptippen

Impregnerat trä, 

små mängder 

Miljöcentralen/Soptippen 

Deponirest 

Miljöcentralen/Soptippen

Byggavfall 

Soptippen

Trädgårdsavfall 

Soptippen



AVFALLSSLAG 

LÄMNAS PÅ

AVFALLSSLAG 

LÄMNAS PÅ

Liten lathund till var du ska lämna avfallet i Härnösand

Tel 0611-55 75 00 • Fax 0611-55 75 01 e-post: info@hemab.se • www.hemab.se

P

R

O



D

U

K



TI

O

N



A

LL



TI

D

 M



A

R

K



N

A

D



S

B

Y



R

Å

 •



 T

R

Y



C

K



A

G

R



A

P

H



IC

A

 M



IL

TR



Y

C

K




Yüklə 1,15 Mb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2022
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə