Produktresumé
Yüklə 99,5 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Underhåll av anestesi
PRODUKTRESUMÉ1. Läkemedlets namn Sevoflurane Piramal 100% inhalationsånga, vätska 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Sevofluran 100 %. Slutligt läkemedel består enbart av det aktiva innehållsämnet. 3. LÄKEMEDELSFORM Inhalationsånga, vätska Klar, färglös, flyktig vätska 4. KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Induktion och underhåll av generell anestesi hos vuxna och pediatriska patienter i alla åldrar, inklusive fullgångna nyfödda (se avsnitt 4.2 för specifikationer om ålder). 4.2 Dosering och administreringssätt Sevofluran ska administreras med en förgasare speciellt kalibrerad för användning med sevofluran så att den tillförda koncentrationen kan kontrolleras noga. MAC-värden (minsta alveolära koncentration) för sevofluran minskar med stigande patientålder och vid tillsats av lustgas. Dosering ska individualiseras och titreras till önskad effekt med hänsyn till patientens ålder och kliniska status.
* Nyfödda är fullgångna foster. MAC hos prematura spädbarn har inte fastställts. ** Hos 1–3 år gamla pediatriska patienter användes 60 % N2O/40 % O2.
Hos vuxna uppnås i allmänhet kirurgisk anestesi på mindre än två minuter vid inhalation av sevofluran i en koncentration av upp till 5 %. Hos barn uppnås i allmänhet kirurgisk anestesi på mindre än två minuter vid inhalation av sevofluran i en koncentration av upp till 7 %.Underhåll av anestesiKirurgisk anestesi kan upprätthållas genom inhalation av 0,5–3 % sevofluran i O2 med eller utan N2O. Uppvaknande: Uppvaknande sker i allmänhet snabbt efter anestesi med sevofluran. Patienter kan därför behöva tidig postoperativ smärtlindring. Liksom med andra halogenerade inhalationsanestetika ska upprepad användning inom en kort period ske med försiktighet.
Sevofluran ska inte användas till patienter med tidigare måttlig/allvarlig leverdysfunktion med ikterus, feber och/eller eosinofili av oklar genes i samband med halogenerade anestetika. Njurinsufficiens: På grund av det lilla antalet studerade patienter med njurinsufficiens (serumkreatinin högre än 133 µmol/liter vid baseline) har säkerhet för sevofluran för patienter med njurinsufficiens inte helt fastställts. Sevofluran ska därför användas med försiktighet till patienter med njurinsufficiens. I några studier på råtta sågs nefrotoxicitet hos djur som exponerats för förening A (pentafluorisopropenylfluormetyleter (PIFE)) vid högre koncentrationer än vad som används i klinisk rutinpraxis. Mekanismen bakom denna njurtoxicitet är okänd och dess relevans för människa har inte fastställts. (se avsnitt 5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter för ytterligare information). Postoperativ övervakning av njurfunktion rekommenderas för patienter med njurinsufficiens. Administreringsväg: Används för inhalation. Sevofluran måste administreras antingen via ansiktsmask eller via endotrakealtub. Sevofluran ska endast administreras av personer som fått utbildning i administrering av generell anestesi. Utrustning för upprätthållande av fria luftvägar, assisterad ventilation, syrgastillförsel och cirkulatorisk återupplivning måste finnas omedelbart tillgänglig. Sevofluran ska administreras med en förgasare speciellt kalibrerad för användning med sevofluran så att den tillförda koncentrationen kan kontrolleras noga. Om koldioxidabsorbern kan vara uttorkad måste den bytas ut före användning av sevofluran (se avsnitt 4.4). 4.3 Kontraindikationer Sevofluran ska inte användas av patienter med känd överkänslighet mot sevofluran eller mot andra halogenerade anestetika. Sevofluran är även kontraindicerat för patienter med känd eller misstänkt genetisk benägenhet för malign hypertermi. Sevofluran ska inte användas till patienter med tidigare måttlig/allvarlig leverdysfunktion med ikterus, feber och/eller eosinofili av oklar genes i samband med halogenerade anestetika. 4.4 Varningar och försiktighet Hypotoni och andningsdepression ökar med djupare anestesi. Vid underhållsanestesi ger ökade koncentrationer av sevofluran en dosberoende sänkning av blodtrycket. Kraftig sänkning av blodtrycket kan relateras till anestesidjupet och kan vid sådana tillfällen korrigeras genom att sänka inandad sevoflurankoncentration. Liksom med alla anestetika ska särskild försiktighet iakttas vid val av dos till hypovolemiska, hypotensiva eller försvagade patienter. Liksom med alla anestetika är upprätthållande av hemodynamisk stabilitet viktig för att undvika myokardischemi hos patienter med kransartärsjukdom. Hos patienter med risk för förhöjt intrakraniellt tryck ska sevofluran administreras med försiktighet och i kombination med åtgärder för att sänka intrakraniellt tryck (t.ex. hyperventilation). Sevofluran ska användas med försiktighet under obstetrisk anestesi eftersom den avslappnande effekten på livmodern kan öka risken för livmoderblödning (se avsnitt 4.6). Malign hypertermi: Hos känsliga individer kan potenta inhalationsanestetika utlösa ett hypermetaboliskt tillstånd i skelettmuskulaturen vilket leder till högt syrgasbehov och det kliniska tillståndet malign hypertermi. Behandling inkluderar utsättande av utlösande ämnen (t.ex. sevofluran), administrering av intravenöst dantrolennatrium och insättande av understödjande behandling. Njursvikt kan uppträda senare och urinflödet ska övervakas och om möjligt upprätthållas. Användning av inhalationsanestetika har förknippats med mycket sällsynta fall av ökade kaliumnivåer i serum som har resulterat i hjärtarytmi och dödsfall hos barn under den postoperativa perioden. Tillståndet har beskrivits hos patienter med såväl latent som pågående neuromuskulär sjukdom, särskilt Duchennes muskeldystrofi. Användning av succinkolin har förknippats med de flesta, med inte alla, av dessa fall. Dessa patienter visade tecken på muskelskada med förhöjt kreatinkinas i serum och myoglobinuri. Patienterna uppvisade dock INTE klassiska symtom på malign hypertermi, t.ex. muskelstelhet, snabbt ökad kroppstemperatur, eller ökad syreupptagning och koldioxidproduktion. Omgående och intensiv behandling av hyperkalemi och arytmi rekommenderas. Efterföljande utredning av latenta neuromuskulära sjukdomar är önskvärt. Isolerade fall av ventrikulär arytmi har rapporternas hos pediatriska patienter med Pompes sjukdom. Iaktta försiktighet till patienter med bakomliggande leversjukdom (inklusive virushepatit) se avsnitt 4.2 och 4.8). Patienter med upprepad exponering för halogenerade kolväten, inklusive sevofluran, inom ett relativt kort intervall kan vara vid ökad risk för leverskada. På grund av det lilla antalet studerade patienter med njurinsufficiens (serumkreatinin högre än 133 µmol/liter vid baseline) har säkerhet för sevofluran för patienter med njurinsufficiens inte helt fastställts. Sevofluran ska därför användas med försiktighet till patienter med njurinsufficiens. I några studier på råtta sågs nefrotoxicitet hos djur som exponerats för förening A (pentafluorisopropenylfluormetyleter (PIFE)) vid högre koncentrationer än vad som används i klinisk rutinpraxis. Mekanismen bakom denna njurtoxicitet är okänd och dess relevans för människa har inte fastställts. (se avsnitt 5.3, Prekliniska säkerhetsuppgifter för ytterligare information). Postoperativ övervakning av njurfunktion rekommenderas för patienter med njurinsufficiens. Användning av sevofluran har förknippats med krampanfall hos såväl barn och unga vuxna som äldre vuxna med och utan predisponerande riskfaktorer. Klinisk bedömning är nödvändig innan sevofluran används till patienter med ökad risk för krampanfall. Anestesidjupet ska begränsas hos barn. Med EEG-övervakning kan en optimerad sevoflurandos tillåtas och anfallsaktivitet undvikas hos patienter med ökad benägenhet för krampanfall (se avsnitt 4.8). Dystoniska rörelser hos barn har observerats (se avsnitt 4.8). Återhämtning från narkos ska utvärderas noga innan patienter skrivs ut från uppvakningsrummet. Uppvaknande från anestesi med sevofluran sker i allmänhet snabbt så tidigt lindring av postoperativ smärta kan vara nödvändig. Snabbt uppvaknande hos barn kan vara förknippat med agitation och brist på samarbete (i cirka 25 % av fallen). Erfarenhet av upprepad exponering för sevofluran är mycket begränsad. Inga uppenbara skillnader mellan biverkningar efter första och efterföljande exponeringar har dock observerats. Sevofluran ska användas med försiktighet till patienter med myasthenia gravis. Liksom andra halogenerade anestetika kan sevofluran orsaka hosta under induktion. Sevofluran kan orsaka QTc-förlängning. I klinisk praxis leder detta sällan till torsades de pointes. Sevofluran ska administreras med försiktighet till riskpatienter, t.ex. äldre och patienter diagnostiserade med medfödd QTc-förlängning. Potentiella interaktioner med CO2-absorberande medel En exoterm reaktion med nedbrytning av flyktiga anestesimedel kan inträffa när förgasarens koldioxidabsorbent torkar ut efter en längre tids användning till följd av torrt gasflöde genom systemet. Sällsynta fall av extrem värmeutveckling, rökutveckling och/eller spontan brand i anestesiapparaten har rapporterats vid användning av sevofluran tillsammans med en uttorkad CO2-absorber, särskilt de som innehåller kaliumhydroxid (t.ex. Baralyme) . En ovanlig fördröjd ökning eller oförväntad minskning av inandad sevoflurankoncentration jämfört med förgasarens inställning kan vara kopplad till överhettning av CO2-absorberbehållaren. Nedbrytningsprodukter av sevofluran konstaterades i andningskretsen på en experimentell anestesiapparat med uttorkad CO2-absorber och maximala sevoflurankoncentrationer (8 %) under längre tidsperioder (≥ 2 timmar). Koncentrationer av formaldehyd som konstaterades i anestesikretsen (med absorber innehållande natriumhydroxid) stämde överens med nivåer kända att orsaka lindrig andningsirritation. Den kliniska relevansen av nedbrytningsprodukterna som observerats med denna experimentella modell är okänd. Man måste ta med i beräkning att färgindikatorn inte alltid ändras efter att uttorkning. Koldioxidabsorbern ska bytas ut regelbundet oavsett färgindikation. Om sjukvårdspersonal misstänker att koldioxidabsorbern torkat ut måste den bytas ut före administrering av flyktiga anestetika (t.ex. sevofluran). 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner Effekten av icke-depolariserande muskelrelaxantia förstärks med sevofluran och dosen av dessa medel ska därför justeras vid samtidig administrering av sevofluran. I likhet med isofluran har sevofluran en sensibiliserande effekt på myokardiet avseende den arytmogena effekten av exogent administrerat adrenalin. MAC-värden för sevofluran minskar vid tillägg av lustgas enligt tabellen MAC-värden enligt ålder (se Dosering och administreringssätt). Bensodiazepiner och opiater förväntas sänka MAC för sevofluran. Vid samtidig användning med sevofluran kan opioder (t.ex. alfentanil och sufentanil) orsaka en synergistisk sänkning av hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens. Liksom med andra läkemedel kan lägre koncentrationer av sevofluran behövas efter användning av intravenösa anestetika t.ex. propofol. Metabolismen av sevofluran kan ökas med hjälp av kända CYP2E1-inducerare (t.ex. isoniazid och alkohol), men induceras inte av barbiturater. Signifikanta ökningar av fluoridkoncentrationer i plasma har observerats efter ökad CYP 2E1-aktivitet. Sevofluran kan öka negativa jonotropa, kronotropa och dromotropa effekter av betablockerare (genom att blockera kardiovaskulära kompensationsmekanismer). Patienter ska varnas för att avbryta behandling med betablockerare och abrupt utsättande av läkemedlet ska under alla förhållande undvikas. Narkosläkaren ska informeras om behandling med betablockerare. Doser av adrenalin och noradrenalin vid lokal blodstillning genom subkutan eller gingival injektion ska begränsas till, exempelvis, 0,1 mg adrenalin inom 10 minuter eller 0,3 mg inom en timme för vuxna. Parenteral administrering av adrenalin och noradrenalin rekommenderas inte. Allvarliga rytmrubbningar förknippas med användning av isoprenalin (ökad kardiovaskulär reaktivitet). Rekommenderas inte. Användning av såväl amfetaminer och dess derivat som efedrin och dess derivat kan orsaka preoperativ hypertonikris. Det är att föredra att avbryta behandlingen några dagar före kirurgi. Samtidig användning av MAO-hämmare: En risk för intraoperativ kollaps kan inte uteslutas eftersom detta har observerats med andra halogenerade inhalationsanestetika. 4.6 Fertilitet, graviditet och amning Graviditet Sevofluran ska användas under graviditet endast då det klart indicerat. Det har en avslappnande effekt på livmodern vilket kan leda till ökad livmoderblödning, vilket rapporterades i en studie av dess användning under abort. Användning under värkarbete och förlossning är begränsad till en liten studie av kejsarsnitt. Djurstudier tyder inte på att sevofluran orsakar fosterskador. Reproduktionsstudier på råtta och kanin (doser upp till 1 MAC) visade inte någon reproduktionstoxikologisk effekt hos han- eller hondjur. Minskad fetal kroppsvikt, med ökade skelettmissbildningar, konstaterades hos råtta vid toxiska koncentrationer i moderdjuret men inga skadliga effekter på foster konstaterades hos kanin. Amning Försiktighet ska iakttas vid administrering av sevofluran till ammande mödrar eftersom det inte är känt huruvida det utsöndras i bröstmjölk. 4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner Liksom med andra narkosmedel ska patienter informeras om att förmågan att utföra uppgifter som kräver skärpt uppmärksamhet, t.ex. användning av farliga maskiner, kan vara nedsatt en viss tid efter narkos. Patienter får inte lov framföra fordon under en lämplig tid efter narkos med sevofluran. 4.8 Biverkningar I likhet med alla potenta inhalationsanestetika kan sevofluran orsaka dosberoende kardiovaskulär depression. De flesta biverkningar är av lindrig till måttlig svårighetsgrad och övergående. Illamående och kräkningar är vanligt förekommande under den postoperativa perioden, med en incidens liknande den som ses med andra inhalationsanestetika. Dessa är vanliga följdsymtom till kirurgi och generell anestesi och kan orsakas av det inhalerade anestesimedlet, andra ämnen som administreras intra- eller postoperativt och på patientens svar på operationen. Data avseende biverkningar har hämtats från kontrollerade kliniska prövningar som genomförts i USA och Europa på över 3200 patienter. Typ, allvarlighetsgrad och frekvens av biverkningar hos sevofluranbehandlade patienter jämfördes med biverkningar hos patienter som behandlats med andra inhalationsanestetika. De vanligaste biverkningarna i samband med sevofluran var illamående (24 %) och kräkningar (17 %). Agitation förekom ofta hos barn (23 %). Alla biverkningar från kliniska prövningar med åtminstone ett möjligt samband med sevofluran presenteras i följande tabell enligt kroppssystem och frekvens. Följande frekvenskategorier användes: Mycket vanliga (1/10) Mindre vanliga (≥1/1 000 till <1/100) Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000) Mycket sällsynta (< 1/10 000) Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) Typ, svårighetsgrad och frekvens av biverkningar hos patienter som fick sevofluran var jämförbara med biverkningar hos patienter som fick referensläkemedel. Erfarenhet efter godkännande för försäljning Biverkningar har rapporterats spontant efter sevoflurans godkännande för försäljning. Dessa händelser rapporteras frivilligt från en population med okänd exponeringsfrekvens. Det är därför inte möjligt att uppskatta den verkliga incidensen med biverkningar.
*Frekvens mycket vanlig i den pediatriska populationen. **Enstaka fall av övergående förändringar i leverfunktionsvärden rapporterades med sevofluran och referensläkemedel. ***Övergående förhöjda nivåer av oorganisk fluorid i serum kan inträffa under och efter anestesi med sevofluran. Koncentrationer av oorganisk fluorid når i allmänhet sin topp inom två timmar efter avslutad anestesi med sevofluran och återgår till normala preoperativa nivåer inom 48 timmar. Förhöjda fluoridkoncentrationer förknippades inte med försämrad njurfunktion i kliniska prövningar. **** Kan vara associerad med överkänslighetsreaktioner, särskilt i samband med långvarig yrkesexponering av inhalationsanestetika, inklusive sevofluran. Rapportering av misstänkta biverkningar Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket Box 26
751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se 4.9 Överdosering Symtom på överdosering omfattar andningsdepression och cirkulationsinsufficiens. I händelse av överdosering ska följande åtgärder vidtas. Avbryt läkemedelstillförsel, upprätta fria luftvägar, påbörja assisterad eller kontrollerad ventilation med ren syrgas och upprätthåll adekvat kardiovaskulär funktion. 5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER 5.1 Farmakodynamiska egenskaper Farmakoterapeutisk grupp: Halogenerade kolväten ATC-kod: N01AB08 Förändring i de kliniska effekterna av följer snabbt på förändringar i inandad koncentration. Kardiovaskulära effekter Liksom alla inhalationsanestetika sänker sevofluran den kardiovaskulära funktionen på ett dosberoende sätt. I en studie på frivilliga resulterad en ökning i sevoflurankoncentration i en sänkning i medelartärtryck, men hjärtfrekvensen ändrades inte. Sevofluran förändrade inte noradrenalinkoncentrationer i plasma i denna studie. Effekter på nervsystemet Hos patienter med normalt intrakraniellt tryck (ICP) hade sevofluran en minimal effekt på ICP och bevarande CO2 -känslighet. Säkerhet för sevofluran har inte undersökts hos patienter med förhöjt ICP. Hos patienter vid risk för förhöjt ICP ska sevofluran administreras med försiktighet och i kombination med ICP-sänkande åtgärder. 5.2 Farmakokinetiska egenskaper Den låga lösligheten av sevofluran i blod resulterar i alveolära koncentrationen som snabbt ökar vid induktion och snabbt minskar när det inhalerade läkemedlet sätts ut. Hos människa metaboliseras < 5 % av absorberat sevofluran. Den snabba och omfattande elimineringen av sevofluran via lungorna minimerar mängden anestesimedel som finns tillgänglig för metabolism. Sevofluran defluorineras via cytokrom P450(CYP)2E1 vilket bildar att hexafluorisopropanol (HFIP) med frisättning av oorganisk fluorid och koldioxid (eller ett enkolfragment). HFIP konjugeras sedan snabbt med glukuronsyra och elimineras via urinen. Metabolismen av sevofluran kan ökas med hjälp av kända CYP2E1-inducerare (t.ex. isoniazid och alkohol), men induceras inte av barbiturater. Övergående förhöjda nivåer av oorganisk fluorid i serum kan inträffa under och efter anestesi med sevofluran. I allmänhet når koncentrationer av oorganisk fluorid sin topp inom 2 timmar efter avslutad anestesi med sevofluran och återgår till preoperativa nivåer inom 48 timmar. 5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter Djurstudier har visat att lever- och njurcirkulation bibehålls väl med sevofluran. Sevofluran sänker den cerebrala metaboliseringsgraden för syrgas (CMRO2) på motsvarande sätt som isofluran. En cirka 50 % minskning i CMRO2 ses vid koncentrationer som närmar sig 2,0 MAC. Djurstudier har visat att sevofluran inte har någon signifikant effekt på den cerebrala genomblödningen. Hos djur ger sevofluran en signifikant dämpad elektroencefalografisk (EEG) aktivitet som är jämförbar med ekvipotenta doser av isofluran. Det finns inga belägg för att sevofluran är associerat med epileptiform aktivitet under normkapni eller hypokapni. Till skillnad från enfluran har försök att framkalla anfallsliknande EEG-aktivitet under hypokapni med rytmiskt audiostimuli varit negativa. Förening A var minimalt nefrotoxiskt vid koncentrationer på 50–114 ppm under 3 timmar i olika studier på råtta. Toxiciteten utmärktes av sporadiska singelcell-nekros i celler i proximala tubuli. Mekanismen bakom denna njurtoxicitet är okänd och dess relevans för människa har inte fastställts. Jämförbara tröskelvärden för förening A-relaterad nefrotoxicitet för människa skulle vara 150–200 ppm. Koncentrationer av förening A observerade i klinisk rutinpraxis är i genomsnitt 19 ppm hos vuxna (högst 32 ppm) med natronkalk som CO2-absorber. 6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER 6.1 Förteckning över hjälpämnen Inget 6.2 Inkompatibiliteter Sevofluran är stabilt vid förvaring i normal inomhusbelysning. Ingen märkbar nedbrytning sker när sevofluran utsätts för starka syror eller värme. Sevofluran är inte frätande på rostfritt stål, mässing, aluminium, förnicklad mässing, förkromad mässing eller koppar-berylliumlegering. Kemisk nedbrytning kan inträffa när inhalationsanestetika exponeras för en CO2-absorber. Vid användning med färskt absorberande medel är nedbrytningen av sevofluran minimal och nedbrytningsprodukter är icke-detekterbara eller icke-toxiska. Nedbrytning av sevofluran och efterföljande bildande av nedbrytningsprodukter ökar när absorptionsmedlets temperatur ökar, vid användning av uttorkat CO2-absorberande medel (särskilt kaliumhydroxidinnehållande medel t.ex. Baralyme®), vid en hög sevoflurankoncentration och ett lågt färskgasflöde. Sevofluran kan genomgå alkalisk nedbrytning via två vägar. Med den ena vägen sker nedbrytning genom förlust av vätefluorid med bildande av pentafluorisopropenylfluormetyleter (PIFE, mer känd som förening A). Den andra nedbrytningsvägen för sevofluran sker endast med uttorkad CO2-absorber och leder till dissociation av sevofluran till hexafluoroisopropanol (HFIP) och formaldehyd. HFIP är inaktiv, icke-genotoxisk, glukoronideras och utsöndras snabbt och har en toxicitet som är jämförbar med sevofluran. Formaldehyd finns också närvarande vid normala metabola processer. Vid exponering för en kraftigt uttorkad absorber kan formaldehyd ytterligare brytas ned till metanol och format. Format kan bidra till bildandet av kolmonoxid vid höga temperaturer. Metanol kan reagera med förening A och bilda förening B, en produkt med en tillagd metoxygrupp. Förening B kan förlora ytterligare hydroxifluoridjoner och bilda förening C, D och E. Med kraftigt uttorkad absorber, särskilt sådana innehållande kaliumhydroxid (t.ex. Baralyme®) kan formaldehyd, metanol, kolmonoxid, förening A och möjligen även dess nedbrytningsprodukter, förening B, C och D bildas. 6.3 Hållbarhet 5 år. Efter öppning ska innehållet i flaskan användas inom 8 veckor. 6.4 Särskilda förvaringsanvisningar Förvaras vid högst 25°C. Förvaras i skydd mot kyla. Tillslut flaskan väl. Flyktigt anestesimedel. Förvara flaskan i upprätt läge 6.5 Förpackningstyp och innehåll Bruna 250 ml flaskor av typ III-glas (med eller utan en yttre PVC-beläggning) med ett tvådelat skruvlock bestående av ett yttre hölje av fenolharts och en inre genomskinlig tapp av LDPE. Förpackningen levereras med en gul LDPE-krage. 6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering Sevofluran ska administreras via en förgasare som kalibrerats speciellt för sevofluran med ett påfyllningssystem med nyckel som utformats för sevofluran-förgasare eller andra lämpliga påfyllningssystem för sevofluran-förgasare. Koldioxidabsorberande medel ska inte tillåtas torka ut vid administrering av inhalationsanestetika. Vissa halogenerade anestetika har rapporterats interagera med torr koldioxidabsorber och bilda kolmonoxid. För att minimera risken för kolmonoxidbildning i återandningssystem och risken för förhöjda karboxihemoglobinnivåer ska CO2-absorberande medel inte tillåtas torka ut. Sällsynta fall av extrem värmeutveckling, rökutveckling och brand i anestesiapparaten har rapporterats när sevofluran har används tillsammans med en uttorkad CO2-absorber. Om CO2-absorbern misstänks vara uttorkad ska den bytas ut. Endast flaskor utan skarp lukt ska användas. I händelse av att en delvis använd flaska vid slutet av förfarandet, kan kvarvarande innehåll användas under en period på upp till 8 veckor. Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar. 7. Innehavare av godkännande för försäljning: Piramal Healthcare UK Limited Whlton Road, Morpeth Northumberlnd NE61 3YA
Storbritannien Tfn: 0044 1670562400 Fax: 0044 1670562543 8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING 43814 9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE 2012-11-01/2014-09-30 10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN 2016-06-02 Yüklə 99,5 Kb. Dostları ilə paylaş:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||