1§ Boshlang’ich funksya va uning tasviri



Yüklə 1,62 Mb.
səhifə3/10
tarix02.01.2022
ölçüsü1,62 Mb.
#43312
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10
laplas almashtirishi va uni tatbiqlari (1)


Teorema. Agar

f t

funksiyaning tasviri



F p

bo‟lsa, u holda



e pt f ( t )


ning tasviri

qilinadi.



F ( p ) 

e t f (t )

boladi. Bunda

R e ( p )  S 0

deb faraz



 

L e t f ( t ) e p t e t f ( t ) d t

e  ( p ) t f (t ) d t

0 0


L e t f ( t )

F ( p )


Bu teorema tasvirlar sinfini ancha kengaytiradi va ularning orginali oson topiladi.



Misol.


e t ,

sh t , ch t , sin a t , e t co s a t

funksiyalarning tasvirini topaylik.




bo‟lgani uchun 1

p

e t

bo‟ladi, shunga o‟xshash 1



p

e t . Bulardan


ikkinchisidan birinchisini ayirib 2-ga bo‟lamiz: 1 (

2

1



p

1

 ) 



p

1 ( e t

2

e t )


yoki



p 2 2


sh t

agar ularni qo‟shsak



p

p 2 2
ch t

kelib chiqadi.




a

p 2a 2

 s in at va



p

p 2a 2
 c o s at

bo‟lgani uchun siljish teoremasiga




asosan:

a

( p ) 2


  • a 2

e t s in a t va



kelib chiqadi.



p

( p ) 2


  • a 2

e t c o s a t




Misol: 1) Tasviri
F ( p ) 

7



p 2  1 0 p  4 1

bo‟lgan


f t

funksiya topilsin.




7 7  4

F ( p )  

; f ( t )



7 e  5 t
s in 4 t

p 2  1 0 p  4 1 4[( p  5 ) 2

 1 6 ] 4




2) F ( p ) 

p  3

p  3

 

p  1 2 3

 ;

p 2  2 p  1 0 ( p  1) 2

 9 ( p  1) 2  9



3 ( p  1) 2  9

f ( t )  e t co s 3t 2 e t s in 3t

3

  1. Tasvirlarni differensiallash va integrallash


Teorema 1. Agar

F ( p ) 

f ( t )

bo‟lsa u holda

bo‟ladi.

Isbot.




f ( t )

M e S 0 t



d n

(  1) n F ( p ) 



dp n

bo‟lganda quyidagi


t n f ( t )

(1.2.1)





e p t (  t n ) f ( t ) d t

0

integral mavjud ekanini isbot qilamiz. Shartga ko‟ra




f ( t )

M e S 0 t , p

a

ib ,

a S 0 ,

a  0 ,

S 0  0



Bunga asosan shunday

  0

topiladiki, bu uchun

a S 0

tengsizlik bajariladi.



Shuning uchun quyidagi integral yaqinlashadi:

   M



e ( a ) t f ( t ) d t M

e  ( a ) t e S 0 t d t M

ed t  

endi
0 0 0



a

0


  • S 0


 

e p t t n f ( t )

0

d t



e  ( p ) t e t t n f ( t ) d t

0



integralni ko‟ramiz; bundagi kichik, shuning uchun

e t t n

funksiya chegaralangan va biror N sondan



  

e p t t n f ( t )

0

d t N

0

e  ( p ) t f ( t )

d t

N e  ( a ) t

0

f (t )



d t   .


Demak



e p t (  t ) n

0
f ( t ) d t

yaqinlashadi. Bu integralni quyidagi






F ( p ) 

0
e pt f ( t ) d t



integralning p -parametr bo‟yicha n - tartibli hosilasi deb qarash mumkin, yani




e p t (  t ) n
f ( t ) d t

d n

dp n



e p t f ( t ) d t



0 0
oxirgi 2 tenglikdan :


d n

(  1) n



dp n



F ( p )  e p t t n f ( t ) d t

0

yoki


d n

(  1) n



dp n
F ( p ) 
t n f ( t )

formula kelib chiqadi.




Bu formuladan
formulaga asosan:
f ( t )  t n

- darajali funksiyaning tasvirini topamiz: 1  1



p


d

(  1)



1

t


yoki 1 t




dp p p 2

 


shunga o‟xshash


d 1

(  1)


t 2



yoki 1 t


dp p 2 p 3

 



d

(  1)

1

3

t 3 yo k i 3 t

4


dp p p

                  


               

n

p n  1
t n


Misollar. 1)

a

p 2a 2
 s in at

bo‟lgani uchun formulaga asosan




d

(  1)

a

2 2

2 pa



2 2
t s in a t

dp p a
p

( p a )


a 2p 2

2) 

c o s at

dan   t c o s a t ;


p 2 2

( p 2a 2 ) 2




3) 1

p

e t

dan


1

( p ) 2

te t


Teorema 2. Agar

F ( p ) 


f ( t )

bo‟lsa, u holda:
f ( t )

F ( p ) d p

0 t


Haqiqatdan ham

f ( t )



t
Ô ( p )

yani
Ô ( p ) 

F ( p ) . Bu tenglikni hadlab


integrallash bilan Ô ( p )  F ( p ) d p

0

ni olamiz yoki





F ( p ) d p

0

f ( t )




t

  1. Yüklə 1,62 Mb.

    Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin