Gävleborg
Hordaland
Østfold
Ålder
(år)
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/
DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
5
1 810
25,7
81,1
0,56*
1 320
10,2
69,1
2 899
25,2
72,8
1,1*
6
1 864
46,2
76,2
0,61*
1 252
68,7
1 842
44,2
96,8
0,1
7
1 955
64,3
92,7
0,1
1 353
68,7
2 140
61,2
89,7
0,2
8
2 261
71,9
86,0
0,2
1 358
90,3
2 580
81,7
83,5
0,3
9
2 321
82,0
77,1
0,3
1 476
95,5
2 150
91,2
70,1
0,4
10
2 567
80,8
69,4
0,5
1 415
98,1
2 555
94,9
64,6
0,7
11
2 855
81,6
66,3
0,6
1 390
99,0
2 205
97,7
51,9
1,1
12
3 109
81,8
60,6
0,8
1 573
99,4
36,2
2 904
99,2
48,2
1,2
13
3 146
79,8
53,3
1,0
1 535
99,5
2 013
99,2
34,6
1,0
14
3 262
81,9
45,1
1,3
1 475
99,0
2 119
99,4
30,7
2,4
15
3 030
81,8
41,5
1,5
1 510
99,1
2 310
99,9
28,2
2,8
16
2 872
80,9
36,3
1,8
1 383
99,5
2 150
99,5
25,3
3,3
17
2 730
82,9
30,7
2,1
1 401
99,4
2 048
99,5
21,9
3,9
18
2 714
82,4
28,3
2,3
1 566
98,9
20,3
2 422
99,9
20,2
4,2
19
3 181
88,3
26,7
2,8
1 123
99,0
890
99,4
Totalt
39 677
21 130
33 227
77
K A P I T E L 3 • P r A x I s u n d E r s ö K n I n g Av s E E n d E
B I T E w I N G U N d E R S ö K N I N G På B A R N O C H U N G d O M A R
Tabell 3.1.1 fortsättning
* Avser primära tänder.
BW = Bitewingröntgenbilder; dft = Kariesskadade, fyllda primära tänder;
DFT = Kariesskadade, fyllda permanenta tänder
Gävleborg
Hordaland
Østfold
Ålder
(år)
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/
DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
5
1 810
25,7
81,1
0,56*
1 320
10,2
69,1
2 899
25,2
72,8
1,1*
6
1 864
46,2
76,2
0,61*
1 252
68,7
1 842
44,2
96,8
0,1
7
1 955
64,3
92,7
0,1
1 353
68,7
2 140
61,2
89,7
0,2
8
2 261
71,9
86,0
0,2
1 358
90,3
2 580
81,7
83,5
0,3
9
2 321
82,0
77,1
0,3
1 476
95,5
2 150
91,2
70,1
0,4
10
2 567
80,8
69,4
0,5
1 415
98,1
2 555
94,9
64,6
0,7
11
2 855
81,6
66,3
0,6
1 390
99,0
2 205
97,7
51,9
1,1
12
3 109
81,8
60,6
0,8
1 573
99,4
36,2
2 904
99,2
48,2
1,2
13
3 146
79,8
53,3
1,0
1 535
99,5
2 013
99,2
34,6
1,0
14
3 262
81,9
45,1
1,3
1 475
99,0
2 119
99,4
30,7
2,4
15
3 030
81,8
41,5
1,5
1 510
99,1
2 310
99,9
28,2
2,8
16
2 872
80,9
36,3
1,8
1 383
99,5
2 150
99,5
25,3
3,3
17
2 730
82,9
30,7
2,1
1 401
99,4
2 048
99,5
21,9
3,9
18
2 714
82,4
28,3
2,3
1 566
98,9
20,3
2 422
99,9
20,2
4,2
19
3 181
88,3
26,7
2,8
1 123
99,0
890
99,4
Totalt
39 677
21 130
33 227
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
78
Referenser
1. 1990 Recommendations of the Interna-
tional Commission on Radiological Protec-
tion. Ann ICRP 1991;21:1-201.
2. Gröndahl HG, Lith A, Jönsson G,
Persson Y. Approximal caries and frequency
of bitewing examinations in Swedish child-
ren and adolescents. Community Dent
Oral Epidemiol 1992;20:20-4.
3. Shwartz M, Pliskin JS, Grondahl H,
Boffa J. The frequency of bitewing radio-
graphs. Oral Surg Oral Med Oral Pathol
1986;61:300-5.
4. Lith A, Grondahl HG. Intervals between
bitewing examinations in young patients
when applying a radiologic algorithm.
Community Dent Oral Epidemiol 1992;
20:181-6.
5. Gustafsson A, Svenson B, Edblad E,
Jansson L. Progression rate of approx-
imal carious lesions in Swedish teenagers
and the correlation between caries experi-
ence and radiographic behavior. An ana-
lysis of the survival rate of approximal
caries lesions. Acta Odontol Scand
2000;58:195-200.
6. Edblad E, Gustafsson A, Svenson B,
Jansson L. Number and frequency of
bitewing radiographs and assessment
of approximal caries in 14-to-19-year-
old Swedish adolescents. Swed Dent J
1998;22:157-64.
7. Ekstrand K. Faglig viden om caries:
Kan den kommunale tandpleje göre
det endnu bedre? Tandlaegebladet
2006;110:2-14.
79
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
4. Diagnostik
4.1 Visuell-taktil diagnostik
Slutsatser
• Visuell-taktil undersökning har en begränsad tillförlitlighet vid dia-
gnostik av emaljkaries och tidig dentinkaries på de bakre tändernas
tuggytor (Evidensstyrka
2).
• Metoden är otillräcklig för att fastställa närvaro av dentinkaries
på de bakre tändernas approximalytor (sensitivitet <40 procent)
(Evidensstyrka
2).
• Det finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att diagnostik av
dentinkaries på primära tändernas tuggytor har hög specificitet
(>95 procent) (Evidensstyrka
3).
• Förstoringshjälpmedel vid visuell-taktil undersökning ger en
något ökad sensitivitet för dentinkaries (Evidensstyrka
3).
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma
visuell-taktil diagnostik av rotytekaries, sekundärkaries och
kariesaktivitet/progression.
Frågeställningar
I detta underkapitel granskas den vetenskapliga litteraturen om dia-
gnostik av karies som görs på det vanligaste sättet med spegel och sond.
Syftet var att besvara följande frågeställningar:
• Hur bra är visuell-taktil undersökning för att påvisa karies i dentinet
(tandbenet) och i emaljen i relation till en referensmetod?
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
80
• Hur bra är visuell-taktil undersökning för att påvisa sekundärkaries
och rotytekaries i relation till en referensmetod?
• Kan man visuellt-taktilt skilja mellan aktiv (pågående) och inaktiv
(avstannad) karies?
Metodik för litteraturgenomgång
Den primära litteratursökningen genomfördes i april 2005 med hjälp av
en professionell informatiker anställd på SBU. Databaserna Medline och
PubMed genomsöktes från 1985 med MeSH-termerna ”dental caries/
diagnosis” och med textsökning på orden ”visual”, ”probing” och ”tactile”.
Litteratursökningen inkluderade alla typer av studier men begränsades
till undersökningar på mänskliga tänder. För att besvara frågeställning-
arna inkluderades alla typer av populationer, alla åldrar och alla tand-
ytor. Se Bilaga 1 för en detaljerad beskrivning av sökstrategierna.
Artiklar publicerade på svenska, engelska, norska och danska inklu-
derades. I det inledande skedet identifierades 262 originalartiklar, tre
systematiska litteraturöversikter, en metaanalys och fem översiktsartik-
lar. Listan med abstrakt granskades av två undersökare oberoende av
varandra och artikeln beställdes i fulltext om minst en av undersökarna
befann den vara av potentiellt värde för att besvara frågeställningarna.
Totalt 116 publikationer beställdes i fulltext och bedömdes av samma
undersökare. Tjugo studier uppfyllde de uppställda kriterierna för
inklusion (Tabell 4.1.1). Dessa artiklar granskades därefter avseende
design, material, metod, genomförande och effektmått enligt på förhand
fastställda kriterier (Tabell 4.1.2) och graderades därefter med ”högt”,
”medelhögt” (Tabell 4.1.3–4.1.5) eller ”lågt” bevisvärde (Tabell 4.1.6).
De exkluderade studierna samt huvudskälet för att de exkluderades
redovisas i Tabell 4.1.7. Litteraturöversikterna och konsensusrapporterna
kvalitetsbedömdes inte utan användes enbart för handsökning av littera-
turlistor [101–108]. Detta resulterade i ytterligare två artiklar som inklu-
derades och bevisvärderades. I juli 2006 genomfördes en kompletterande
litteratursökning i de aktuella databaserna vilket resulterade i två nya
publikationer. För visuell-taktil undersökning inkluderades och tabelle-
rades alltså totalt 22 artiklar.
81
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
Bakgrund
Den primära metoden för att kliniskt diagnostisera karies är visuell
undersökning (VI = visual inspection) vilket innebär att tänderna
undersöks med blotta ögat. Samtliga tänder inspekteras yta för yta på ett
systematiskt sätt. Förfarandet förutsätter en ”optimal” belysning och att
tänderna rengörs i förväg, torrläggs noggrant med hjälp av bomullsrullar
och/eller luftblästring. Enbart visuell undersökning av tänderna tilläm-
pas ofta i samband med screening av patienter, t ex vid behandlingsprio-
riteringar och riskbedömning av små barn. I praktiken undersöks dock
nästan alla patienter med en visuell-taktil metod (VIP = visual inspec-
tion and probing) som innebär att tandläkaren/tandhygienisten även
använder en sond som hjälpmedel för att diagnostisera förekomsten av
emaljkaries och kaviteter samt för att bedöma om kariesskadorna är av
aktiv (pågående) eller inaktiv (avstannad) karaktär. Vissa kliniker använ-
der lupp eller någon form av förstoringsglas i samband med undersök-
ningen och diagnostiken (VIM = visual inspection with magnification),
men det finns inga uppgifter på hur vanligt det är i Sverige.
Resultatredovisningen bygger på studier som är utförda
• på extraherade (uttagna) tänder som har undersökts utanför
munnen (extraoralt)
• på patienter som har undersökts under kliniska förhållanden.
Fördelarna med extraherade tänder är att många operatörer kan under-
söka tänderna och att karies kan valideras genom att tänderna slipas upp
efter undersökningen för att bedömas visuellt efter infärgning eller histo-
logiskt med hjälp av ett mikroskop. Nackdelen är att dessa studier inte
kan efterlikna förhållandena i munnen där det alltid är ”vått och mörkt”
och att de extraherade tändernas bakgrund ofta inte är känd. Många
gånger rör det sig om kindtänder och visdomständer som extraherats av
andra skäl än karies. För att i någon mån kompensera för ”laboratorie-
miljön” är det inte ovanligt att de utdragna tänderna arrangeras och
monteras i tandrader som modeller av käkhalvor. Fördelarna med kli-
niska studier är uppenbara men det ska samtidigt konstateras att antalet
undersökare måste begränsas av praktiska skäl och att det inte går att
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
82
validera (borra upp) de ytor som diagnostiseras som friska. I vissa fall
har dock validerade kliniska studier kunnat genomföras på kindtänder
som ska extraheras av utrymmesskäl på unga individer. Å andra sidan
begränsas diagnostiken då till just denna tandgrupp. Det är viktigt att
kariesförekomsten och kariesskadornas svårighetsgrad är angivna
(i undersökningarna) eftersom de har en avgörande betydelse för de
diagnostiska metodernas resultat och generaliserbarhet. Det säger sig
självt att stora kariesskador med omfattande sönderfall inte erbjuder
några diagnostiska problem oavsett vilken yta som är drabbad, men
målet är att diagnostisera skadorna på ett tidigt stadium för att med
behandling stoppa förloppet eller i bästa fall t o m läka ut skadan. Det
är därför viktigt att understryka att kariesdiagnostiken inte bara handlar
om att påvisa en befintlig skada. En stor del går ut på att avgöra om en
redan befintlig skada har blivit större (progredierat) eller har stannat av.
När det gäller visuell-taktil undersökning har granskningsgruppen
av ovan angivna skäl valt att även gradera bevisvärdet för studier med
extraherade tänder. Eftersom denna typ av undersökningar dessutom
var dominerande bland de inkluderade studierna bör det framhållas att
slutsatserna till största delen vilar på studier av extraherade tänder.
Resultat
De inkluderade och bevisvärderade studierna redovisas i Tabell 4.1.3–
4.1.6. Resultatredovisningen har delats upp på primära tänder och per-
manenta tänder, tandytor och typ av karies enligt Tabell 4.1.8 då det
kan antas att den visuella förmågan att diagnostisera karies varierar med
den aktuella tandytans morfologi (form och struktur), kariesskadans art
och läge i munnen. Eftersom det inte var möjligt att särskilja visuell och
visuell-taktil undersökning i många arbeten har dessa två metoder sam-
manslagits under kategorin visuell-taktil undersökning.
Visuell-taktil undersökning av primära tänder
Endast två studier kunde inkluderas för slutsatser och alla rörde förmå-
gan till visuell-taktil diagnostik av primära tändernas tuggytor (Tabell
4.1.3). En av undersökningarna var utförd på patienter [
1] och en på
extraherade tänder [
2]. De var relativt välgjorda med 2–3 oberoende
83
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
undersökare och bedömdes ha ett medelhögt bevisvärde. Resultaten
pekade mot att visuell-taktil undersökning gav en låg till medelhög
sensitivitet (35–61 procent) och en mycket hög specificitet (98–100 procent)
vid diagnostik av dentinkaries. Det ska dock poängteras att kariesföre-
komsten var relativt hög samt att inter- och intraindividuell variation
var stor (kappa 0,42–0,81). För emaljkaries fick man högre sensitivitet
och lägre specificitet [
2] men Rocha och medarbetare redovisade höga
värden av båda (sensitivitet 82 procent; specificitet 85 procent) [
1]. Även
om de två inkluderade studierna pekade åt samma håll var det svårt att
dra några säkra slutsatser rörande diagnostik av primära tänders tugg-
ytor pga det låga antalet publikationer och begränsade antalet tänder.
Det kan dock sägas föreligga ett begränsat vetenskapligt stöd för att
diagnostik av dentinkaries på primära tändernas tuggytor med visuell-
taktil undersökning har en mycket hög specificitet (Evidensstyrka
3).
Studier av extraherade tänder
Totalt 13 publikationer inkluderades i denna kategori (Tabell 4.1.4 och
4.1.6). Tio undersökningar validerar de bakre tändernas tuggytor och
tre studier handlade om de bakre tändernas approximalytor. Studierna
var generellt relativt välgjorda och slutsatserna rörande tuggytorna grun-
dades på inte mindre än 9 studier som bedömdes ha högt (n = 6) eller
medelhögt bevisvärde (n = 3). Av de tre publikationer som undersökte de
bakre tändernas approximalytor hade två studier högt bevisvärde och en
medelhögt bevisvärde.
Tuggytor
Resultaten gällande tuggytorna är sammanfattade i Tabell 4.1.4. Trots
stora likheter i design och genomförande visade studierna högst varie-
rande resultat med en anmärkningsvärt stor spridning för sensitivitet
(10–95 procent) och specificitet (68–98 procent) (Bilaga 3, Figur 1) för
dentinkaries samt för de positiva och negativa prediktionsvärdena (0,04–1).
Den stora variationen berodde till stor del på att urvalet av tänder (olika
typer av tänder) varierade mellan studierna och att det förelåg olika
grad av kariesförekomst, vilket kan påverka resultatet. Dessutom var det
skillnad på djupet av skadorna i dentinet. Den genomsnittliga kariespre-
valensen var 88 procent (spridning 76–100 procent) vilket betyder att
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
84
förekomsten generellt sett var mycket högre än vad tandläkaren/tandhy-
gienisten normalt ställs inför. Även förekomsten av karies i dentinet var
högre än normalt, i genomsnitt 46 procent. Det genomsnittliga kappa-
värdet mellan de olika undersökarna var 0,59 med en spridning från 0,14
till 0,73. En annan bidragande förklaring till de spridda resultaten var att
valideringsmetoderna varierade mellan makroskopiska och mikropiska
metoder.
En undersökning med högt bevisvärde av Ekstrand och medarbetare
skilde sig från de övriga genom att redovisa höga värden för både sensi-
tivitet (95 procent) och specificitet (90 procent)
[3]. I detta arbete till-
lämpade tre oberoende undersökare ett visuellt kategorisystem på 100
utdragna tänder och ett intressant fynd var att ingen tand som bedöm-
des som frisk uppvisade histologiska tecken på dentinkaries. Systemet
byggde på ett antal fristående observationer som poängsattes var för sig.
Poängen lades sedan samman och vid ett visst poängtal ställdes diagno-
sen ”dentinkaries”. En av fördelarna med ett sådant system kan vara att
undersökaren inte ”på förhand” och subjektivt diagnostiserar utan själva
diagnosen ställs i efterhand.
Likelihood-kvot beräknades för de inkluderade studierna. LR+ (oddset
för att dentinkaries på tuggytorna föreligger vid ett positivt testresultat)
varierade mellan 1,7–14,7 (median 5,0) och LR– (oddset för att dentin-
karies på tuggytorna föreligger vid ett negativt testresultat) varierade
mellan 0,06 och 0,95 (median 0,64). Resultaten presenteras grafiskt i
Bilaga 3, Figur 2.
Generellt sett pekade resultaten av de inkluderade artiklarna mot en låg
sensitivitet och en hög specificitet vid diagnostik av dentinkaries. Om
man antar att >75 procent är en acceptabel nivå för sensitivitet rapport-
erade enbart två av nio publikationer med minst medelhögt bevisvärde
värden över denna nivå vid diagnostik av dentinkaries [
3,4]. Omvänt
gäller att om värden >85 procent för specificitet kan anses som godtag-
bara var det bara en publikation av de nio som inte nådde upp till denna
nivå [
6]. Detta innebär att det sannolikt inte sker någon betydande
överregistrering av dentinkaries vid visuell-taktil undersökning. Vid tidig
85
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
diagnostik av emaljkaries på tuggytorna steg i allmänhet sensitiviteten på
bekostnad av specificiteten som minskade signifikant (Tabell
4.1.9). Det
var alltså mer tillförlitligt att utesluta närvaro av dentinkaries än närvaro
av emaljkaries på tuggytorna vid jämförbar kariesförekomst. Samman-
taget har dock visuell-taktil undersökning en begränsad tillförlitlighet
vid diagnostik av emaljkaries och tidig dentinkaries på de bakre tändernas
tuggytor (Evidensstyrka
2).
Approximalytor
Den diagnostiska förmågan av de bakre tändernas approximalytor
undersöktes i fyra studier med minst medelhögt bevisvärde [
7–9,22]
(Tabell
4.1.4). Studierna var homogena och av god kvalitet med tän-
derna monterade i tandradsliknande modeller. Även här redovisades låg
sensitivitet för upptäckt av dentinkaries (median 21 procent) och hög
specificitet (median 97 procent) och det konstaterades att spridningen,
till skillnad mot tuggytorna, var låg. Tre av studierna redovisade även
sensitivitet och specificitet för diagnostik av emaljkaries men där var
resultaten mer motstridiga.
Sekundärkaries
Sekundärkaries är en ny kariesskada som uppstår i anslutning till en
tidigare fyllning och en sådan skada kan uppstå på samtliga tandytor.
Tre studier på extraherade tänder hittades vid litteratursökningen
[
10–12]. Samtliga exkluderades dock efter granskning.
Rotkaries
Det är mycket svårt att genomföra en bra diagnostisk undersökning av
rotkaries på extraherade tänder eftersom tandens rot av naturliga skäl
blottas och är fullt inspekterbar efter uttagning. Däremot kan allvarlig-
hetsgraden (djupet) av en kariesskada på roten jämföras mellan den visu-
ella bedömningen och det histologiska utseendet. Vi fann dock ingen
studie som uppfyllde inklusionskriterierna så det vetenskapliga under-
laget för slutsatser om tillförlitligheten av visuell-taktil undersökning
av rotkaries var otillräckligt.
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
86
40> Dostları ilə paylaş: |