Fastighetsägare och sopor



Yüklə 0,87 Mb.
Pdf görüntüsü
tarix09.02.2017
ölçüsü0,87 Mb.
#8049

FASTIGHETSÄGARE OCH SOPOR 

– vad är det som gäller?



Fastighetsägarna Stockholm

Box 12871

Alströmergatan 14   

112 98 Stockholm   

Tel 08-617 75 00

www.fastighetsagarna.se 

Produktion: KREAB/T

ryckeri AB Orion 2004



Vilken avfallsservice ska du som fastighetsägare

erbjuda dina boende? 

Vad är valfri ambitionsnivå och vad måste du

göra enligt lag? 

Vi på Fastighetsägarna Stockholm hoppas att

handboken blir ett bra hjälpmedel för att reda

ut vilka regler som gäller.


Innehåll

AVFALL


SID 4

Kommunens ansvar

- Hushållsavfall

- Grovavfall

- Farligt avfall

- Kylar och frysar

- Småbatterier

- Matavfall

Producenternas ansvar

- Förpackningar

- Returpapper (tidningar och tidskrifter)

- Elavfall

AKTÖRER

SID 19


- Fastighetsägare

- Hushåll

- Producenter

- Entreprenörer

- Kommuner

MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

SID 30

ORDLISTA


SID 32

LAGAR OCH REGLER

SID 35


3

Inledning

Vår förhoppning är att du som fastighetsägare i denna

handbok ska få svar på de flesta frågor som rör avfalls-

hantering. Vi försöker reda ut skillnaden mellan vilka

skyldigheter du som fastighetsägare har juridiskt och

vad som är valfri servicenivå till de boende i fastigheten.

Handboken vänder sig till ägare och förvaltare av flerbostads-

hus, såväl hyreshus som bostadsrättsfastigheter.

Det sker ständigt förändringar i de aktuella regelverken. Vi

ställer frågor och lämnar svar utifrån vad som gäller i dags-

läget. Flera frågor som berör dig som fastighetsägare kommer

att vara föremål för debatt och lagändringar. 

På vår hemsida www.fastighetsagarna.se (region Stockholm)

kan du följa utvecklingen inom avfallsområdet. Där finns även

länkar till andra organisationer och myndigheter.

Stockholm 1 december 2004

Fastighetsägarna Stockholm

Sopfrågan aktuell redan 1870

Fastighetsägarna Stockholm grundades 1870.

Bakgrunden var att ett antal fastighetsägare 

kom fram till att de behövde en gemensam 

organisation som kunde tillvarata deras intressen

när Stockholms stad ställde allt hårdare krav på

sophämtning och renhållning.

Latrinhämtning i Stockholm förr i

tiden. Konstnär: Hjalmar Mörner


4

Avfall under kommunens ansvar

Hushållsavfall

Hushållsavfall är det avfall som uppkommer i ett hushåll

och som slängs i soppåsen. Det är det som blir kvar efter att

hushållen sorterat ut farligt avfall, glas, tidningar och elav-

Hushållsavfall inkl 

Hushåll 

Kommunen


grovavfall och farligt 

avfall


Hushållsavfall som 

Hushåll 


Producenterna

omfattas av 

genom Förpacknings- och

producentansvar

tidningsinsamlingen

Verksamhetsavfall Verksamheten

Verksamhets- 

inkl farligt avfall

(t ex handel,

utövaren själv

kontor, sjukhus)

Hushållsavfall Verksamheten

Kommunen 

från verksamheten

TYP AV 

INNEHAVARE 



ANSVAR

AVFALL


(sorteringsansvar)

(insamling och behandling)



AVFALL

Vad finns det för olika sorters avfall? 



§

Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som

ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig

av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

(MB 15 kap 1§) 


5

>>

Informera de boende i fastigheten om hur olika typer av



avfall ska hanteras.

>>

Städa och underhåll sopnedkast, soprum, behållare eller



annat som finns för att sophanteringen ska fungera.

>>  


Som fastighetsägare kan du påverka kostnaden för sop-

hämtning på tre olika sätt; typ av behållare, hämtningsför-

hållanden och hämtningsintervall. Kontrollera därför med

jämna mellanrum att du har rätt debitering 

för sophämtningen – det kan du spara pengar

på. Det är nämligen du själv som måste 

bevaka att de tjänster du köper stämmer 

med det du får. Kontrollera till exempel om 

kärlen är fyllda när de hämtas. Se till att 

sophämtarna kommer så ofta som avtalet 

föreskriver, annars får du betala extra för 

alltför tunga kärl.

HAR 

DU 


TÄNKT 

PÅ ATT…


fall, till exempel matrester, hushållspapper och blöjor. Det

kan även vara skrymmande avfall som möbler och cyklar.

Avfall som kommer från företag eller andra verksamheter

och som liknar hushållsavfall, till exempel avfall från restau-

rangkök, räknas också som hushållsavfall.

Kommunen har ansvar för insamling och behandling av hus-

hållsavfallet och utför detta antingen i egen regi eller genom

entreprenör. När det gäller hushållsavfallet är du som fastig-

hetsägare bunden till den entreprenör som kommunen har

avtal med.



6

Grovavfall

Grovavfall är sådant hushållsavfall som inte passar i sop-

påsen för att det är för stort eller för tungt eller har andra

egenskaper som gör att det inte passar i soppåsen. Exempel

på grovavfall är möbler, cyklar och husgeråd.

Det finns även avfall från hushållen som inte får läggas i sop-

påsen, men som inte är grovavfall, till exempel farligt avfall,

kylar och frysar, batterier och elavfall. 

Tre möjliga situationer för dig som fastighetsägare



Det finns grovsoprum i fastigheten.

Det finns inget grovsoprum och inte heller någon egentlig förut-

sättning för att inrätta ett grovsoprum i fastigheten.

Istället för att inrätta ett grovsoprum kan det vara ett bättre alternativ 

att med jämna mellanrum beställa en container av en entreprenör och

informera de boende om att de kan lämna grovavfall där. Tänk på att 

det ska vara täckta låsbara containrar. Ett annat alternativ är att hänvisa

till kommunens återvinningscentraler. 



Det finns inget grovsoprum, men det finns däremot 

förutsättningar för att inrätta ett. 

Det är du som fastighetsägare som själv avgör vilken lösning ni ska ha i

fastigheten. Gör en ordentlig ekonomisk kalkyl innan beslut fattas och

ansök om bygglov för grovsoprum. Det kan vara en bra idé att kontakta

det regionala skyddsombudet på fackförbundet Transport för att ta reda

på vilka krav på arbetsmiljön som ställs innan ni ansöker om bygglov. 

På vår hemsida finns mer information.

1

2



3

7

Som fastighetsägare ska du ordna så att de boende kan sor-

tera ut grovavfallet från annat avfall, antingen genom att

inrätta ett grovsoprum eller beställa grovsophämtning med

jämna mellanrum. Ett alternativ är också att hänvisa de

boende till kommunens återvinningscentraler.

För att kunna inrätta ett grovsoprum måste det finnas förut-

sättningar för det i fastigheten så att det går att ordna en

godkänd arbetsmiljö för sophämtarna. Problem med sop-

hämtarnas arbetsmiljö leder till hämtningsförbud.

Om du som fastighetsägare vill erbjuda en hög servicenivå

och därför skaffar bygglov för att bygga ett grovsoprum i

fastigheten och sedan upptäcker att det blir för dyrt eller

inte fungerar, är det svårt att ändra. Dels har du lagt dig på

en viss servicenivå som det är svårt att sänka, dels får du inte

starta annan verksamhet i lokalerna eftersom du har bygglov

för att ha grovsoprum – såvida du inte ändrar bygglovet.

Kommunen ska tillhandahålla entreprenör som ordnar

transport av avfallet till anläggning. I Stockholm och

Lidingö kan du som fastighetsägare för närvarande själv

välja vem av ett antal upphandlade och godkända grovav-

fallsentreprenörer som ska hämta grovavfallet i fastigheten.

I övriga kommuner måste du som fastighetsägare ta den

entreprenör som kommunen har handlat upp. 

Grovavfallsentreprenören fakturerar fastighetsägaren utifrån

vikt eller volym. I avgiften ingår även kostnader för hämt-

ning och behandling. 


8

Återvinningscentral

Återvinningscentral är en större, bemannad insamlingsplats

för allt sorterat avfall (utom matavfall) från hushåll. Åter-

vinningscentraler ägs av kommunen. Hushåll får lämna 

avfall på återvinningscentralerna kostnadsfritt medan före-

tag måste betala en avgift. På vår hemsida finns en karta

över Stockholmsområdet där alla återvinningscentraler är

utmärkta.



Återvinningsstation

Återvinningsstation är en obemannad plats med flera olika

kärl och containrar avsedda för förpackningsavfall som

omfattas av producentansvar, till exempel tidningar, 

kartonger, plastförpackningar, förpackningsglas och metall-

förpackningar. Återvinningsstationer är ofta uppställda utan-

för affärer eller köpcentra. 

Förpacknings- och tidningsinsamlingen som finansierar och

ansvarar för återvinningsstationerna anlitar olika entrepre-

nörer för skötsel och tömning av dem. Producenterna har

därmed ordnat ett system som uppfyller lagen om produ-

centansvar. Eftersom producenterna har ordnat detta system

med återvinningsstationer, måste fastighetsägare som vill

ordna fastighetsnära hämtning bekosta den själva.



Miljöstation

Miljöstation är en bemannad insamlingsplats för farligt

avfall. Ofta ligger miljöstationer i anslutning till bensin-

stationer. I vissa områden finns även mobila miljöstationer.

Det är en lastbil som kommer på bestämda tider och 

hämtar farligt avfall och småelektronik.



9

HAR 


DU 

TÄNKT 


PÅ ATT…

>>

Fundera över vilken kvalitetsnivå du



vill ge de boende när det gäller hantering

av grovavfall. En bra lösning är att med

jämna mellanrum beställa en container

från någon entreprenör där de boende

kan lämna sina grovsopor. 

>>

När grovavfallet hamnar i container, 



är det kommunen som äger avfallet. Det 

räknas alltså som stöld att ta något ur en

container.

>>

Om det vid slutstationen visar sig att



ett sorterat grovavfall inte är rätt sorterat

måste avfallet sorteras om, vilket du som

fastighetsägare får betala extra för. Se där-

för till att det är entreprenören som har

ansvar för sortering.

Farligt avfall

Farligt avfall är allt avfall som är farligt för människa och

miljö. Det ska inte slängas i soppåsen eller hällas i avloppet.

Det bör överhuvudtaget inte hanteras i fastigheten. 

Det är viktigt att farligt avfall tas om hand lagenligt och på

ett säkert och miljöriktigt sätt. Exempel på farligt avfall är

färg-, lack- och limrester, lösnings- och rengöringsmedel,

batterier och kemikalier. 

Alla privatpersoner ska lämna farligt avfall till kommunens

miljöstationer. I bland annat Stockholms kommun finns

även mobila miljöstationer i vissa områden. 



10

Det är en verksamhet som håller på att byggas ut och är ett

alternativ till fasta miljöstationer. I takt med att antalet

mobila miljöstationer ökar blir det allt lättare för de boende

att göra sig av med farligt avfall.

En del färghandlare har avtal med kommunen och kan ta

emot de produkter som finns i deras sortiment.

Om du som fastighetsägare har lokalhyresgäster med verk-

samhet som ger upphov till farligt avfall och du ordnar sor-

tering av deras farliga avfall i fastigheten, måste du anmäla

det till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Du behöver

dock inte anmäla att det finns farligt avfall i fastigheten om

det bara kommer från de boende. För yrkesverksamma krävs

dessutom tillstånd för att transportera farligt avfall.

HAR 

DU 


TÄNKT 

PÅ ATT…


>>

Informera de boende om vilka regler

som gäller angående farligt avfall. Hänvisa

till kommunens miljöstationer eller till

mobila miljöstationer om det finns i ert

område.


11

Kylar och frysar

Kylar och frysar tillhör gruppen farligt avfall på grund av att

de innehåller elavfall och köldmedia. De måste alltid hållas

avskilda från annat avfall. 

Situationen skiljer sig mellan hyresfastigheter och bostads-

rättsfastigheter. I hyresfastigheten ägs och hanteras kassera-

de kylar och frysar av fastighetsägaren. I bostadsrättsfastig-

heten äger bostadsrättshavarna sina egna kylar och frysar.

Bostadsrättsföreningens styrelse har att besluta om kassera-

de kylar och frysar ska tas om hand i fastigheten eller om

bostadsrättshavaren ska transportera dem till kommunens

återvinningscentraler.

Det är den grovavfallsentreprenör som hämtar grov- och

elavfall i fastigheten som också hämtar kylar och frysar.

Entreprenören fakturerar för insamlings- och transportkost-

nader.

När en fastighetsägare köper kyl och frys får denne ofta



varorna hemtransporterade. Det är lämpligt om transpor-

tören tar med de gamla produkterna vid leverans av nya.

Det finns planer på att kylar och frysar ska omfattas av pro-

ducentansvar. Håll dig uppdaterad om vad som händer i frå-

gan genom att gå in på vår hemsida.


12

Småbatterier

Småbatterier tillhör kategorin farligt avfall. De ska lämnas

till miljöstation eller återvinningsstation med batteriholk.

Det är dock den ur hälsosynpunkt minst farliga formen av

farligt avfall och kan därför även hanteras i fastigheten.

Insamling kan samordnas med hämtning av annat avfall, till

exempel grovsopor. På vissa ställen hjälper kommunen till

med gratis hämtning vid fastigheten. Informera dig hos

respektive kommun för att veta vad som gäller just där.

Matavfall 

Matavfall får enligt lag inte läggas på deponi utan går i all-

mänhet till förbränning. Det finns förslag att hushållen ska

börja sortera ut matavfallet för kompostering men ännu är

inga beslut fattade. Det kan därför finnas anledning att

avvakta med eventuella nyinvesteringar i fastigheten för att

ordna sortering för kompostering. Håll dig informerad

genom att gå in på vår hemsida eller på www.sopor.nu



13

Vilket avfall täcks av producentansvar?

Förpackningar, returpapper som tidningar och tidskrifter,

elektriskt och elektroniskt avfall, däck, bilar och småbatte-

rier täcks av producentansvar. För att samordna ansvaret har

producenterna gått samman i så kallade materialbolag och

dessa har bildat organisationen Förpacknings- och tidnings-

insamlingen som sköter återvinningsstationerna. 

När det gäller avfall som täcks av producentanvaret har du

som fastighetsägare möjlighet att teckna avtal med valfri

entreprenör.

Materialbolagen gör egna upphandlingar av entreprenörer för

att samla in avfallet från återvinningsstationer. De entrepre-

nörerna tar även emot förpackningar från entreprenörer som

har anlitats av fastighetsägare. Om fastighetsägare som har

full källsortering i fastigheten utnyttjar materialbolagens

entreprenörer får de många olika entreprenörer med tillgång

till fastigheten. Det kan då bli svårt att hålla utrymmena rena

och snygga.

Om många entreprenörer måste ha tillgång till utrymmena

bör du försöka få till stånd en samordning som innebär att

en av entreprenörerna har ansvar för att utrymmena är rena

och prydliga. 



§

Producentansvar innebär att den som tillverkar, importerar

eller säljer varor eller förpackningar är skyldig att se till att

avfallet från dessa samlas in, transporteras bort, återvinns,

återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas

för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering.

(MB 15 kap 6,7§§)


14

AVTAL


Fastighetsägarna Stockholm har tecknat avtal med några

entreprenörer som medlemmarna kan utnyttja för bort-

transport av grovavfall, förpackningar, tidningar och elek-

troniskt avfall. Att utnyttja den möjligheten underlättar

avsevärt då du som fastighetsägare därmed får endast en

entreprenör som ansvarar för allt. Städning ingår i entre-

prenörens åtagande. 

Medlemmarna kan välja olika ”paket” när de tecknar

avtal med en entreprenör. ”Lilla paketet” innefattar

grovavfall, glas, tidningar och metall, medan det

”stora paketet” även omfattar plast och kartong. 

På vår hemsida finns information om denna service.

TIPS!

Det är skillnad på glas och glas



Det är skillnad på förpackningsglas, det vill säga burkar och

flaskor som använts för att förvara livsmedel eller hudvårds-

produkter, och annat glas, till exempel fönsterglas och dricks-

glas. Anledningen till det är att förpackningsglas omfattas av

producentansvar och ska lämnas vid återvinningsstationerna.

När varan köptes betalade konsumenten en avgift för att för-

packningen ska kunna återvinnas. Annat glas ska behandlas

som grovavfall.



Förpackningar

Förpackningar delas in i fyra grupper; glas (färgat

och ofärgat), metall, papper (kartonger och well-

papp) och hårdplast. Förpackningar omfattas av

producentansvar. 

Vad innebär fastighetsnära källsortering? 

Fastighetsnära källsortering innebär att de boende i en fas-

tighet erbjuds möjlighet att sortera avfallet i närheten av

fastigheten. Den tolkningen gäller inte i alla kommuner. I

vissa kommuner innebär fastighetsnära källsortering att det

ska finnas möjlighet att sortera soporna inne i fastigheten.

Källsortering i fastigheten eller inte?

Fundera igenom förutsättningarna i fastigheten och vad



som är realistiskt. I trånga fastigheter är ofta den bästa lös-

ningen att hänvisa de boende till återvinningsstationerna.

Det finns ännu inga krav på att du som fastighetsägare



ska göra i ordning ett utrymme för källsortering. Om du vill

göra det som ett led i din service till de boende bör du först

ta reda på vilka krav som ställs på arbetsmiljön och göra en

ordentlig ekonomisk kalkyl så att du vet vilka kostnader det

skulle innebära. 

Om fastigheten har ett soprum med källsortering, erbjud



i första hand Förpacknings- och tidningsinsamlingen att

hyra utrymmet. I det utrymmet kan då bara källsortering av

det avfall som täcks av producentansvar göras. 

Om det är ont om utrymme får du som fastighetsägare



prioritera vilka typer av avfall som ska sorteras. I det fallet

ska grovavfall prioriteras.

15


16

Debatten om hur källsorteringen ska organiseras är in-



tensiv. Vilka eventuella lagkrav som kan komma att ställas

på fastighetsägarna är oklart. Om fastigheten inte redan har

ett källsorteringsrum kan det finnas skäl att avvakta med att

inrätta ett.

Returpapper (tidningar och tidskrifter)

Tidningar omfattas av producentansvar, vilket innebär att de

företag som producerar tidningspapper är skyldiga att se till

att det finns ett system dit kunderna kan lämna tidningar

för återvinning.

CHECKLISTA – OLIKA TYPER AV AVFALL

GLAS

– är tungt att hantera men ur miljösynpunkt 

viktigt att sortera ut ur det vanliga avfallet.

TIDNINGAR 

–  samma som för glas. Dessutom har 

tidningar ett samhällsekonomiskt värde.

METALL

– är en liten fraktion som inte behöver tömmas

ofta. Under förutsättning att det finns bra förhållanden 

i fastigheten för källsorteringsutrymme, kan du som

fastighetsägare erbjuda sortering av metall.

KARTONG 

– är volymkrävande och därför dyrt att 

hantera. I trånga fastigheter är det därför bäst att sortera

kartong som brännbara grovsopor.



HÅRDPLAST 

– samma som för kartong. 



Om det inte går att lösa sortering i fastigheten på 

ett bra sätt ur arbetsmiljösynpunkt är det bättre att

hänvisa de boende till återvinningsstationer.

17

Det är skillnad på papper och papper

I tidningsinsamlingen kan du lämna papper från dags-

tidningar, veckotidningar, telefonkataloger och reklam-

blad, men inte till exempel böcker och kartonger.

Anledningen till det är att kartong består av andra

typer av pappersfibrer än tidningspapper vilket gör att

det måste sorteras separat.

Elavfall

Elavfall, det vill säga allt som har drivits med el från sladd

eller batteri inklusive glödlampor, lysrör och lågenergilam-

por, ska alltid hållas skiljt från övrigt avfall. Fastig-

hetsägarna Stockholm rekommenderar att allt elavfall

behandlas som farligt avfall. Elavfall omfattas av producent-

ansvar.

Hushåll kan lämna elavfall inom elproducent-



ansvaret kostnadsfritt på återvinningscentral.

När det gäller elartiklar med ljud och bild,

exempelvis TV, radio och video (så kallade brun-

varor) finns även möjlighet att utnyttja sin åter-



18

lämningsrätt, det vill säga lämna tillbaka den gamla pro-

dukten till butiken vid köp av en ny produkt. 

Om du ordnar sortering av elavfall i fastigheten måste du

bekosta transporten av elavfallet från soprummet till material-

bolagets insamlingsplats. Du bör samordna hämtningen av

elavfallet med hämtning av grovavfallet. Den entreprenör som

utnyttjas ska vara godkänd av kommunen.

>>

Det är för närvarande oklart



hur den framtida insamlingen av

tidningar ska organiseras. Håll dig

informerad om vad som händer 

i frågan genom att gå in på vår

hemsida.

HAR 


DU 

TÄNKT 


PÅ ATT…

Informera gärna de boende om att de kan lämna sitt

elavfall vid återvinningscentralerna. Tipsa dem också om

att de kan utnyttja sin återlämningsrätt när det gäller

brunvaror (till exempel TV och radio) när de köper nytt.

Kommunen har dock det primära ansvaret att informera.

TIPS!


19

Det finns många aktörer som på olika sätt har ansvar

och uppgifter när det gäller att ta hand om avfallet;

fastighetsägare, hushåll, producenter, entreprenörer

samt kommuner och andra myndigheter. 

AKTÖRER

Fastighetsägare

Vilka skyldigheter har du som fastighetsägare idag?

Sedan 1975 ska fastighetsägare enligt den då gällande bygg-

lagstiftningen inrätta grovsoprum eller källsorteringsrum

när flerbostadshus byggs eller byggs om. De flesta fastig-

heter i Stockholm är dock äldre och det går inte att retro-

aktivt kräva att fastighetsägare ska inrätta grovsoprum eller

källsorteringsrum. 

Av arbetsmiljöskäl kan det emellertid krävas att fastighets-

ägaren gör vissa förbättringar i existerande soprum. Den

viktigaste retroaktiva bestämmelsen är den som gäller


20

arbetsmiljön. Om en fastighetsägare vill inrätta ett grovsop-

rum eller källsorteringsrum i fastigheten för att höja ser-

vicen till de boende och därför behöver bygga om eller till,

gäller alla nya arbetsmiljökrav.

Att fastighetsägare sedan länge tillhandahåller sopnedkast

och soprum är en del av servicen till de boende. Kostnaden

för sopnedkast, soprum och kommunens hämtning ingår i

hyresgästens hyra eller bostadsrättshavarens årsavgift.


21

ARBETSMILJÖ

>> 

Om det är problem med tillgängligheten i fastig-



heten, kontakta Arbetsmiljöverket eller det regionala

skyddsombudet på fackförbundet Transport för att 

ta reda på de krav som ställs på arbetsmiljön innan

du ansöker om bygglov. 

>> 

Det finns omfattande föreskrifter när det gäller arbetsmiljö



och belastningsergonomi från Arbetsmiljöverket. De är i hög

grad aktuella för sophämtare och därmed för fastighetsägare.

På Arbetsmiljöverkets och Fastighetsägarna Stockholms hem-

sidor finns mer information. 

>> 

Tänk på att ansöka om bygglov och göra en bygganmälan 



i det fall soprum i fastigheten behöver byggas eller byggas om.

Bygglovsansökningar och ärenden handläggs av Stadsbyggnads-

kontoret/Byggnadsnämnden.

TIPS!


AVFALLSSLAG

140 lit.

190 lit.

240 lit.

370 lit.

400 lit.

600 lit.

Osorterat

hushållsavfall

Biologiskt avfall

Tidningar

Plastförpackningar

Pappersförpackningar

Glasförpackningar

Metallförpackningar

Elektronikavfall

2 hjul

4 hjul


Alla kärlstorlekar är ej lämpliga

= Mindre lämplig kärlstorlek pga för tung vikt

= Lämplig kärlstorlek


22

>> 


Avfall ska kunna hämtas från

fastigheten med kärra, rullkärl

eller med hjälp av maskinell

anordning. Tunga lyft får inte

förekomma.

>> 


Avståndet mellan soprum

och sophämtningsfordon bör 

inte överstiga 50 meter.

>> 


Soprummet ska vara tillräck-

ligt stort så att det finns manö-

verutrymme för hämtpersonalen.

>> 


Hämtningsvägar för rullkärl

bör vara plana eller endast svagt 

lutande. En ramp som rullkärl

transporteras på får ha en lut-

ning på max 1:12 och vara max

6 meter lång.

>> 

Endast enstaka trappsteg



nedför hämtningsvägens riktning

godtas.


>> 

Dörrar och passager ska vara

tillräckligt breda och höga. Karm-

yttermått för dörrar till soprum

ska vara minst 1,1 x 2,1 m (fritt

mått 1,0 x 2,0) och till grovsop-

rum minst 1,3 x 2,1 m. Passager

ska vara minst 1,2 m breda.

Trösklar får inte vara högre än 

25 mm.


>> 

Rumshöjden ska vara 

minimum 2,1 m.

>> 


När soprummet placeras

inom byggnaden ska det byggas

som egen brandcell.

>> 


Soprummet ska ha ventila-

tionsanordning för tilluft och

frånluft.

>> 


Soprummet ska kunna 

hållas rent.

>> 

Fastighetsägare ska se till att



transportvägen till soputrymmet

hålls i framkomligt skick, att den

till exempel röjs från snö och

hålls halkfri.



Se vidare Boverkets byggregler

och bygglagstiftningen, kommu-

nens renhållningsordning 

och Arbetsmiljöverkets före-

skrifter. Du hittar information 

och länkar på vår hemsida.

HAR 


DU 

TÄNKT 


PÅ ATT…

När det gäller soprum ställer kommunerna vissa 

krav på utrymmen och transportvägar. I Stockholms

kommun gäller nedanstående krav när det gäller

utformningen av soprum och hämtningsvägar dit.

23

SOPRUMMET

>> 

Se till att det är rent och prydligt – då ökar chan-



serna att de boende sköter sophanteringen bra. Måla

gärna rummet i glada, ljusa färger och se till att det är

lättstädat. Se till att rummet har bra belysning och

upplevs som behagligt. 

>> 

Se till att soprummet är praktiskt, att de mest 



använda kärlen står närmast ingången.

>> 


Sätt upp tydliga skyltar så att de boende vet hur de

ska sortera.

>> 

Många renhållningsförvaltningar har idag ambitionen



att gå ifrån säckar, bland annat för att det är lättare att

väga ett kärl än en säck. Dessutom är kärl lättare att

transportera och tunga lyft undviks.

>> 


Välj rätt typ av kärl och behållare för respektive av-

fallsslag och vilka mängder det är fråga om. Kärlen 

ska vara placerade så att de är tillgängliga både för de

boende och för hämtpersonalen. Kärlen ska ha hjul;

mindre kärl har två hjul baktill och större kärl har fyra

hjul. Det finns även handikappanpassade kärl.

TIPS!


24

Hyresbortfall (14 m

2

x 1 500 kr)



21 000 kr

Lokalen som används som källsorteringsutrymme skulle eventuellt 

kunna hyras ut till annat ändamål och ge hyresintäkter. 

Investeringen (300 000 kr)

43 000 kr

Lokalen måste eventuellt byggas om för att fungera som soprum. 

Driftskostnad

6 000 kr


Summa kostnad

70 000 kr 

Motsvarar en hyreshöjning på 

3,5 %


Exemplet är från en innerstadsfastighet i Stockholm med relativt enkla 

hämtningsförhållanden. Räknat på 23 olika lägenheter inkl ökade 

kostnader för hämtning.

Ekonomiska konsekvenser för en fastighetsägare per år (ett exempel)



Vad kostar fastighetsnära källsortering?

Vad är tillåtet när det gäller transport av avfall?

Fastighetsägare får transportera avfall som täcks av producent-

ansvar, men inte hushållsavfall på allmänna vägar. Fastighets-

ägare får inte heller transportera farligt avfall utan tillstånd. En

fastighetsägare räknas som yrkesverksam och därför krävs till-

stånd att transportera farligt avfall. Enskilda och yrkesverk-

samma omfattas av olika regler för transport av farligt avfall. 



Hushåll

Vilka skyldigheter har hushållen?

Hushåll (hyresgäster och bostadsrättshavare) räknas som

avfallsinnehavare och har därför i lagens mening ansvar för

att lämna sina sopor i sorterat skick till kommunens eller

producenternas insamlingssystem. Grovavfallet ska vara sor-

terat i brännbart och icke brännbart. Hushållen ska följa

kommunens regler för avfallshantering, men det finns inget

sanktionssystem mot enskilda hushåll. Deras ansvar är där-

för i princip frivilligt. 



25

Konsumtionsmönstret skiljer sig mellan olika

områden vilket gör att avfallet ser olika ut.

Det är därför en bra idé att tänka på den

sociala strukturen i fastigheten. Med många

barnfamiljer blir det mycket blöjor i soporna

och med kattägare blir hushållssoporna tunga

p g a kattsand. I vissa områden läser de boen-

de mer tidningar än i andra. En del männi-

skor köper mycket storpack av mat-

varor vilket innebär kartonger och

andra stora förpackningar i avfallet.

Varje 

stockholmare



ger i snitt

upphov 


till 285 kg 

hushållsavfall

per år. 

Diagrammet visar hur stor andel av den totala soppåsens vikt som olika avfalls-

sorter utgjorde när Stockholms kommun hösten 2003 gjorde en ”plockanalys” 

av soppåsen.

Kostnaden för sophämtning påverkas av tyngden på soppåsen som i sin tur på-

verkas av innehållet i soppåsen. Det kan således löna sig att ge bra information 

till de boende om hur de kan sortera avfallet för att minska hushållsavfallets

mängd och tyngd.

KOMPOSTERBART AVFALL 42,8%

(matavfall 40,2%, 

trädgårdsavfall 2,6%) 

HUSHÅLLSAVFALL 31,3%

(glas 0,3%, plast 5,9%, 

metall 0,6%, papper 8,3%, 

textilier 3,3%, blöjor 9,6%, 

sand etc 1,6%, övrigt avfall 1,7%)

FARLIGT AVFALL 0,8%

(elavfall 0,5%,

batterier 0,1%, 

farligt avfall 0,2%) 

PRODUCENTAVFALL

24,9%


(glas 4,7%, 

kartong och 

well 8,2%, 

hårdplast 2,5%, 

metall 1,6%, 

tidningar 7,9%)

RISKAVFALL 0,2%

(apoteksavfall 0,2%)



26

Producenter

Producentansvar – vad innebär det?

Producentansvar (enligt lag) finns idag för förpackningar,

returpapper som tidningar och tidskrifter, elektriskt och

elektroniskt avfall, däck, bilar och småbatterier. Produ-

centerna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem

och har skyldighet att ge kommunen tillräckligt med

underlag för att kunna informera om sortering och insam-

ling. Materialbolagen ansvarar för insamling och hantering

av avfall som omfattas av producentansvar.

För att producenternas hantering ska finansieras tas en sär-

skild avgift för återvinningsarbetet ut när varan säljs. 

>>

Utgångspunkten är att åter-



vinning av förpackningsavfall ska

bekostas av producenterna genom

materialbolagen. En avgift tas ut när

varan säljs för att täcka kostnaderna

för producenternas hantering av

avfallet. När en del fastighetsägare

själva betalar för fastighetsnära

hämtning innebär det i praktiken att

de har tagit på sig ett ekonomiskt

ansvar som producenterna enligt

producentansvaret är skyldiga att ta.

HAR 


DU 

TÄNKT 


PÅ ATT…

Glödlampa

8 öre

Glasburk (250 ml)

15 öre

Vinflaska (700 ml)

28 öre

27

Entreprenörer

Vilka är entreprenörer?

Entreprenörer är de företag som hämtar, lämnar, transporte-

rar och hanterar avfall. Kommunerna gör upphandlingar av

entreprenörer när det gäller hushållsavfallet och det är de

entreprenörer som vunnit upphandlingarna som sköter av-

fallshanteringen.

Vilket ansvar har entreprenörerna?

Entreprenörerna har olika uppgifter och ansvar beroende på

avfallsslag. Vid transport av hushållsavfall har du som fastig-

hetsägare kommunen som avtalspart. Entreprenören är din

avtalspart när det gäller förpackningar och i vissa kommu-

ner även när det gäller grovavfall från hushåll. 


Kommunen ansvarar för hushållsavfallet inom kommunen

och ska upprätta en renhållningsordning och en avfallsplan.

I renhållningsordningen står det hur avfall ska hanteras

inom kommunen. Avfallsplanen innehåller uppgifter om

allt avfall som berör kommunen och där står vad kommunen

gör för att minska avfallets mängd och farlighet. 

Kommunens avfallshantering är avgiftsfinansierad och taxan

antas av kommunfullmäktige. Avgifterna ska täcka hela

verksamheten och avsikten är att avgiften ska belasta med-

borgarna lika.

28

Enligt avfallsförordningen får inte avfall transporteras osor-



terat, vilket innebär att entreprenörer inte får transportera

grovavfall från fastigheter utan att det är sorterat redan i fas-

tigheten. I Stockholms kommun finns emellertid möjlighet

att transportera grovavfall osorterat. Det är oftast en billiga-

re lösning än att entreprenören hämtar sorterat avfall vid fas-

tigheten, eftersom det ofta är delvis felsorterat vilket inne-

bär att fastighetsägaren kommer att få en faktura för extra-

kostnader för omsortering.

§

Kommunen är enligt lag skyldig att se till att hushållsav-



fall inom kommunen transporteras till en behandlings-

anläggning, återvinns eller på annat sätt bortskaffas

och har ansvar för att miljölagarna efterlevs. (Den kom-

munala renhållningsskyldigheten enligt MB 15 kap 8§)



Kommuner

Vilket ansvar har kommunen?



Möjlighet att välja 

Stockholm och Lidingö.

grovavfallsentreprenör.

Hänvisad till en upphandlad 

Alla övriga kommuner i länet 

entreprenör när det gäller 

samt Gotland. 

grovavfall.

29

>>  


Kommunerna styrs av miljöbalkens

regelverk, men har ett stort mått själv-

styre i vissa avfallsfrågor. Därför finns 

det skillnader mellan kommunerna i

Stockholmsområdet när det gäller till

exempel val av grovavfallsentreprenör. 

(Se tabell ovan.)

Då reglerna ändras med jämna mellan-

rum, är det bra att kontakta respektive

kommun för att ta reda på vad som 

gäller.

HAR 


DU 

TÄNKT 


PÅ ATT…

OLIKA REGLER I OLIKA KOMMUNER



30

Miljö

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är regeringens centrala miljömyndighet.

Verket ger ut föreskrifter som rör avfallshantering. 

Tel: 08-698 10 00, www.naturvardsverket.se

Miljöförvaltningen/Renhållningsförvaltningen

Miljöförvaltningen/Renhållningsförvaltningen upprättar

förslag till renhållningsordning och avfallsplan, föreslår

taxor och samordnar kommunens agerande när det gäller

producentansvaret. 

Tel: 08-508 465 40, www.stockholm.se

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har hand om arbetsmiljöfrågor och har

givit ut omfattande föreskrifter om arbetsmiljö och belast-

ningsergonomi på arbetsplatser. På hemsidan finns informa-

tion om verkets arbete, alla typer av arbetsmiljöfrågor samt

länkar till lagar och föreskrifter inom området. 

Tel: 08-730 90 00, www.av.se



Byggande

Boverket


Boverket är den nationella myndigheten för samhällsplane-

ring, stadsutveckling, byggande och boende i Sverige. På

lokal nivå sköts myndighetens uppgifter av Stadsbyggnads-

kontoret i respektive kommun. 

Tel: 0455-35 30 00, www.boverket.se

MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER


31

Nyttiga hemsidor

www.fastighetsagarna.se 

(region Stockholm)

Fastighetsägarnas hemsida. Här finns infor-

mation och råd i olika frågor som är aktuella

för dig som fastighetsägare. Här kan du 

skriva ut denna handbok som pdf-fil och hålla 

dig uppdaterad om vad som händer inom

avfallsområdet.

www.regeringen.se

På miljödepartementets sida kan du läsa om

vad som händer på det politiska området när

det gäller miljö- och avfallsfrågor. 

www.sopor.nu

Portalen är ett samarbetsprojekt mellan bland

andra Naturvårdsverket, Konsumentverket och

ett antal materialbolag. Här finns mycket infor-

mation om avfall och avfallshantering samlad

på ett ställe, till exempel de olika aktörernas

ansvar och roller, fakta om sopor och återvin-

ning, länkar till andra hemsidor. Här hittar du

också länkar till lagar och förordningar. 

www.ftiab.se

Förpackningsinsamlingen 

(www.forpackningsinsamlingen.se) ersätts

den 1 januari 2005 av Förpacknings- och

tidningsinsamlingen, FTI. På hemsidan finns

bland annat information om FTI:s verksamhet 

och länkar till materialbolagen som ingår 

i organisationen.

www.stockholm.se

Stockholms kommuns hemsida. Här finns,

bland all annan information om den kommu-

nala verksamheten, information om avfalls-

hantering. Här kan du ladda hem renhåll-

ningsordning och avfallsplan, läsa om vad

Renhållningsförvaltningen gör, få information

om återvinningscentraler och allt annat som

rör avfallshantering inom kommunen.

Övriga kommuner

Övriga kommuner har information om avfalls-

hantering på sina webbsidor. Webbadressen

till respektive kommun är: 

www.xxx (kommunens namn).se

Stadsbyggnadskontoret/Byggnadsnämnden

Stadsbyggnadskontoret i respektive kommun bevakar

Boverkets uppgifter. Det finns lokala tolkningar av Bover-

kets regler, till exempel när det gäller vilka krav som ställs

på ett soprum och transportvägarna dit. Stadsbyggnadskon-

toret har hand om bygglovsärenden. 

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm, tel: 08-508 26 000,

www.sbk.stockholm.se



32

AVFALL

Varje föremål, ämne eller substans

som ingår i en avfallskategori och som 

innehavaren gör sig av med eller avser

eller är skyldig att göra sig av med.

(MB 15 kap 1§)



BATTERIHOLK

En låda för insamling av batterier.



BRÄNNBART AVFALL

Avfall som brinner utan energitillskott 

efter det att förbränningsprocessen 

startat.


DEPONI

På avfallsdeponi (soptipp) placeras allt 

avfall som inte sorterats ut för åter-

vinning eller energiutvinning.



ELEKTRISKT/

Allt som har drivits med el från sladd 



ELEKTRONISKT AVFALL

eller batteri inklusive glödlampor, lysrör

och lågenergilampor.

FARLIGT AVFALL

Allt avfall som är farligt eller skadligt för

människa eller miljö. T ex färg-, lack- 

och limrester, lösnings- och rengörings-

medel, kemikalier, elektroniskt avfall.

FASTIGHETSÄGARE

Den som äger fastigheten eller som

enligt fastighetstaxeringslagen ska 

anses som fastighetsägare. 

(MB 15 kap 5§)

Detsamma som i MB uttrycks som

fastighetsinnehavare.

FÖRPACKNINGS- OCH

Förpacknings- och tidningsinsamlingen 



TIDNINGSINSAMLINGEN

(FTI) ersätter fr o m 1 januari 2005



(FTI)

Förpackningsinsamlingen vars verksam-



ORDLISTA

33

het då upphör. Organisationen har bildats

av materialbolagen för att gemensamt 

organisera insamling och återvinning av 

förpackningar och tidningar. 

Förpacknings- och tidningsinsamlingen 

samordnar de frågor som vinner på att 

samordnas, t ex att etablera och

driva återvinningsstationer och att infor-

mera om insamling och återvinning.



GROVAVFALL

Skrymmande men ej farligt hushålls-

avfall som omfattas av det kommu-

nala ansvaret.



HUSHÅLLSAVFALL

Avfall som kommer från hushåll och

därmed jämförligt avfall från annan

verksamhet.



ICKE BRÄNNBART AVFALL 

Motsats till brännbart avfall.



MATERIALBOLAG

För att samordna sitt producentansvar

har producenterna gått samman i s k 

materialbolag. De materialbolag som

finns idag är Pressretur, Svensk kartong-

återvinning, Metallkretsen, Plastkretsen, 

Returwell, Svensk glasåtervinning, 

Svensk däckåtervinning, bilindustri-

föreningen BIL Sweden, Pressretur 

och El-kretsen. Materialbolagen ägs 

oftast gemensamt av aktörerna i 

branschen. Materialbolagen organiserar

och administrerar  insamlingssystem 

för förpackningar och ansvarar för 

att de återvinns. Lokala entreprenörer, 

som har handlats upp av material-

bolagen, sköter det praktiska arbetet 

med att tömma, transportera och 

sortera avfallet.


34

MILJÖSTATION

Bemannad insamlingsplats för farligt 

avfall. Ligger ofta i anslutning till 

bensinstationer.



PRODUCENT

Den som yrkesmässigt tillverkar, 

importerar eller säljer en vara eller 

en förpackning. (MB 15 kap 4§)



PRODUCENTANSVAR

Producentansvar infördes 1994 för 

förpackningar och förpackningsmate-

rial, vilket innebär att alla som tillver-

kar, importerar eller säljer förpack-

ningar eller förpackade varor ansvarar 

för att förpackningarna kan samlas in 

och återvinnas. Förpackningar av olika

materialslag, returpapper, däck, bilar, 

elektronik och batterier omfattas av 

producentansvar. 

RÖTNING

Matavfall lämnas till Henriksdals renings-

verk där det läggs för rötning. Genom 

processen bildas biogas.



ÅTERVINNINGSCENTRAL

Större, bemannad insamlingsplats för

allt sorterat avfall (utom matavfall) 

från hushållen. Ägs av kommunen.



ÅTERVINNINGSSTATION

Obemannad insamlingsplats med 

kärl och containrar avsedda för för-

packningsavfall som omfattas av 

producentansvar. Ägs och drivs av 

producenterna.



35

Förteckning över lagar, förordningar, föreskrifter

och andra regler med avfallsanknytning.

MILJÖREGLER

Miljöbalken (MB)

1 kap. (1998:808): Mål och tillämpningsområde. 

15 kap. (1998:808): Avfall och producentansvar.

Förordningar

Avfallsförordningen (2001:1063).

Förordning om batterier (1997:645).

Förordning om producentansvar för elektriska och elektro-

niska produkter (2000:208).

Förordning om producentansvar för förpackningar

(1997:185).

Förordning om producentansvar för returpapper

(1994:1205).

Förordning om deponering av avfall (2001:512).



Föreskrifter från Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hante-

ring av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4).

Statens naturvårdsverks föreskrifter om transportdokument

för transport av farligt avfall (SNFS 1997:4). 

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:25) om ändring i

föreskrifterna (SNFS 1997:4) om transportdokument för

transport av farligt avfall.



LAGAR OCH REGLER

36

Naturvårdsverkets föreskrifter om tillstånd eller anmäl-

ningsplikt för yrkesmässig transport av avfall (NFS 1999:8).

Naturvårdsverkets föreskrifter om hantering av brännbart

avfall (NFS 2001:17).

Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna

(NFS 2001:17) om hantering av brännbart avfall (2002:34).

Statens naturvårdsverks föreskrifter om uppföljning av an-

given insamlingsnivå m m för returpapper (SNFS 1996:15).

ARBETSMILJÖREGLER

Arbetsmiljölag (1977:1160)

Föreskrifter från Arbetsmiljöverket

Belastningsergonomi (AFS 1998:1).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42).

BYGGREGLER

Plan- och bygglag (1987:10) 

17 kap. 20§ – Retroaktiva krav på godtagbara förhållanden

för de som hämtar avfall.

Lag om egenskapskrav på byggnadsverk m m

(1994:852)

Boverkets byggregler (BBR 94)


Källsortering förr i tiden

Källsortering startade redan 1907 i Stockholm.

Dåvarande kommunfullmäktige i Stockholms

kommun beslöt att stockholmarnas avfall skulle

sorteras i olika fraktioner. Det fungerade ända

fram till 1921 då det blev för dyrt och lades ned.



Yüklə 0,87 Mb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin