Valskog på 1940 50-talet

VALSKOG på 1940 – 50-talet

Mejeriet med sin höga skorsten och en stor isstack dominerade nog Valskogbilden.

Västra långgatan är huvudgatan i Valskog. I västra änden av gatan ligger den så kallade Godtemplarlokalen. Kallades templarlokalen, samlingslokal för ortens alla evenemang som julgransfester, teater mm. Man gav vare onsdag en film. Träbänkar och två pausar. Filmen började inte förrän Grosshandlare Herman Carlsson anlänt. Man kunde i den trogna publiken höra då Herman var några minuter sen ” Var fan är Herman så vi får köra igång någon gång.”

Herman Carlsson hade en postorderfirma efter västra långgatan, och hade också sitt varulager där. Många gårdfarihandlare kom till Herman Carlsson för att fylla på sina lager

Hantverkare efter Västra Långgatan:

Urmakare Öhman, skomakare var Hjalmar Svärd, samt skomakare Herbert Petterson båda vaktmästare i missionshuset Västerlånggatan. Herbert bodde på berget vid Villagatan.

Arvid Persson drev ett häståkeri efter Västra långgatans västra ände i närheten av Godtemplarlokalen.


Figur Bagar Larssons Fastighet
Bagare Larsson som även sålde lite specerier. Senare köpte Edmund Beier bageriet av Larsson. Han bakade surdegslimpor, kallades Tysklimpor, som blev väldigt populära och såldes över praktiskt taget hela Sverige. Edmund öppnade sedan en kiosk och en liten servering som blev en samlingsplats för ungdomen i Valskog.


Figur Axels kiosk och några okända ungdommar
En annan samlingsplats för ungdomen var vid kiosken kallad ”Axel i kiosken” . Den låg efter Sockenvägen. Axel var son till Karl 61:an Andersson som bodde i banvaktstugan vid kyrkan.

Västra långgatan anslöt i östra änden till riksvägen 11. Konsumbutiken låg där med sin lastkaj. Vi lastkajen stod, de dagar bio visades, Filip Åkerlund med sin korvkiosk och erbjöd biobesökarna korv med bröd. Filip Åkerlund hade också en liten handelsträdgård efter Himmetavägen bakom en rejäl granhäck till skydd mot nordanvinden. Där fanns det ett för tiden stort växthus. Han Transporterade sina varor på en cykelkärra och saluförde dem på torget i Köping varje onsdag.

Huset där Konsum senare skulle etableras hade gamla anor, butiken ägdes en tid, av Carl Julius Ekholm, mellan åren 1900 till 1905.

Citerat ur Th. Johanssons släktbok ANDERS OHLS ÄTTLINGAR.

Carl Julius Ekholm, född 18 mars 1869 i Holmestads socken., i Skaraborgs län. Ekholm kom vid 16 års ålder till en släkting till sin mor i Arboga, rådman P. Lindström, och fick plats i grosshandlare C.A. Berglunds speceriaffär därstädes, där var han i 8 år. Etablerade sedan egen affär i Arboga, som han innehade i 6 år. Överflyttade sedan sin verksamhet till Valskog, där han innehade affär i 5 år, som han sålde och bosatte sej i Västerås.
Konsumbutiken hade mjölkaffär, den tillkom då mejeriet lades ner.


Figur Personer som var med och bildade konsum i valskog. Däribland Gustav Karlsson och Elvy Karlsson
När konsumföreningen bildades är obekant.
En annan affär var Kalle Larson. Där fanns nästan allt. Bensin kunde man köpa. Medelst en handpump pumpades den begärda mängden bensinen upp i en glasbehållare som rymde 20 liter varefter bensinen tappas genom en slang i bilens tank eller i annat kärl.

En godisautomat fanns på husets gavel. Även fotogen och tjära tillhandahölls.

Figur Kalle Larssons affär.
På övre våningen bodde familjen Larsson
En cykelverkstad som övertogs från Jakobi av Edvard Sterner fanns

Mellan Kalle Larssons affär och Konsumaffären.

En affär ytterligare och som hade gamla anor är VALSKOGS HANDEL.

Figur Valskog handel. Omkring 1910
Öppnades 1904. Ägare har varit, Brokvist, Karlsten, Aronsson och Lasse Pettersson.

Ytterligare en speceriaffär fanns vid korset riksvägen och vägen till Björskog kyrka, kallad Snusbo. Ett sadelmakeri lär ha funnits där. Man kunde på 40-talet se rester av byggnaden.

Villagatan sträcker sej från Riksvägen till Himmetavägen. Efter den vägen fanns posten i ett hus kallat bläckhornet. Två charkuterier, Anton Persson eller som man alltid sa Slaktarpersson. Bönderna i Björskog anlitade honom för slakt. I källaren i hans villa hade han fläsk och kött för försäljning. Vid Wallonvägen, en sidogata till Villagatan, låg Axel Wallons charkuteri. Slakteriet låg mittemot charkuteriet på andra sidan Villagatan. Wallon byggde en ny charkuteriaffär på andra sidan riksvägen. Där var också biblioteket inrymt en tid. Här på detta område hade också Mellberg sin verkstad.

Lite längre bort efter Villagatan hade Norlin sin handelsträdgård.

Figur Gravkapellet vid Björskogs kyrka
En skräddare, Hägersten bodde vid Vavle backe. Möbelrenoverare var Gustav Eriksson. I Murskogen hade Motor-Kalle sin bilverkstad. Två målarmästare, Edvin Karlsson som bodde i banvaktarstugan vid viadukten samt målarmästare Jansson, kallades Målar gult. Alla kök han målade gick i gul ton. Han bodde mitt emot Wallons charkuteri. Edvin Larsson kallad Stenhuggaredvin var vaktmästare i kyrkskolan och i grävde gravar. Gustav Leo var murare liksom Ward. En smedja fanns efter villagatan också där bönderna kunde få sina jordbruksredskap reparerade och även hästen skodd. Erik Ståhle,Markus (Macke) Karlsson och Bernhard Svärd var snickare som anlitades vid bl a husbyggen. Erik Ståhle var också vaktmästare för Godtemplarlokalen där han bodde med sin familj på övervåningen. Axel Vallin hade ett snickeri efter Korpgatan som i dag kallas Ekstigen. Axel Wallins son Erik Vallin som blev snickare, bodde i Blåsbo. Hörntomten på den tiden Sockenvägen – Himmetavägen. Erik vallin blev byggmästare och har byggt många hus i och runt Valskog. Bland annat gravkapellet vid Björskogs kyrka

Installationselektriker var Västlund som bodde i Charlottenlund, samt Hans Nilsson som var kunnig också med TV - och radioapparater. Han bodde efter Himmetavägen.

Efter Himmetavägen vid ett ställe som kallades barnmorskebacken bodde också barnmorskan Laura Eriksson och barnmorskan Ada Haglund. Hemsyster var syster Märta. Hon bistod hos barnfamiljer och äldre vid sjukdomsfall. Distriktsköterska var Sigrid Jansson. Som i ur och skur cyklade för att besöka och titta till nyfödda och äldre. Hon gav skolbarnen sina sprutor mm.

Bankärenden kunde man uträtta vid Jordbrukskassan som låg i Vallons nybyggda charkuteriaffär. Den var öppen några timmar en dag i veckan. Martin Larsson och Isidor Eriksson var föreståndare.

Järnvägspoststationen i Valskog öppnades den 7 oktober 1867 i samband med att en ny tidtabell utfärdades för Köping – Hults järnväg.

 Posten var en kortare tid inhyst hos bagare Larsson. Åke Åkerlund hämtade posten vid järnvägstationen och körde till postkontoret. Sedan blev adressen Villagatan7 huset kallad Bläckhornet. Fru Hellkvist var då föreståndare. Därifrån flyttades postkontoret till i det nerlagda mejeriet. Herty Larsson var föreståndare där. Den sista som förestod posten var Ritva Åstedt. Lantbrevbärningen sköttes av Brantefors i Nåberga som sedan Ragnar Svensson övertog. Under efterföljande år var det Georg Brinkegård som skötte lantbrevbärningen medan han hustru Anna-Maja skötte taxirörelsen.

Märta Israelsson och Gertrud Nilsson ansvarade för telegrafstationen som låg vid södra änden av Tallstigen.

Fyra sömmerskor, Lisa Wallin hon bodde utefter Himmetavägen, Rut Vadsten bodde i ett av annexen på Valskog gård. Berta Jansson bodde i Örtorp nära Örberga samt Erna Karlsson.

Figur Martin Rosenkvist med sin taxi
Den första taxin kördes av Johansson som också jobbade i smedjan. Efterföljande taxichaufförer var Edvin Öberg som bodde i den sk. Baracken efter västra långgatan. Sedan kom Ivan Svensson och Georg Brinkegård som bodde granne med Åkerlund, Därefter Martin Rosenkvist som bodde i Lådberga.

Lennart Rosenkvist etablerade ett lastbilsåkeri vid Sockenvägen. Han körde bl. a mjölken från bönderna till Köpings mejeri då mejeriet i Valskog lagts ner.

Mitt för järnvägens lastkaj fanns ett bussgarage för Köping – Arboga bussarna. När busstrafiken upphörde och garaget blev ledigt startade bröderna Erik och Ruben Albinsson en bilverkstad där. Inköpte sedan några Köpings-svarvar och startade legotillverkning.

Arvidsson och Gustavsson byggde en verkstadslokal som senare blev Melbergs sågmaskiner. Efter Arbogavägen byggdes en betongfabrik. Likaså efter Arbogavägen tillverkade Georg Eriksson husvagnar i en nybyggd lokal.

Kyrkan fanns ju förstås men också frikyrkor. Baptisterna hade en lokal kallad Klippan. Filadelfias lokal Sion var granne med telegrafstationen och Missionshuset låg efter Västra långgatan.

Järnvägen och järnvägstationen spelade en stor roll för Valskog. Valskog var ju en järnvägsknut med tågbyten och godsomlastningar. TGOJ som transporterade malm från Grängesberg till Oxelösund passerade då Valskog med sina långa tågset och jättelokomotiv.

Järnvägshotellet användes av resenärer men också av ortsborna som ville ta en pilsner. Men även sammankomster så som bröllop och födelsedagsfester avhölls i restaurang-delen.

Ålderdomshemmet med 15 platser låg några hundra meter från Snusbo. Där bodde, bland åldringar och fattighjon, Prästgårdskalle, Valskog-Simon och Paulinas pojkar.

Förutom kyrkskolan fanns fyra småskolor. Virsta, Eknö, Örberga och Aspa.

Något bör nämnas om idrottsföreningen som bildades på 20-talet. Kallades då Björskogs AIF. Men den blev aldrig så livaktig och låg helt nere mellan 1932 till 1934. Den 30 april bildades en ny idrottsförening kallad VIK.

Den första styrelsen i VIK bestod av:

Ordförande: Ivan Svensson, sekreterare Evert Eriksson, kassör Erik Ståle, Ragnar Petterson och från oktober Sven Gösta Eriksson, vise ordförande Hugo Forsberg och sekreterare Halda Larsson.

Tyvärr är det dåligt dokumenterat hur det gått i de olika serierna som VIK spelat i under åren lopp.

1934 deltog VIK i propagandaserien som de vann i den östra gruppen.

Figur Fotbollsplan Björliden Entré



Figur Dansbanan vid Vavle backe
1942 hade Valskog 232 innevånare