Hormoner och prostatacancer studieplan ver. 1 200709



Yüklə 15,12 Kb.
tarix03.04.2017
ölçüsü15,12 Kb.

Hormoner och prostatacancer studieplan ver.1 200709




Bakgrund


Prostatacancer har en ökande incidens i Sverige. I det historiska material där jag tittat på prognosmarkörer i en publicerad artikel [1] och en påbörjad artikel kan man finna en grupp (ca 1/3) bland medelhögt differentierad prostatacancer (GS6) som har låg risk att dö (2,5%) av sin prostatacancer inom 15 år. Männen i denna studie har fått sin diagnos efter hyvling av prostatan, pga svarigheter att kissa. Svårigheten att kissa vid prostatacancer diagnos är en dålig prognos [2], till skillnad från majoriteten av män som idag får sin prostatacancerdiagnos genom biopsier efter ett högt värde av PSA (Prostataspecifikt antigen), som är ett protein i blodet i blodet som produceras av prostataepitelceller.

Många män med prostatacancer, som erhåller kurativt syftande behandling (med risk för potentiellt livskvalitetssänkande biverkningar), skulle inte dö av sin prostatacancer. För att designa en studie för att ta reda på vilka som vinner mest på att bli behandlade behöver man veta mer om prostatacancers utveckling.

Det har länge varit känt att testosteron har något med prostatacancerns patogenes att göra. Kastrering som behandling mot prostatacancer gav Huggins 1966-års nobelpris i medicin. Många studier har försökt att klarlägga upp och ned i denna fråga utan att komma med några definitiva svar. En stor studie i Umeå visar en lätt ökad risk att få prostatacancer med låga nivåer av testosteron, men höga nivåer inte verkar ge någon ökad risk att utveckla prostatacancer [3]. Andra studier visar det motsatta[4]. Behandling med testosteron till män med låga nivåer av testosteron har inte visat någon ökad risk för prostatacaner.[5]
Testosteron i blodet varierar över dygnet i en rytm som följer andra hormoner i kroppen. När män blir äldre minskar denna rytm i intensitet och hos vissa blir rytmen osynkroniserad [6][7]. Människor med en störd dygnsrytm, ss nattarbetare, har en ökad risk för cancer. Man har kunnat visar att amplituden av hormonrytmen av melatonin är olika mellan de som har bröstcancer och kontroller[8]. Minskad nattliga nivå av melatonin har setts vid prostatcancer, jämfört med kontroller[9][10].
Studien kommer att läggas upp tillsammans med min huvudhandledare Anders Bergh (prof i patologi) i Umeå, Bruno Larsson(sektionschef, överläkare) och Peter Ströberg(överläkare) på Urologen i Jönköping och Sture Löwgren (överläkare mikrobiokemi laboratoriet). Tanken är att göra en prospektiv studie för att observera hormonrytmer hos män som kommer till Urologen i Jönköping, med frågeställningen prostatacancer och sedan följa dessa män för om de får diagnosen prostatacancer och hur det sedan går för respektive patient.


Hypotes


När män blir äldre kommer vissa ha en bibehållen testosteronrytm och andra en förändrad rytm. Beroende på om de är sexuellt aktiva eller inte kommer det ge olika hög risk att utveckla prostatacancer. Den biologiska rytmen av testosteron hjälper kroppen att kontinuerligt byta ut epitelet i prostatan, eftersom det sekret som produceras är för prostataepitelcellerna cancerogent. Mängden producerat sekret är linjärt med sexuell drivkraft. Sexuell drivkraft kan vara kongruent eller inkongruent med bibehållen testosteronrytm och det är här skillnaden mellan att utveckla metastaserande prostatacancer eller inte ligger. Ex. vid hög sexuell drivkraft och minskad testosteronrytm kommer epitelet inte förnyas i den omfattningen som behövs och prostatcancer utvecklas. För att närma mig denna hypotes börjar jag med att göra denna studie.

Syfte


1.Att utröna hormonrytmer eller frånvaro av hormonrytmer hos män som kommer för biopsering pga pc misstanke. Att samla material för ev vidare analysering av ev serummarkörer.

2.Att i denna bildade kohort utröna om rytmen kan ha något med biopsifynd eller/och framtida prognos att göra.

3.Skapa en grund för att kunna planera en större studie för att kunna utröna a)testoteronets betydelse för utveckling av prostatacancer b) att kunna kompletera med ytterligare prover för att göra PSA mer träffsäkert. c)karakteristika/prognostisera för biopsifynd av prostatacancer.

Material och metod


Detta kommer att diskuteras vidare med inblandade i studien, men nedan följer ett förslag.

Inklusionskriterier: Alla patienter som blir inremitterade till Urologkliniken på Ryhov länssjukhus, under x antal månader, för biopsering av prostatan pga misstanke om prostatacancer. far hemskickat en förfrågan om att delta i studien. Tanekn är att inkludera minst 20 st, varav minst 10 cancer fall.

Exculsionkriterier är PSA över 20, ålder över 75 och demens som hindrar adekvat samtycke eller fortsatt uppföljning.

Sudiedesign: Prospektiv observationsstudie som övergår i en prospektiv fall-kontrollstudie.

Metod: En enkät skickas ut men tonvikt på sexuell hälsa och aktivetet, allmän hälsa och övriga frågor. Med hjälp av mikrodialyskateter eller vanlig blodprovtagning samlas multipla blod- eller/och serumprover. Proverna tas i anslutning till och innan läkarbesöket med biopsering av prostatan. Uppföljning av patienterna kommer att göras först efter 1 år med nya analyser av hormonrytm, diagnosen prostacancer samt ev behandling.

Analys: Data kommer att analyseras med avseende på frågeställningarna. Statistiker kommer att konsulteras under uppläggningen av studien och under analysering av data.

Etiska aspekter. Etiskt prövnings ansökan kommer att skrivas. Patienterna kommer vid analysering att behandlas kodade.

Allmän information.


Efter diskussion med Jan Strindhall(Hälsohögskolan) kommer troligen en eller två biomedicinska analytiker-studenter, som gör sitt examensjobb i vår, att bli engagerade i detta projekt. Tanken är att de skulle kunna rikta in sig på att analysera blodproverna och att försöka finna ut sätt att analysera hormonrytmer i kroppen med färre provtagningar.

Referenser


[1] Josefsson A, Wikström P, Granfors T, Egevad L, Karlberg L, Stattin P,

Bergh A. Tumor Size, Vascular Density And Proliferation As Prognostic

Markers In GS 6 and GS 7 Prostate Tumours In Patients With Long Follow Up

And Non Curative Treatment. Eur Urol; 2005 48(4):577-83

[2] Stattin, P., A. Bergh, et al. Long-term outcome of conservative therapy in men presenting with voiding symptoms and prostate cancer. Eur Urol 1997 32(4): 404-9.

[3] Stattin et. al. High levels of circulating testosterone are not

associated with increased prostate cancer risk: a pooled prospective study.

Int J Cancer. 2004 Jan 20;108(3):418-24.

[4] Parsons JK, Carter HB, Platz EA et al. Serum testosterone and the risk of prostate cancer: potential implications for testosterone therapy. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2005 14(9):2257-60

[5]Raynaud J-P Prostate cancer risk in testosterone-treated men. J Steroid Biochem Mol Biol 102 (1-5): 261-6

[6] Coppage WS, Cooner AE Testtosterone in human plasma. N Engl J Med 1965 273:902

[7] Seidman SN . Testosterone deficiency and mood in aging men: pathogenic

and therapeutic interactions. World J Biol Psychiatry. 2003 Jan;4(1):14-20

[8] Halberg F et al. Cancer chronomics III. Chronomics for cancer, aging,

melatonin and experimental therapeutics researchers. J Exp Ther Oncol.

2006;6(1):73-84



[9] Bartsch C, Bartsch H, Flüchter SH et al. Circadian rhythms of serum melatonin, prolactin and growth hormone in patients with benign and malignant tumours of the prostate and in non-tumor controls. Neuroendocrinol Lett 1983 5:377-86.

[10] Bartsch C, Bartsch H, Schmidt A et al Melatonin and 6-sulfatoxymelatonin circadian rhythms in serum and urine of primary prostate cancer patients: evidence for reduced pineal activity and relevance of urinary determinations. Clin chim Acta 1992 209:153-76

Yüklə 15,12 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2020
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə