Handbok för avfallsutrymmen m. M

Blå text, anpassa lokalt

Röd kursiv, råd och anvisningar som tas bort innan texten lämnas ut

Förslag på placering av skisser eller bilder
HANDBOK FÖR AVFALLSUTRYMMEN M.M.
Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall

Inledning 3

Definitioner 3

Lagstiftning, ansvar och skyldigheter 3

Avfall som uppstår i fastigheter 4

Avfall som kommunen ansvarar för (hushållsavfall) 4

Kärl- och säckavfall 4

Övrigt avfall 4

Avfall som kommunen inte ansvarar för 5

Insamlingsteknik och fordon 6

Arbetsmiljö 6

Transportvägar för fordon och hämtningspersonal 7

Transportväg för insamlingsfordon 7

Lastningsplatser 7

Gångväg 8

Hämtningsplatser 9

Avfallsutrymme i flerbostadshus och verksamheter 9

Placering 9

Utseende 10

Tillgänglighet, användbarhet och säkerhet för boende m.fl. användare 10

Arbetsmiljöaspekter (se även avsnittet om transportvägar) 11

Brandskydd 11

Dörr, dörröppning och lås 11

Soprum 12

Utrymme för grovavfall och elavfall 13

Utrymme för farligt avfall 14

Hämtställe utomhus 14

Avfallshämtning från småhus 15

Enskild hämtning vid varje fastighet 15

Trånga områden 15

Gemensamt hämtställe 15

Behållare 16

Kärl 16

Säck 17

Container 17

Rullhäck 17

Boxar, batteriholkar m.fl. behållare 17

Underjordsbehållare (nedgrävda behållare, djupbehållare, markbehållare, behållare i mark) 18

Sopsug 18

Latrinbehållare 18

Tank för matavfall 18

Dimensionering och avfallsmängder 19

Avfallsmängd där fastighetsnära insamling saknas 19

Avfallsmängd där fastighetsnära insamling förekommer 20

Slam och urin från enskilda avloppsanläggningar samt fettavfall 21

Transportväg 21

Slangdragning 21

Brunnslock 21

Övrigt 22

Öhämtning 22

Lokal information 22

Bilagor 22

Inledning

Dessa råd och anvisningar ska vara ett stöd för planerare, projektörer, byggherrar, exploatörer, fastighetsägare och förvaltare vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymmen. De ska samtidigt vägleda kommunens tjänstemän och politiker i arbetet med avfallsfrågor, samt vid planering av nya bostadsområden, så att de kan medverka till en god avfallshantering. Om anvisningarna används rätt kan arbetsmiljön säkerställas och framkomligheten garanteras för både hämtningsfordon och hämtningspersonal. Dessutom kan tillgängligheten för avfallslämnare fungera. Bra avfallsutrymmen och hämtningsplatser kan också inbjuda till att avfallet hanteras rätt.
Aktuell lagstiftning samt erfarenheter från avfallsbranschen ligger till grund för råden och anvisningarna. Kommunens avfallsföreskrifter (renhållningsordning) och taxa måste tillämpas i varje enskilt fall för att man ska få en heltäckande bild av vad som gäller i kommunen. Mer information finns att hämta på kommunens hemsida.
I texten har ordet ska använts då det finns ett krav i lagstiftningen som ligger till grund för påståendet. Krav på byggnader gäller när en byggnad uppförs eller byggs till. Om det står bör betyder det att det är en stark rekommendation. Arbetsmiljökraven gäller alltid när avfall hanteras yrkesmässigt, både vid befintlig och vid ny bebyggelse.

Texten är framtagen av Furumo Irebrand Avfallskonsult AB som ett utvecklingsprojekt inom Avfall Sverige. En referensgrupp bestående av Martin Larsson, Renova i Göteborg, Jan-Olof Åström, Umeå, Nicholas Jonasson, Växjö, Kristina Einarsson, Boverket, Patrizia Finessi, SABO och Bengt Wånggren, Fastighetsägarna har lämnat synpunkter på materialet. Jon Nilsson-Djerf från Avfall Sverige har lett projektet.

Definitioner

Bilaga 1 innehåller definitioner på ord och företeelser som förekommer i texten.

Lagstiftning, ansvar och skyldigheter

Det finns olika lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och andra regler som styr avfallshanteringen. De viktigaste är miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2001:1063), arbetsmiljölagen (1977:1160), byggnadsverkslagen (1994:847), byggnadsverksförordningen (1994:1215) och Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57). En förteckning över aktuell lagstiftning m.m. inom avfallsområdet finns i bilaga 2.
Varje kommun har en renhållningsordning som består av avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Dessa dokument, samt avfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige och är viktiga lokala styrdokument.
Olika personer och myndigheter m.m. har ansvar för att avfallet hanteras på rätt sätt. En schematisk uppdelning av vem som ansvarar för vad finns i bilaga 3.
Innan dessa råd och anvisningar lokalanpassas och skickas ut till utomstående bör kommunens olika handläggare ha en samsyn på innehållet. För att få det kan t.ex. det avfallsavdelningen eller motsvarande bjuda in representanter för miljö och hälsa, exploaterings- och fastighetskontor samt bygglovs- och planhandläggare till lokala samråd. Även synpunkter från Arbetsmiljöverket (arbetsmiljöinspektionen i det aktuella distriktet) och eventuell entreprenör kan hämtas in.

Avfall som uppstår i fastigheter

Det avfall som boende eller verksamheter i fastigheter ger upphov till kan delas upp i avfall som kommunen ansvarar för att samla in och avfall som producenterna ansvarar för.

Avfall som kommunen ansvarar för (hushållsavfall)

Kärl- och säckavfall

Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck. Samma slags avfall kan även samlas upp i containrar, i underjordsbehållare (nedgrävda behållare, markbehållare, behållare i mark) eller i sopsugsystem. Kärl- och säckavfall kallas i dagligt tal ofta för hushållssopor. Sådant avfall hämtas alltid av kommunen/kommunens entreprenör. Kärl- och säckavfallet kan sorteras i olika fraktioner, se nedan, av den som ger upphov till avfallet, beroende på vilket system som kommunen har. De olika fraktionerna har olika namn i olika kommuner. Avfall som uppstår i verksamheter till följd av att människor vistas där, och till sin typ och sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll, omfattas också av kommunens ansvar, t.ex. avfall från personalutrymmen och städsopor.
I X kommun sorteras avfallet på följande sätt:

Välj den benämning för respektive fraktion och ange de fraktioner som är aktuella i er kommun.

Matavfall Komposterbart Bioavfall	Den biologiskt lättnedbrytbara delen av kärl- och säckavfallet som sorteras ut för hämtning eller komposteras på fastigheten
Brännbart avfall Restavfall	Den del av kärl- och säckavfallet som återstår när matavfallet sorterats ut.
Blandat avfall Restavfall	Kärl- och säckavfall som inte sorteras i matavfall respektive brännbart avfall, utan i stället hämtas osorterat.

Övrigt avfall

Här återfinns avfallsfraktioner som inte ska läggas i kärl eller säck.

Grovavfall (grovsopor)	Grovavfall är hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att lägga i säck eller kärl. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentral eller hämtas vid fastigheten.
Farligt avfall	Avfall som är farligt för människor eller miljön och därför inte ska läggas i kärl- och säckavfallet eller i grovavfallet. Exempel på farligt avfall är kemikalier, spillolja, färgrester och lösningsmedel. Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentral, miljöstation eller hämtas vid fastigheten.
Latrin	Latrin från torrtoaletter ska hämtas av kommunen/kommunens entreprenör om det inte komposteras av fastighetsägaren
Slam	Slam m.m. från enskilda avloppsanläggningar ska hämtas av kommunen/kommunens entreprenör om det inte omhändertas av fastighetsägaren.
Urin	Urin ska hämtas av kommunen/kommunens entreprenör från fastigheter med urinseparering, om det inte omhändertas av fastighetsägaren.
Batterier El-avfall	Batterier och elavfall som utgör hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem, ansvarar kommunen för. Elavfall kan lämnas på återvinningscentral eller hämtas vid fastigheten. Batterier kan lämnas på återvinningscentral, miljöstation eller hämtas vid fastigheten.

Bild på olika slags hushållsavfall