1.Mastigophora: flagellater med en eller flera piskliknande flageller och i vissa fall undulerande membran, t ex Giardia, Trichomonas, Trypanosoma, Leishmania.
Sporozoa: Komplicerad livscykel med alternerande sexuell och asexuell förökning, vanligen i två olika värdar (t ex arthropod och vertebrat), a) Coccidia: Toxoplasma, Isospora, Cryptosporidium
b) Haemosporina: Plasmodium
C. Ciliophora
Komplexa protozoer med cilier i fickor/springor och två olika kärnor,t ex Balantidium.
Platyhelminthes
Saknar äkta kroppshåla, är platta vid dorso-ventral sektion.
- Världsvid. Fekal-oral smittväg. Cystor överlever 3 månader i vatten.
Fyra flagellpar, två kärnor med tydlig karyosom. Sugkopp.
Ger diarré pga låggradig inflammation i duodenum och jejunum.
Diagnos via ägg i faeces eller färskt duodenalaspirat.
Trichomonas vaginalis
Päronformad flagellat med 3-5 främre flageller.
Låggradig inflammation.
Hos kvinnor infektion i vulva-vagina-cervix. Ger illaluktande flytning.
Hos män infektion i urinrör-prostata-sädesblåsor. Ibland tunn flytning.
Diagnos: Direktmikroskopi.
Behandling: Tinidazole/ metronidazol.
Övriga intestinala flagellater
Dientamoeba fragilis - en till två kärnor. Rund till bönformad. - kan ge lätt buksmärta, uppkördhet, gaser, diarré, kräkningar. Ca 75% av infekterade har inga symtom.
Chilomastix mesnii
- Liknar Trichomonas. Världsvid.
Leishmania 1
Leishmania 2
Endast den ej flagellförsedda amastigoten förekommer hos människan
L donovani ger kala-azar (visceral leishmaniasis). Förökar sig i lever, mjälte, benmärg och lymfkörtlar. Svårt sjuka pat.
L tropica, L major och flera andra ger kutan leishmaniasis – ”orientsår”.
Diagnos: Mikroskopi av utstryk från sår eller benmärgs/mjältaspirat.
Trypanosoma brucei 1
Trypanosoma brucei 2
Inokuleras av tsetse-flugan vid bett och förökar sig på bettstället. Sprids via lymfkärl till blodet och sedan till CNS.
T b gambiense ger långsamt förlöpande meningoencefalit med tilltagande somnolens och död inom 1-2 år
T b rhodesiense snabbt förlöpande. Kan dö av toxemi innan CNS infekterats, annars genom snabbt förlöpande meningoencefalit ( 1-2 mån)
Trypanosoma cruzei
Entamoeba histolytica
Parasiten invaderar tarmens epitel. Ger små sår.
Fekal-oral smittväg. Ca 20% av de smittade får diarré.
Diarré, ofta blodig och slemmig.
Diagnos: mikroskopi av färskfaeces (trofozoit) eller fixerad faeces (cystor). Konfirmation med PCR.
Symtomatisk infektion behandlas med metronidazol, cystbärarskap med diloxanidfuroat.
Övriga amoeba
Vissa vattenlevande amöbor (Naegleria fowleri, Acanthamoeba castellani och Hartmanella spp) kan ge meningo-encefalit, oftast efter bad i jordförorenade pooler/dammar med varmt vatten.
Vissa Acanthamoebaarter kan ge allvarliga infektioner i ögat genom infektion via linser.
Plasmodium 2
Pigmentproducerande intracellulära parasiter hos vertebrater (t ex homo) med ett sexuellt förökningsstadium hos Anopheles-myggan.
Ett stadium i leverceller och ett i blodceller.
Fyra arter infekterar människa: - P falciparum: Malign malaria (3 d. cykel) - P vivax: Benign m. med 3-dagars cykel - P malariae: 4-dagars cykel - P ovale: 3-dagars cykel.
Hypnozoiter: sovande form i lever. P vivax + ovale. Kan obehandlad ge recidiv upp till 5 år efter primärinfektion.
P malariae: Sannolikt kryptisk form i erytrocyter. Kan ge återfall upp till 40 år efter primärinfektion
Plasmodium 3
Parasitemin är oftast låggradig vid de benigna formerna (ovale, vivax och malariae). Föredrar gamla eller unga erytrocyter (ej båda samtidigt).
P falciparum invaderar alla former av röda blodkroppar, även stamceller i benmärg. Kan ge höggradig parasitemi.
P falciparum-infektion kan vara dödlig med trombosbildning, CNS-infektion och snabbt sönderfall av erytrocyter med hemoglobinuri och toxisk njurpåverkan av hemoglobinet.
Diarré vanligt vid P falciparum-infektion!
Plasmodium 4
Diagnos: - Mikroskopi av tjock droppe och tunt utstryk efter Giemsafärgning. - Snabbtester finns. - PCR: Högre känslighet än mikroskopi.
Behandling: - Kinin vid allvarlig falcíparuminfektion. - Klorokin för de som är känsliga för detta. - Lariam (mefloquine) - Primaquin för att eliminera leverhypnozoiter.
Profylax vid resa i malariaområde!
Toxoplasma gondii 1
Världsvid. Obligat intracellulär parasit.
Definitiv värd är huskatter och vilda kattdjur.
Människan smittas genom intag av oocystor från kattfeces eller genom förtäring av dåligt kokt/rått kött med cystor. Smitta via blodtransfusion beskriven.
Livscykel: Oocystor från kattfeces smittar fåglar och däggdjur. Hos dessa utvecklas trofozoiter (=tachyzoiter) och cystor med bradyzoiter i muskler och hjärna. Djur och människor som äter det smittade djuret smittas i sin tur. I kattdjur sker asexuell och sexuell förökning i tunn-tarmens epitelceller.
Toxoplasma gondii 2
Sjukdom: - mestadels asymtomatisk infektion med resttillstånd i form av cystor i muskler och hjärna. - lymfadenit, feber, huvudvärk och myalgi, ev med utslag och splenomegali. - utslag, myokardit, meningoencefalit, atypisk pneumoni och risk för död. - chorioretinit ev med blindhet. Kan kräva ennukleation - kongenital toxoplasmos. Svårast om modern smittas under 1:a eller 2:a trimestern. Risk för CNS-skador med förkalkningar och hydro- cefalus, chorioretinit. Symtom kan komma flera år efter födelsen.
Toxoplasma gondii 3
Immunnedsatta kan drabbas av primär infektion eller reaktivering. Ofta CNS-engagemang (meningoencefalit, tumor med trycksymtom och epilepsi).
Cryptosporidium parvum kan ge diarré, fr a hos immunnedsatta (AIDS). Oocystor kan påvisas i faeces med mikroskopi. Behandlingsmöjlighet spiramycin (temporärt svar)
Isospora belli Kan ge coccidioidos. Infekterar då tarm-slemhinnan och ger låggradig feber, trött-het, illamående, mild diarré.
Kan behandlas med trim-sulfa.
Taenia saginata/solium
Världsvid infektion. T saginata vanligast.
Människan har den vuxna masken och nötboskap (T saginata) respektive svin (T solium) larvformen
T solium kan ge infektioner med larvformen – cysticerkos. Dessa larver kan invadera muskulatur (ger noduli), hjärnan med epilepsi eller andra CNS-symtom som följd, och sällsynt hjärta med symtom därifrån.
Diagnos genom ägg och proglottider i faeces
Livscykel Taenia saginata/solium
Diphyllobothrium latum
Fiskbandmasken.
Världsvid.
Infektion genom att äta rå eller dåligt kokt fisk.
Oftast asymtomatisk, men kan leda till B12-brist.
Diagnos genom ägg i faeces.
Hymenolepis nana
Dvärgbandmasken.
Världsvid, men mest i varma klimat.
25 mm lång mask.
Infekterar mestadels barn.
De flesta infektioner asymtomatiska, men vid massiva infektioner diarré och diffusa buksbesvär.
Ecchinococcos
Orsakas av larvformen av hundens eller rävens bandmask.
Två former: E granulosus (hund/får) E multilocularis (räv/gnagare).
Bildar cystor. Kan sitta i olika organ (lever, lunga, hjärna). Tryck ger symtom. Allergiska symtom förekommer. Cystruptur kan leda till döden eller till spridning av infektionen.
Cystorna innehåller germinalt epitel (”grodd-epitel”) som kan sprida infektionen.
Diagnos: Serologi. Mikroskopi på material efter operation.
Behandling: Operation. Albendazole.
Schistosoma 1
Vuxna maskar är 1-2 cm, finns i blodkärl runt urinblåsa (S haematobium) eller tarm (S mansonii, S japonicum).
Utbredning: S haematobium: Afrika, Arabien. S mansonii: Afrika, Sydamerika, Karibiska öarna, Arabien. S japonicum: Kina, Japan, Filippinerna, Mekongfloden
Schistosoma 2
Komplicerad livscykel: ägg via faeces/urin.Ägget kläcks i vatten (miracidium). Miracidiet infekterar vattenlevande snäcka där asexuell replikation sker, varefter cerkarier släpps ut i vattnet från sporocystor i snäckan. Cerkarierna penetrerar människohud, tappar svans och kropp och som schistosomul når den via blodcirkulationen lungan, därifrån på okänt sätt till levern där den under 1-3 månader växer till fullvuxen mask varvid en hona och en hane ”kopplar ihop sig” och vandrar till vener vid målorganet. Där börjar äggläggningen. Äggen penetrerar tarm- respektive urinblåseväggen och cirkeln kan börja igen.
Schistosomiasis 1
Symtom: - Vid hudpenetration ”simmarklåda”. - Katayamafeber: Vid primärinfektion kan feber, urticaria, eosinofili, diarré, hepato-splenomegali, hosta och avmagring förekomma. Mest ”turister” drabbas. - vid äggpassage: hematuri och dysuri respektive blod i faeces och diarré. - ägg som inte lyckas passera organets vägg leder till kronisk inflammation och denna kan leda till fibros och senare canceromvandling.
Schistosomiasis 2
Diagnostik: - Påvisa ägg i urin eller faeces. - Serologi - Biopsi: fr a tarmslemhinna
Behandling: Flera alternativ finns, t ex praziquantel
Orientaliska leverflundror
Tre arter infekterar människa: Clonorchis sinensis, Opistorchis felineus och O. viverrini.
Livscykel:Via gallan kommer äggen ut i faeces, når vatten. Där måste de ätas av en särskild snigelart. I snigeln sker en asexuell replikation. Från snigeln släpps cerkarier som tränger in i fisk och människan infekteras via rått/dåligt tillagat fiskkött.
De flesta infekterade har inga symtom.
Personer med massiva infektioner kan drabbas av inflammationer i gallvägar, gulsot p g a gallstas. I sena stadier kan biliär cirrhos, ödem och cholangiocarcinom utvecklas.
Diagnos: Ägg i faeces.
Behandling: praziquantel.
Lungflundran – Paragominus westermani 1
Förekommer i Sydostasien/Fjärran östern och Oceanien.
Djurreservoir: kattdjur, hunddjur, svin, bäver.
Livscykel: Ägg hostas upp eller passerar via faeces (nedsvalda). I vatten kläcks de och ett miracidium infekterar vattensnigel. Asexuell replikation sker och cerkarier frisläpps. Dessa vilar sedan i krabbdjur som metacerkarier. Människan får i sig dessa genom dåligt tillagade krabbor. Metacerkarien kläcks i duodenum, larven penetrerar duodenalväggen, vilar sedan i peritonealhålan och penetrerar därefter diafragma för att nå lungvävnaden. Larver bildar nystan i levereparenchymet och lägger ägg.
Lungflundran – Paragominus westermani 2
Symtom: Vanligen hemoptys och bröstsmärta. Feber och natttsvettningar förekommer. I vissa fall penetrerar larverna fel organ och kan ge buksmärta, diarré, smärtsam lymfkörtelinflammation, migrerande subcutana svullnader, eosinofili, blindhet, epididymit/orkit, CNS-infektion med pseudotumor cerebri-symtom.
Diagnos: Ägg påvisas med mikroskopi i faeces eller sputum.
Behandling: Praziquantel.
Ascaris lumbricoides 1
Hane 15 – 30 cm, hona 20 – 40 cm lång, gräddfärgad mask. Lever i tunntarmen och tar näring från tarminnehållet.
Ca 25% av jordens befolkning är infekterad.
Honan lägger 200 000 ägg/dag. Dessa passerar via faeces och mognar i jord till infektiösa ägg. När moget ägg sväljs fastnar det i tarmen och larven kläcks ur ägget. Larven vandrar via tarmslemhinnan och blodcirkulationen till lungan där den mognar. Därefter penetrerar den alveolarepitelet, tar ciliehissen till epiglottis och ner i magen där den når tunntarmen.
Ascaris lumbricoides 2
Symtom: - Lungvandringen kan ge hosta, dyspne, ”maskpneumoni” och eosinofili. - Tarminfektionen är i allmänhet symtomfri. Massiv infektion kan ge tarmobstruktion, tarmvred, appendicit, gallstas, pancreatit. - Malnutrition
Diagnos: Faecesmikroskopi: ägg.
Behandling: Mebendazol, albendazol m fl.
Dracunculus mediensis 1
Förekommer i Indien, arabländerna och centralafrika.
Ca 800 miljoner människor är infekterade.
Honmasken, som kan bli upp till 1 m lång, lever i människans bindväv. Då huden kommer i kontakt med vatten penetrerar honan huden och lägger ägg. Dessa kläcks och penetrerar sötvattenshopp-kräftor (cyclops). Via dricksvatten infekteras människan. Cyclopsen dör i magsäcken, larver frigörs och penetrerar tarmslemhinnan och vandrar ut i bindväven.
Ancylostoma duodenale och Necator americanus infekterar tarmen. De är ca 10 mm långa. Människan enda värd.
Ca 500 miljoner infekterade, mestadels i tropikerna.
Ägg som passerat faeces mognar i fuktig jord. Larver kläcks och penetrerar huden, fr a på fötterna. Via blodcirkulationen når de lungorna, når bronkerna och passerar via luftrören till matstrupen och vidare till tarmen där de hakar fast och utvecklas till vuxna maskar.
Hakmask 2
Symtom: - lungpassagen kan ge upphov till hosta. - från tarmen förekommer ulcus duodeni- liknande symtom och diarré. - anemi vanligaste symtomet. Maskarna suger blod.
Diagnos: mikroskopi av faeces påvisar ägg.
Behandling: mebendazol eller pyrantel.
Onchocerca volvulus 1
Orsakar flodblindhet. Ca 50 miljoner infekterade.
Hane 4 cm lång, honan upp till 50 cm.
Förekommer fr a i Afrika runt ekvatorn, men även i Sydamerika och Yemen.
Livscykel: Bitande fluga får mikrofilarier via blod hos infekterad. Mikrofilarian genomgår utveckling i flugan. Vid nytt bett infekteras människan av infektiösa larver, som under ca 1 års tid utvecklas till vuxna maskar.
Onchocerca volvulus 2
Symtom: - Hud: Mikrofilarier som dör ger upphov till lokala reaktioner, klåda. - Öga: Mikrofilarier som kommer in i ögat kan ge blindhet genom skador på cornea eller retina.
Diagnos: Påvisa mikrofilarier i hudbiopsi.
Behandling: Ivermectin.
Strongyloides 1
S stercoralis förekommer i tropiska och subtropiska områden. 2 mm lång. Lever i tarmens mucosa.
Livscykel: Ägg kläcks i tarmen till rhabditiforma larver som passerar ut via faeces. Dessa mognar till vuxna maskar i fuktig och varm jord. Honorna producerar en ny generation rhabditiforma larver som övergår i filariforma (infektiösa) larver. Dessa penetrerar huden, passerar via blodbanan till lungan, där de penetrerar alveolerna, når luftrören och passerar via matstrupe och magsäck till tarmen.
Strongyloides 2
Autoinfektion förekommer.
Symtom: - klåda och utslag vid hudpenetration. - Hosta vid lungpenetration. - Buksmärtor och diarré, ibland steatorré. - Eosinofili. - Viktnedgång.
Diagnos: Maskägg i faecesmikroskopi. Rhabditiforma larver i färskfaeces.
Behandling: Thiabendazole
Toxocara 1
Hundens/kattens variant av Ascaris.
Människan dead end.
Infektion via jord eller avföring. Äggen kläcks i tarmen, passerar ut genom slemhinnan och går på safari i kropps-vävnaderna i 1 – 2 år (visceral larva migrans). Larverna utvecklas sälla ntill vuxna maskar.
Toxocara 2
Symtom: - feber, eosinofili, hepatomegali, astma. - ögoninfektioner förekommer – granulom i retina. - CNS-infektion med epilepsi förekommer.
Diagnos: Vävnadsbiopsi. Serologi.
Behandling: Thiabendazol.
Trichinella trichuris
Piskmask
Förekommer mest i varmt, fuktigt klimat.
Vuxen mask 2-5 cm lång. Masken borrar in sig i tarmmucosan och äter vävnads-vätska – ej blod.
Livscykel: Ägg passerar via faeces. Dessa mognar i varm, fuktig jord. Dessa kläcks och utveckals till vuxna maskar efter att de ätits och hamnat i tarmen.
Diagnos: Faecesmikroskopi (maskägg påvisas).
Behandling: Mebendazole, Abendazole.
Trichinella spiralis 1
Ger trichinos.
Förekommer i Kina, Indien, USA, Norden, Medelhavsländerna.
Infektion genom otillräckligt tillagat kött (gris, björn).
Larver från kött till tarm där de mognar till vuxna maskar. Honan producerar larver som passerar via tarmslemhinna ut i blodet och till muskel-vävnad, där de cystomvandlas. Eftersom människan inte äts upp blir vi ”dead end”.
Trichinella spiralis 2
Symtom:
- enterit - larver i vävnad kan ge smärtande ödem, särskilt runt ögonen, långvarig feber, påverkat allmäntillstånd, eosinofili.
