Sopor i Fjällvärlden hur fungerar det i Sorsele



Yüklə 1,06 Mb.
Pdf görüntüsü
tarix09.02.2017
ölçüsü1,06 Mb.
#8051

Örnkoll på sortering 

och sopor 

Så här gör vi i 

Sorsele 

Ekokommun. 



Sopor i Fjällvärlden – hur 

fungerar det i Sorsele 

kommun?  

En solig dag i början av mars besöker vi 

Gunnar Brännström, chef för GVA. Han 

sammanfattar sitt uppdrag så här: 

 

”Kommunens ansvar är att erbjuda ett 



fungerande system – sedan är det upp 

till individen att använda det” 

 

 

Infart till ÅVC i Ammarnäs.  



 

Vad ska vi göra med farligt avfall? 

Det ska du lämna hos ÅVC 

(Återvinningscentralen) i Ammarnäs och 

i miljöbodan i Kraddsele. 

Där finns plats för småbatterier, 

färgrester, lampor, lysrör och kemikalier.  

Bilbatterier och däck utan fälg ska 

lämnas hos den firma där du köpte det. 

 

 

Miljöboden i Ammarnäs ÅVC 



Vad gör vi med tidningar och 

förpackningar? 

Förpackningsinsamlingen ligger vid

 skolan och bekostas genom avgifter på

alla förpackningar. Den arrangeras av 

FTI - förpacknings och 

tidningsinsamlingen – och Ammarnäs 

Idrottsförening har skötseln. 

Där kan du lämna sorterade burkar, glas 

och plast också.  

Förpackningsinsamling med utsikt. 

 

Vad är grovsopor? 

Det kan vara gamla madrasser och annat 

som är brännbart, byggavfall, järnskrot, 

faktiskt det mesta från ett hushåll. 

Sådant lämnar du vid ÅVC. 

 

 

Återvinningscentral med utsikt. 



öppet varje tisdag kl 10.00 – 17.30

 och 1:a söndagen i varje månad från maj

 till september kl 15.00-17.00.

Vad gör jag med en gammal 

skrotbil?  

Den måste gå till en bilskrot. Vi har inget 

utrymme för sådant. 

 

Är en toastol miljöfarlig?  

I sig är den inte det, men du ska ändå 

inte gräva ned den. 

En toastol är inte farligt avfall – det är 

restavfall i ÅVC.  



 

 

Container för restavfall finns vid ÅVC. 



 

Vad gör vi med matavfall?  

Kompostering av matavfall sker hos dig 

själv. Fastighetsägare kan göra en egen 

kompost eller ta med sig till 

storkomposten i Sorsele. 

 

 

 

Elskrot kan lämnas vid ÅVC 

 

Var det något mera? 

Jo, vi har en service att vi tar emot el- 

och elektronikavfall vid vår ÅVC. Där kan 

du lämna vitvaror och elektriska element 

som ska kasseras. Vi ser till att de går 

till återvinning.  

 

Snart har vi sorterat bort allt som 

ska återvinnas – vad gör jag då med 

soppåsen? 

Då behöver du ett eget kärl som vi kan 

komma och tömma.  Bor du inom sop-

hämtningsområdet finns bra lösningar  



att ansluta sig till. 

 

OBS! inga sopkärl utan tunnor för 

returburkar till Ammarnäs IF. 

 OBS! Inga sopkärl - utan returkärl!

 


Fast boende har alltså ett system 

med kärl och hur fungerar det? 

 

Inte bara kommunbor, utan också 



sommarstugeägare kan skaffa ett kärl.  

Det finns ett fritidshusabonnemang man 

kan lösa. Kärlen töms var annan vecka 

med sopbilen. 

Det går bra att teckna ett abonnemang 

på tel 0952-14061.  

 

Systemet fungerar bra, det har vi sett 



bland annat genom Plockanalysen som 

genomfördes i fjol. Men vi har förstått att 

några vill ha en annan lösning. Det finns 

de som upplever att skötseln av ett kärl 

kan bli problem. Om de lämnar stugan 

och åker bort så står kärlet framme för 

väder och vind och snöar kanske över. 

 

 



Snö – ett hinder för sopsystemet? 

 

Om någon vill ta emot andras 

hushållssopor får den det då?  

Det finns fastighetsägare som delar på 

ett kärl. För oss handlar det om skötsel 

och om abonnemang på kärlet.  

 

 

Skötsel och abonnemang är ett måste för 



att systemet ska fungera. 

 

Hur ska man göra så det fungerar? 

Det går att tänka sig ett gemensamt 

kärl för flera fritidsfastigheter och om 

någon vill sköta ett sådant kärl så 

föreslår jag att den ringer mig.  

0952-14071 är min telefon. 

 

Vem finansierar systemet? 

Sorsele Kommun står för sophanteringen 

och den är avgiftsfinansierad.  

Alla fastighetsägare betalar genom sin 

grundavgift till systemet med containers 

för grovsopor och ÅVC.  

Alla brukare betalar genom soptaxan. 

 

Betalsäckar – skulle det fungera?  

Vi tror att det skulle fungera. Men då 

behövs det att en entreprenör i t ex 

Ammarnäs tar på sig skötseln av en 

sådan lösning. 

 

Hur är det med turister och övrigt 



friluftsliv då? Till exempel vandrare 

och fiskare?  

För fiskare har vi sedan många år ett 

samarbete med Fiskevårdsområdet på 

rastplatserna vid älven och Tjulån.  

Vandrare behöver något liknande. 

Frågan måste lösas snart för att 

systemet ska fungera fullt ut.  

 

Vad säger vi åt de gäster vi har 



idag? 

Sortera vid FTI och ta kontakt med 

turistföretagen i byn för hanteringen av 

soppåsen – de kanske kan hjälpa till 

utan stora kostnader. Men vad ni än gör 

– släng inte soporna osorterade! 

 

Varför ska vi inte lämna osorterat? 

Gunnar Brännström citerar från 

avfallsveriges hemsida:  

"Om varje hushåll i Sverige slänger en 

lågenergilampa om året i sin soppåse 

beräknas 19-34 kg kvicksilver att spridas 

till miljön via soppåsen. Detta kan 

jämföras med att en tesked kvicksilver 

kan förgifta en medelstor sjö."  

 

Det räcker som motivering, säger han 

och vi avslutar samtalet som gett oss 

både tydliga anvisningar och något att 

fundera på. 

 


Källsortering – Checklista 

 

o



 

ÅVC - Farligt avfall ska till Återvinningen vid brandstationen 

o

 



Dit hör kemikalier, färgrester, lysrör, glödlampor, batterier etc 

o

 



På ÅVC finns containers för metall, brännbara sopor, byggrester som 

trä, restavfall som toastolar och en hörna för vitvaror som kylskåp. 

(Detta är en service från kommunen för det är egentligen ett 

producentansvar med all el-skrot) 

o

 

INTE till ÅVC: bildäck, motorer, bilbatterier och annat som ska 



tillbaka till butiken där du köpte varan. 

o

 



Farligt avfall måste ha hela behållare, ska märkas med innehåll och 

får inte blandas. 

o

 

Företag som vill lämna farligt avfall måste först kontakta kommunen 



för avtal. 

 

o



 

FTI - förpacknings och tidningsinsamlingen vid skolan

o

 



Dit hör mjölkpaket, flingpaket, plastburkar, sköljda konservburkar, 

rengjorda glasburkar, rena plastpåsar och glasflaskor.  

o

 

Fraktionerna heter ”mjukplast”, ”hårdplast”, ”papper” och ”kartong”, 



”glas färgat” och ”glas ofärgat” samt ”förpackningar av metall”. 

o

 



På FTI kan du också lämna wellpapp och tidningar samt rena 

aluminiumburkar och PET-flaskor som Ammarnäs IF kan panta. 

o

 

Du ska INTE lämna Soppåsen bland förpackningarna! 



o

 

OBS! Förpackningar som innehåller flera materialslag separeras om 



det är möjligt. Annars tillhör förpackningen det materialslag som 

den innehåller mest av. 

 

o

 



Soppåsen ska till sopkärlet. 

o

 



Hit hör blöjor, papperstussar och smutsiga plastpåsar och annat 

brännbart avfall.  

o

 

Kuvert ska alltid lämnas som brännbart avfall (sorteras ändå bort 



från papper). 

o

 



Absolut INTE till SOPPÅSEN: Plåt eller glas! 

 

 



Sorterat avfall blandas inte i bilen som hämtar! 

Källsorteringen är ett system i hela landet. Olika fraktioner åker till olika 

slutstationer. PET-flaskor blir jackor och dragkedjor, glas blir 

isoleringsmaterial och papper blir nya tidningar efter behandling. 

 

Källsortering – Sparar pengar.

 

1990 deponerade vi 6000 ton avfall per år i kommunen och idag bara 50 ton. 

Varje deponerat ton kostar ca 465 kr bara i skatt! 

De 650 ton som idag skickas till förbränning kostar totalt ca 2000 kr per ton. 

 

 


Ekokommunen Sorsele 

Vad gör man i en Eko-kommun? Vad 

innebär begreppet ”Eko”? Vad blev 

resultatet av tjugo års ekoarbete? Vi 

frågar Erik Sundkvist från Miljöskolan 

som utvärderat frågan från perioden 

2002-2010. Han sammanfattar: 

 

”Inom frågor som ekologisk fiskevård, 



naturvårdande jordbruk, förvaltning av 

småviltjakten, avfall, återvinning och 

förnybar uppvärmning ligger kommunen 

mycket väl till nationellt.  

Skolan arbetar också till stor del aktivt 

och bra med natur, miljö och 

företagskontakter.” 

 

Har ekosatsningen inneburit några 



nya företag? 

Många företag har startat/utvecklats 

inom ”ekoområden” - som förädling av 

livsmedel, trävaror, biobränslen och 

hållbar turism. 

 

Vad innebär begreppet ”EKO”? 

Ordet ”Eko” står för att skapa en 

långsiktigt hållbar utveckling genom att 

kombinera ekologi med ekonomi. Det 

senare ordet handlar om hushållning 

med knappa resurser t ex pengar. Men 

knappa resurser kan också vara t.ex. 

naturresurser eller entreprenörer eller 

som jag lärde mig av en kille i en 

skolklass ”tjejer och skotrar”. Knappa 

resurser handlar om lokala 

förutsättningar. 

Kan man skapa delaktighet i en lokal 

utveckling så kommer bygdens kunskap 

och engagemang till användning, det är 

viktig. 

 

Finns det några krav för att få kalla 



sig ekokommun? 

Åtagandet som Ekokommun bygger på 

att så långt som möjligt arbeta enligt de 

4 systemvillkoren:  

 

1. Ämnen från jordskorpan får inte 

systematiskt öka i naturen 

Med detta menas att ämnen som olja, 

fossilt kol och metaller inte får utvinnas 

snabbare än de nybildas eller ge upphov 

till föroreningar som naturen inte kan ta 

hand om. Vi måste använda förnybara 

råvaror i mycket högre grad och ha en 

fungerande återvinning.  

 

Så om vi har en fungerande 

återvinning så behöver vi inte gräva 

upp lika mycket nya metaller till 

maskiner och apparater?  

Just det. 

 

2. Ämnen från samhällets produktion får 

inte systematiskt öka i naturen

 

Detta handlar om de ämnen som 



människan tillverkar och som kan vara 

direkt giftiga och/eller svåra för naturen 

att ta hand om och bryta ned. Hit hör 

PCB, DDT, freoner, flamskyddsmedel, 

antibakteriella medel och mycket annat 

som ofta kan spridas långt och t.ex. ge 

genetiska effekter och 

hormonstörningar. För att klara villkor 2 

behöver industrin och vi konsumenter 

sluta använda vissa ämnen och 

produkter. Konkret handlar villkoret 

mycket om kunskap, inköp/upphandling 

och rätt hantering av farliga ämnen. 

 

Frågan om freon i kylskåpen för 



några år sedan är en sådan fråga? 

Just det. Nu har vi kylmedia som inte 

påverkar ozonlagret så mycket. 

 

3. Det fysiska underlaget för naturens 



kretslopp och mångfald får inte utarmas

 

För att naturens kretslopp ska fungera 



krävs utrymme och att naturliga 

processer i mark och vatten inte störs 

allt för mycket. Även de mest naturliga 

ämnen kan annars bli till problem.  

Olika arter har alla sin funktion i 

näringskedjor.  

Villkor 3 kan ibland kräva att områden 

måste skyddas helt, men det handlar 

ofta om andra åtgärder, t.ex. att 

jordbrukaren dikar sin mark på rätt sätt 

och att vägbyggare lägger vägtrummor 

så att fisken kan fortsätta att vandra 

naturligt i vattendragen samt att 

förnybara råvaror faktiskt nyttjas och 

inte slängs. Att låta jordbruksmarken 

växa igen är ungefär som att slänga fin 

mat utan att äta den.  

Det är också viktigt att komma ihåg att 

människan tillhör naturen. Även inom 

reservat måste ortsbor och besökare 

kunna leva och verka.  

 

För vår del kan kraftverksdammar i 



Vindelälven vara oacceptabelt, 

medan vandringsleder i 

naturreservatet är OK? 

Ja, och naturbeten på Vindelälvens 

stränder i Ammarnäs är till och med 

önskvärt för det öppna landskapet.  

 

 



4. Effektiv och rättvis resurshushållning 

för att tillgodose mänskliga behov

 

20 % av jordens befolkning förbrukar 



cirka 80 % av resurserna och förnybara 

resurser nyttjas för dåligt. För att klara 

villkor 4 måste i grunden resurserna 

fördelas bättre och I-världen måste 

hushålla mycket mer; konkret i samband 

med alla inköp, genom bra byggande, 

energi- och transportlösningar, med 

återvinning och genom att i högre grad 

förädla och nyttja förnybara och lokala 

resurser.  

 

Så genom att hugga och elda min 

egen skog så blir jag lokalt hållbar 

och tär inte på globala 

enegiresurser? 

Ja, och genom att ha god isolering i ditt 

hus så blir det ännu mera över åt andra. 

Till mänskliga behov i villkor 4 hör också 

viktiga ”sociala” uppgifter; att arbeta för 

trivsel, hälsa, trygghet, framtidstro, 

demokrati, jämställdhet, integration etc. 

Barn och ungdomar ska prioriteras. 

 

Både ekokommunkonceptet och Agenda 



21, FN:s program för hållbar utveckling, 

talar mycket om vikten av att fördela 

resurser och ta ansvar för andra delar av 

världen. Ett gott exempel är kommunens 

mottagning av flyktingar och att man i 

insamlingarna till världens barn ligger i 

topp som Sveriges mest generösa 

kommun. 


 

Så fyra systemvillkor och Agenda 21 

är kraven på en ekokommun? 

Det kan man säga. 

 

Hur började ekokommunarbetet? 

Sorsele började i slutet av 1980-talet ta 

de första stegen och i december 1990 

beslutade Kommunfullmäktige (KF) att 

Sorsele skulle delta i 

Ekokommunprojektet, som en av då 12 

kommuner i landet.  

 

Arbetet under 90-talet handlade mycket 



om kunskapsspridning och diskussioner 

om vad var och en kunde och ville bidra 

med. Inom ramen för cirka 25 

studiecirklar tog byar, företag och 

föreningar fram egna handlingsprogram

som sedan faktiskt till stor del 

genomförts lokalt. 

 

Har du några exempel? 

Man bildade Sorselebönderna som 

förädlar lokala livsmedel, fjärrvärmen 

byggdes ut, kommunen byggde ut 

återvinning och miljöstationer, man 

satsade på fiskevård och stöd till 

företagens miljöarbete samt många 

aktiviteter och projekt i skolorna. 

Skolaktiviteterna har dels handlat om att 

stärka kunskaperna om natur, kultur och 

miljö (kunskap, lokal identitet) och dels 

om att stimulera till praktiskt arbete i 

olika projekt (entreprenörsanda). 

 

För ekokommunarbetet tilldelades 



Sorsele kommun och dess invånare 1996 

andra pris i Kung Carl XVI Gustafs 

Miljötävlan för alla landets kommuner. 

 

Vilka nya områden ska in i arbetet? 

Några viktiga frågor från ekoprogrammet 

där det finns mycket mer att göra är 

bl.a. samarbete med universitet och 

högskolor kring forskning och utbildning 

inom hållbar utveckling och att miljökrav 

ställs på ett bättre och mer kontinuerligt 

sätt vid upphandlingar.  

Hälsofrågorna behöver också 

uppmärksammas mer.  

Inom transportsektorn behöver 

samordnade transporter, ecodriving och 

tillgång på miljöanpassade fordon och 

bränslen förbättras. Information och 

uppföljning av ekoarbetet behöver också 

förbättras.  

Ett bra ekoarbete är bra för plånboken – 

det är något att komma ihåg. 

 

Du har också arbetat framåt med 



planen. Hur gick det?  

 Ett nytt program för Sorsele 

Ekokommun har tagits fram för  

perioden 2011-2015.  

Om du vill se detta förslag eller veta mer 

kan du kontakta kommunens växel,   

 0952-14000 eller besöka hemsidan

www.sorsele.se   

 

 


Vandringsturism i Vindelfjällen 

 – en del av den hållbara turismen i ekokommunen Sorsele. 

 

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen (ViV) ska ge möjligheter för 



nya turistiska paket längs Vindelvaggileden – leden som förbinder Ammarnäs och 

Kungsleden i Sverige med Krokstrand och Nordlandsleden i Norge.  

Projektet ska resultera i att vi erbjuder leder, kojor och guider som ger trygg 

vandring, bekväm vila, förståelse för områdets kultur och massor av 

naturupplevelser.  

I gengäld begär vi av gästerna att de ska vandra med ansvar – att följa 

områdets regler och att vara rädda om naturen och kulturen.  

En grundförutsättning för arrangörer och återförsäljare av vandringsturism är att 

man ansluter sig till kommunens system för att minimera mängden avfall. 

Återvinning, sortering och sophämtning är grunden i all hållbar turism.  

Denna skrift presenterar frågan om ”miljö”. Den är del 1 i en serie av häften som 

presenterar kvalitetens delar. Andra teman är ”säkerhet”, ”bekvämlighet” och 

”vandra spårlöst”.  

 

För mera information om landsbygdsprojektet ViV: 



Ingemar Johansson, 0952-14303, 

ingemar.johansson@sorsele.se

 

Urban Berglund, 0952-61100, 



tisdagar@bertejaure.se

   


 

För information om sophanteringen i Sorsele Kommun: 

Gunnar Brännström, 0952-14000, 

gunnar.brannstrom@sorsele.se

  

 

För text och bild svarar Urban Berglund. 



Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen finansieras av: 

                

                              

                   



 

 

Document Outline

  • gva.pdf
  • checklista-version-110821
  • ekokommunen-sorsele

Yüklə 1,06 Mb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin