Diskussionsfrågor & uppgifter
- Varifrån kommer alla förpackningar och alla sopor?
- Skriv ned fem olika saker du slänger i soporna under en vecka.
- Ta reda på vad som händer med det avfall du sorterar. (Av gamla mjölkpaket tillverkas till
exempel tändsticksaskar, glassförpackningen kan förvandlas till en sopsäck och den gamla
glasflaskan kanske blir ett vackert dricksglas.)
- Varför är det bra att återvinna sopor?
- Fråga dina föräldrar, syskon och kompisar om de återvinner sina sopor och förpackningar
hemma. Vad kan de bli bättre på?
- Vad tycker du att man ska göra för att minska sopberget?
- Hur kan du bäst bidra till en bättre miljö? Hur kan du påverka och vad kan du påverka?
- Gör ett grupparbete om hur förpackningarna har sett ut från 1800-talet fram till idag.
- Skriv ned fem olika saker som kan göra miljön bättre i skolan.
- Skriv fem fördelar med returförpackningar.
- Kom med 10 förslag på saker man borde återvinna eller återanvända!
- Ta reda på vad följande ord betyder och vad de innebär: Agenda-21, återvinning,
återvinningscentral, återvinningsstation, miljöstation, sophämtning och avfallshantering.
- Försök få eleverna att spåra förpackningens livscykel. Hur har just den här förpackningen
blivit till och hur har den hamnat här? Vad händer när jag slängt den i sopsäcken?
Vill du veta mer
www.myriaden.nu - Ett samarbete mellan Håll Sverige Rent och Förpackningsinsamlingen.
www.srv-atervinning.se - om återvinning och sophämtning
www.sopor.nu - information om hur man sortera och återvinner sopor för unga.
www.hsr.se - Håll Sverige Rent - Stiftelse för utbildning- och miljöinformation.
www.naturvardsverket.se - regeringens centrala miljömyndighet.
www.rvf.se - Intresse- och branschorganisation för avfallshantering och återvinning i Sverige.
www.krav.se - Ekonomisk förening, som strävar efter en trovärdig märkning för ekologiska
livsmedel.
www.svenskglasatervinningab.se - Materialbolag för producenter av förpackningar i glas.
www.miljomal.nu - officiell portal för Sveriges 15 miljömål.
www.konsumentverket.se - Konsumentverket har ett miljöspel för ungdomar på sin hemsida.
www.hemtillholken.nu - Batteriinslamlingens skolmaterial om batterier och återvinning.
© Rättigheterna till studiematerialet tillhör Kunskapsmedia AB.
Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.
”Hur gör man”-serien är faktaprogram för barn som beskriver och förklarar hur man
gör; en bil, en flygresa, korv, när man skickar brev, gör en planka, tillverkar en
glasruta, går på bio, gör ost, bakar frukostbullar, hur man gör makaroner och spagetti,
socker, med sopor, tillverkar cyklar, lånar böcker på bibliotek och gör glas.
Hur gör man... med sopor?
Kunskapsmedia AB
Fredhällsgatan 3, 112 54 Stockholm
Tel: 08-545 634 60, E-post: info@kunskapsmedia.se
www.kunskapsmedia.se
Fakta
Speltid:
6 minuter
Skolår:
Förskola/1-3
Ämne:
Natur/teknik, Samhälle
Produktion:
Arkimedes FBV AB, Sverige 2004
Distribution:
Kunskapsmedia 2004
Leverans info:
Svenskt tal
Programmets innehåll
Sopor blir det mycket av. Det är alla förpackningar till det vi köper som tar sådan plats. En del
saker får vi pant för om vi lämnar tillbaka dem. Men vad gör vi av alla sopor? I soprum finns det
många olika behållare för olika sorters sopor. Det gäller att sortera alla sopor i rätt behållare;
tidningar, kartonger, ofärgat glas, färgat glas, metallförpackningar och hårdplats har olika
behållare. Batterier är miljöfarliga och skall slängas i speciella behållare. Vi får också följa med
till en miljöstation där man sorterar grovsopor. Där kan man lämna spisar, frysar och datorer
som är miljöfarliga och skall återvinnas av speciella företag. Sopbilen kommer för att hämta
hushållssoporna där vi bor. Det bli mycket sopor varje dag, så det gäller att återvinna så mycket
som möjligt. På sopstationen bränner man hushållssoporna och värmen som blir till tar man
tillvara på och värmer hus med. Tänk på miljön och sortera soporna innan du slänger dem!
Syfte/inlärningsmål
- att på ett lekfullt sätt presentera och förklara olika föremål och företeelser för barn
- att visa hur man sorterar och återvinner sopor
- Filmen kan visas i anknytning till teknik och samhällsämnet i skolår F-5.
Den följer kursplaner för grundskolan.
Mål att uppnå i slutet av det femte skolåret
Kunna redogöra för, utifrån något eller några väl bekanta teknikområden, några viktiga
aspekter på utvecklingen och dess betydelse för natur, samhälle och individ (teknik).
Varför bör vi lära oss om avfallshantering?
Det blir mer och mer tydligt att vår livsstil inte håller i det långa loppet. Vi måste anpassa
oss till ett kretsloppssamhälle som bygger på materialåtervinning, resursminskning och
återanvändning. Genom att studera hur vi använder våra resurser, avfallsflöden, vad som
händer med våra ”saker” från den första transporten till den är förbrukad och se vart den tar
vägen när den slängs. Då kan vi också se vilka konsekvenser olika beteenden ger och skapa en
förståelse och ett ifrågasättande av vår livsstil.
Det är viktigt att visa att det ”lilla” vi gör har stor betydelse för framtiden. Om många gör det
”lilla” kan vi nå en hållbar utveckling i samspel med de resurser som finns i naturen.
Fakta om sopor
35 miljarder fyllda förpackningar säljs varje år i vårt land. Om alla förpackningar skulle sorteras
och lämnas till återvinning skulle hushållens totala sopmängd minskas avsevärt.
1994 fick Sverige en lag om producentansvar för förpackningar. Det innebär att alla företag
som tillverkar, importerar eller använder förpackningar och förpackningsmaterial också har
skyldighet att se till att de inte hamnar i soporna, utan att de kan samlas in och återvinnas. För
att ta sitt producentansvar bildade Sveriges näringsliv olika materialbolag som fick i uppgift att
organisera insamling och återvinning.
Sedan många år tillbaka är vi vana vid returflaskor och returburkar. Att samla returpapper
i form av gamla tidningar är också gammalt och invant, och vi kan separera färgat engångsglas
från ofärgat. Ändå var det nog en del av oss som tyckte att det var lite krångligt att börja sortera
ännu mer. Men undersökningar visar att åtta av tio svenskar sorterar och lämnar sina använda
förpackningar, för att på så vis bidra till ett ekologiskt samhälle.
Hushållen sorterar sitt avfall i allt större utsträckning och andelen förpackningar som
lämnas till återvinning ökar ständigt. Återvinningsstationer finns idag på ca 7 500 platser i
landet. Alla förpackningar som samlas in idag går till återvinning eller energiutvinning. Allt
används och kommer till nytta.
Förpackningar - historia
Förpackningar har funnits i alla tider. Människan har alltid haft ett behov av att skydda sin mat
och att transportera saker utan att de förstörs. Från början var förpackningarna enkla, man tog
vad naturen hade att erbjuda. Man gjorde krukor och kärl av lera, korgar av kvistar och säckar
av djurmagar och hudar.
En person som har betytt mycket för förpackningarnas utveckling var Ruben Rausing. På
1930-talet hittade han till exempel på färdiga förpackningar för mjöl och socker, och dessa
varor behövde inte längre vägas upp och förpackas i butiken. Det innebar ett första steg mot
dagens moderna livsmedelshantering. Han var också den som lanserade tetrapaken i Sverige.
1953 kom den första lilla pyramidformade tetran som då innehöll en deciliter grädde. Det var
början till slutet för mjölkbutikerna där de mätte upp mjölken på plats i så kallade hämtare som
kunderna själva hade med sig.
Metall var för dyrt för att användas allmänt ända tills bleckplåten kom i slutet av 1700-
talet. Under 1800-talet hade konservburken en riktig storhetstid som varade ända tills dess
att djupfrysningstekniken slog igenom i mitten av vårt sekel. Fortfarande är konservburkarna
självklara inslag i affären och aluminium har blivit ett starkt komplement.
Pappersförpackningarna är ett par hundra år. Först ut var ett pappersmaterial som kallades
kardus och som användes framför allt till krut, tobak och sockertoppar. Under 1800-talet kom
de första papp- och kartongförpackningarna, som liknar de vi använder idag.
Plast är det nyaste av våra förpackningsmaterial. Det är drygt 50 år sedan plasten kom, och
den fick snabbt ett brett användningsområde.
Utvecklingen i våra dagar går mot enklare förpackningar i rena material, som är lätta att
återvinna. Ett tydligt exempel på detta är tandkrämstuben som förr förpackades i flera olika
materialslag; papper, plast och metall. Numera har tandkrämstuben bara en förpackning, av ett
material. Samma sak med de flesta kaffepaket.
Källa: www.myriaden.nu och www.srv-atervinning.se