Alkohol & Narkotika



Yüklə 32.96 Kb.
Pdf просмотр
tarix28.01.2017
ölçüsü32.96 Kb.

10

 

Alkohol & Narkotika  Nr 1/2012

 S

ärskilt i USA, Japan och länder 



i Sydostasien kan missbruk 

av metamfetamin kopplas till 

betydande folkhälsoproblem, 

sociala problem och kriminalitet.

I Europa är metamfetaminets 

spridning, jämfört med exempelvis 

amfetamin och kokain, däremot be-

gränsad. Några länder avviker dock. 

I Tjeckien är metamfetamin den 

näst mest använda illegala drogen 

efter cannabis och sedan 2002 har 

även Slovakien drabbats av allvarliga 

metamfetiaminrelaterade problem. 

Enligt EUs narkotikaorgan ECNN fö-

rekommer även begränsad spridning 

från framför allt Tjeckien till andra 

central- och östeuropeiska länder.

Under senare år

 har tullens och po-

lisens beslag av metamfetamin ökat i 

de nordiska länderna. Det tyder på att 

drogen blivit mer tillgänglig och att 

den i viss utsträckning kan ha ersatt 

amfetaminet på narkotikamarknaden.

Enligt ECNN är det mycket svårt 

för användarna att känna skillnad på 

effekterna av metamfetamin och am-

fetamin. Det bör underlätta drogens 

spridning i ett land som Sverige, med 

ett sedan 1940-talet relativt omfat-

tande amfetaminmissbruk.

Tullverkets narkotikaexpert Lars 

Hansson berättar om ett beslag från 

en person i Göteborg som trodde att 

han använt amfetamin. Analysen 

vid Statens Kriminaltekniska labo-

ratorium visade att det rörde sig om 

metamfetamin.

Amfetamin bildas i

 kroppen som en 

metabolit till metamfetamin men 

båda substanserna kan detekteras i 

urinprov med samma analysmetod.

År 2009 gjorde Olof Beck, profes-

sor i analytisk toxikologi och far-

makologi vid Karolinska institutet, 

en särskild analys av prover från 

patienter vid Beroendecentrum i 

Stockholm.

– Hos tolv patienter som uppgav 

att de tagit amfetamin visade ana-

Mer metamfetamin 

i Sverige

Metamfetamin är sannolikt den syntetiska drog som tillverkas och  

används mest i världen. I många länder rapporteras metamfetamin 

vara den näst vanligaste narkotiska drogen efter cannabis. I Europa 

och Sverige är det en relativt ovanlig drog men beslagen har ökat  

i Norden sedan år 2000. 

Text 

Staffan Hasselgren

0

50



100

150


200

-00


2,3 8,3

20,4


41,5

9,5


40,4 38,2

50,6


55,4

9,1


29,6

36,5


124,7

69,7


-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10

Beslag i kg av metamfetamin i Sverige

 

*

Polisbeslag



*) För 2008 och framåt är tullens 

och polisens statistik specificerad

0

500


1000

1500


2000

-06


-07

-08


-09

-10


-11

205


1458

1041


662

615


930

714


274

496


348

296


243

Antal prov positiva för amfetaminer bland  

patienter vid Stockolms beroendevård

Metamfetamin

Amfetamin


Alkohol & Narkotika  Nr 1/2012 

11

lyserna i samtliga fall spår av både 



amfetamin och metamfetamin, säger 

han.


Det tyder på att användaren ofta 

inte vet vad han/hon stoppar i sig. 

Olof Beck berättar att man i proven 

från patienter behandlade inom 

Stockholms beroendevård började 

se en ökning av andelen positiva för 

metamfetamin år 2007.

– Sedan dess har denna andel fluk-

tuerat kraftigt. Mellan 10 och 60 pro-

cent av de prover som analyserats för 

amfetaminer har på senare år inne-

hållit metamfetamin, säger Olof Beck.



Enligt det svenska

 Tullverket har 

metamfetaminbeslagen ökat kraftigt 

sedan år 2000.  År 2001 gjorde tullen 

tre beslag med sammanlagt ett kilo 

metamfetamin. Sedan ökade besla-

gen stadigt fram till toppåret 2009 

då antalet var 30 och kvantiteten 125 

kg. Även metamfetaminets andel av 

de sammanlagda amfetamin/met-

amfetaminbeslagen har ökat sedan 

år 2000. År 2009 var denna andel 30 

procent.

De två senaste åren har det emel-

lertid skett en minskning av tullens 

beslag. 2010 var antalet tullbeslag 

24 och kvantiteten 70 kg för att 2011 

sjunka till 14 beslag av sammanlagt 16 

kg metamfetamin. Polisen ser dock 

ingen vikande trend (siffror för 2011 

finns ännu inte tillgängliga).

Att jämföra enskilda år kan vara 

problematiskt, bland annat eftersom 

förändringar kan påverkas av varie-

rande resurser och prioriteringar 

inom Tull- och Polisväsende.

Rikspolisstyrelsens narkotika-

expert Stewe Alm menar att Tullens 

minskade beslag förmodligen beror 

på att smuggelvägarna ändrats.

– Beslagsstatistik är en sak men 

inom polisen ser vi inte att metamfe-

taminet minskat på missbruksmark-

naden, snarare tvärt om, säger Steve 

Alm.

Han berättar att när metamfe-



taminet introducerades i slutet av 

1990-talet förekom det huvudsakli-

gen i blandningar med amfetamin. 

Sedan dess har det, enligt Stewe Alm, 

utvecklats en mer renodlad metamfe-

taminmarknad, det vill säga personer 

som specifikt efterfrågar metamfe-

tamin.


Enligt ECNN smugglas

 metamfe-

tamin sällan mellan världsdelarna. 

Tillverkningen sker istället nära kon-

sumentmarknaderna, vilket minskar 

riskerna förknippade med långväga 

transporter och upprepade gränspas-

sager.


Tullverket hävdar att det metam-

fetamin som återfinns i Sverige näs-

tan uteslutande tillverkas i illegala 

laboratorier i Litauen. Det kan man 

sluta sig till av de substanser som 

använts vid tillverkningen.  Det me-

tamfetamin som återfinns i vårt land 

härrör från substansen fenylaceton 

medan man i Tjeckien nästan uteslu-

tande använder sig av efedrin eller så 

kallat pseudoefedrin vid framställ-

ningen.


Steve Alm berättar att den litau-

iska polisen gjorde en stor operation 

riktad mot ett kriminellt nätverk 

2009 och slog ut ett metamfetaminla-

boratorium.

– Vår hypotes var att det skulle 

avspegla sig i våra beslag, men vi har 

inte sett någon större förändring. Vi 

vet av erfarenhet att det ofta läggs 

upp lager som räcker för att täcka 

efterfrågan tills man riggat upp nya 

tillverkningsställen.

De flesta svenska tullbeslagen 

görs i personbilar vid färjetrafiken 

mellan Litauen och Sverige. Kuri-

rerna är, enligt Tullverket, oftast 

litauiska medborgare. 

En stor andel av de svenska be-

slagen bedöms vara ämnade för den 

norska marknaden. Detta grundar 

man, enligt Lars Hansson, på förun-

dersökningsförhör med smugglare 

samt underrättelseuppgifter. 

Stewe Alm instämmer:

– Sverige är i stor utsträckning 

ett transitland för metamfetamin till 

Norge, där priserna är högre och man 

kan tjäna mer pengar på drogen.

I Norge tredubblades andelen me-

tamfetaminbeslag på fyra år, enligt 

det norska folkhälsoinstitutet som 

anger att både mängd och antal be-

slag av metamfetamin år 2009 för 

första gången var större än de norska 

amfetaminbeslagen.  

Tillverkning av metamfetamin sker 

genom en basal kemisk process 

som kräver mycket mindre arbets-

insats, tid och utrymme än tillverk-

ningen av växtbaserade droger. 

Prekursorerna för framställningen 

har flera legala användningsområ-

den och mycket stora kvantiteter 

handlas kommersiellt världen över. 

Det innebär att dessa substanser är 

relativt lättillgängliga. Om en kemi-

kalie skulle vara svår att få tag på 

kan den ersattas av en annan.

Drogen tillverkas både småskaligt 

i ”kökslabb” men även storskaligt i 

moderna laboratorier drivna av krimi-

nella ligor.

Metamfetamin tillverkas framför 

allt nära konsumtionsmarknaderna i 

östra och sydöstra Asien, Nordame-

rika och Oceanien. I Sydostasien har 

antalet beslagtagna metamfetamin-

tabletter enligt FN-organet UNODC, 

ökat exponentiellt de senaste åren 

– från 32 miljoner år 2008, till 93 mil-

joner 2009 och 133 miljoner år 2010.

På senare år har användandet 

även spridits till nya regioner, till 

exempel till Sydafrika. Detta tyder, 

enligt EUs narkotikaorgan ECNN, på 

att metamfetamin troligen är den 

syntetiska drog som säljs och an-

vänds mest i världen.



Metamfetamin

Tema

 

Metamfetamin



Поделитесь с Вашими друзьями:


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2019
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə