Sbu • Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Sensitivitet och specificitet

Referens

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

Sensitivitet

Specificitet

0,1

0,12

0,97

0,93

0,12

0,27

0,97

0,92

0,97

0,84

0,68

0,9

0,41

0,44

0,62

0,82

0,95

0,98

1.  Fyffe, 2000 [5]

2.  Deery, 1995 [12]

3.  Lussi, 1993 [15]

4.  Forgie, 2003 [26]

5.  Forgie, 2002 [34]

6.  Tveit, 1994 [39]

7.  Lussi, 1991 [44]

8.  Kordic, 2003 [49]

9.  Ekstrand, 1997 [29]

Bilaga 3. Sensitivitet, specificitet och  

likelihood-kvot för inkluderade studier

Figur 1 Visuell-taktil undersökning av dentinkaries på tuggytorna: sensitivitet 

och specificitet beräknade från studier av extraherade tänder med högt och 

medelhögt bevisvärde.

K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

388

Sensitivitet och specificitet

Referens

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9

Sensitivitet

Specificitet

1.  Ricketts, 1997 [4]

2.  Lussi, 2006 [13] (L)

3.  Schulze, 2004 [30] (L)

4.  White, 2000 [22] (L)

5.  White, 1997 [28] (L)

6.  Mejàre, 1985 [33] (L)

7.  *White, 1997 [28] (L)

8.  *Wenzel, 2002 [42] (L)

9. Haak, 2003 [48] (L)

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0,22

0,97

0,67

0,68

0,47

0,78

0,75

0,76

0,46

0,96

0,32

0,35

0,8

0,94

0,27

0,38

0,95

0,4

Figur 3 Röntgenundersökning (bitewing) av emaljkaries på approximalytorna: 

sensitivitet och specificitet (* = Digital röntgen; L = Lågt bevisvärde).

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9

LR– dentin

LR+ dentin

1.  Tveit, 1994 [39]

2.  Ekstrand, 1997 [29]

3.  Forgie, 2003 [28]

4.  Forgie, 2002 [34]

5.  Fyffe, 2000 [5]

6.  Deery, 1995 [12]

7.  Lussi, 1991 [44]

8.  Kordic, 2003 [49]

9.  Lussi, 1993 [15]

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

18,0

LR

Referens

14,7

0,58

9,5

0,06

9,0

0,75

5,1

0,64

5,0

0,92

4,0

0,91

3,9

0,45

2,7

0,26

1,7

0,95

Figur 2 Diagnostik av ocklusal dentinkaries: LR+ och LR– från studier  

av extraherade tänder med högt och medelhögt bevisvärde. 

389

b I L A g A   3   •   s E n s I T I v I T E T,   s P E c I f I c I T E T   o c h   L I K E L I h o o d - K v oT 

F ö R   I N K L U d E R A d E   S T U d I E R

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9  

10

LR– emalj

LR+ emalj

1.  Ricketts, 1997 [4]

2.  *Svanaes, 2000 [16] (L)

3.  Lussi, 2006 [13] (L)

4.  Schulze, 2004 [30] (L)

5.  White, 2000 [22] (L)

6.  White, 1997 [28] (L)

7.  Mejàre, 1985 [33] (L)

8.  *White, 1997 [28] (L)

9.  *Wenzel, 2002 [42] (L)

10. Haak, 2003 [48] (L)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

7,3

0,8

8,0

0,6

2,1

0,5

2,1

0,7

1,6

0,8

1,9

0,7

8,0

0,7

1,8

0,8

4,5

5,4

0,8

0,7

LR

Referens

Figur 4 Röntgenundersökning (bitewing) av emaljkaries på approximalytorna: 

positiv likelihood-kvot (LR+) och negativ likelihood-kvot (LR–) för samma studier 

som i Figur 3 (* = Digital röntgen; L = Lågt bevisvärde).

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

Sensitivitet dentin

Specificitet dentin

1.  Mileman, 1990 [3]

2.  Ricketts, 1997 [4]

3.  Lussi, 2006 [13] (L)

4.  White, 2000 [22] (L)

5.  White, 1997 [28] (L)

6.  Mejàre, 1985 [33] (L)

7.  *White, 1997 [28] (L)

8.  Wenzel, 2002 [42] (L)

9.  Haak, 2003 [48] (L)

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0,54

0,97

1,00

0,13

0,45

0,89

0,91

0,61

0,94

0,58

0,98

0,36

0,95

0,52

0,96

0,37

0,95

0,33

Sensitivitet och specificitet

Referens

Figur 5 Röntgenundersökning (bitewing) av dentinkaries på approximalytorna: 

sensitivitet och specificitet (* = Digital röntgen; L = Lågt bevisvärde).

K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

390

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8

LR– dentin

LR+ dentin

1.  Mileman, 1990 [3]

2.  Lussi, 2006 [13] (L)

3.  White, 2000 [22] (L)

4.  White, 1997 [28] (L)

5.  Mejàre, 1985 [33] (L)

6.  White, 1997 [28] (L)

7.  *Wenzel, 2002 [42] (L)

8.  Haak, 2003 [48] (L)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

18,0

0,5

0,6

0,4

0,4

0,7

0,5

0,7

0,7

14,5

4,1

6,8

18,0

10,4

9,2

6,6

LR

Referens

Figur 6 Röntgenundersökning (bitewing) av dentinkaries på approximalytorna: 

positiv likelihood-kvot (LR+) och negativ likelihood-kvot (LR–) för samma studier 

som i Figur 5 (* = Digital röntgen; L = Lågt bevisvärde).

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15

1.  Rocha, 2003 [7]

2.  Lussi, 1993 [15]

3.  Angnes, 2005 [23]

4.  Ricketts, 1997 [4]

5.  Ekstrand, 1997 [29]

6.  Lussi, 2003 [36] (L)

7.  Lazarchik, 1995 [45] (L)

8.  Verdonschot, 1993 [41] (L)

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

0,96

0,81

0,45

0,83

0,03

0,98

0,13

0,92

0,54

1,00

0,88

0,71

0,58

0,79

0,61

0,79

0,38

0,93

0,90

0,94

0,49

0,87

0,65

0,73

0,66

0,83

0,56

0,92

0,65

0,81

9.  Grossman, 2002 [47] (L)

10. *Huysmans, 1997 [52] (L)

11. §Lussi, 1993 [15]

12. §Cayley, 1997 [56]

13. *Wenzel, 1991 [59] (L)

14. Bamzahim, 2005 [61] (L)

15. Bamzahim, 2004 [62] (L)

Sensitivitet och specificitet

Referens

Sensitivitet dentin

Specificitet dentin

391

b I L A g A   3   •   s E n s I T I v I T E T,   s P E c I f I c I T E T   o c h   L I K E L I h o o d - K v oT 

F ö R   I N K L U d E R A d E   S T U d I E R

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15

1.  Rocha, 2003 [7]

2.  Lussi, 1993 [15]

3.  Angnes, 2005 [23]

4.  Ricketts, 1997 [4]

5.  Ekstrand, 1997 [29]

6.  Lussi, 2003 [36] (L)

7.  Lazarchik, 1995 [45] (L)

8.  Verdonschot, 1993 [41] (L)

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

0,96

0,81

0,45

0,83

0,03

0,98

0,13

0,92

0,54

1,00

0,88

0,71

0,58

0,79

0,61

0,79

0,38

0,93

0,90

0,94

0,49

0,87

0,65

0,73

0,66

0,83

0,56

0,92

0,65

0,81

9.  Grossman, 2002 [47] (L)

10. *Huysmans, 1997 [52] (L)

11. §Lussi, 1993 [15]

12. §Cayley, 1997 [56]

13. *Wenzel, 1991 [59] (L)

14. Bamzahim, 2005 [61] (L)

15. Bamzahim, 2004 [62] (L)

Sensitivitet och specificitet

Referens

Sensitivitet dentin

Specificitet dentin

Figur 7 Undersökning av dentinkaries på tuggytorna: sensitivitet och specificitet 

för enbart bitewing eller i kombination med visuell-taktil undersökning  

(* = Digital röntgen § = Kombinerad undersökning; L = Lågt bevisvärde).

K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

392

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14

LR– dentin

LR+ dentin

0

2

4

6

8

10

12

14

16

5,05

0,05

2,65

0,66

1,50

0,99

1,63

0,95

3,03

0,17

0,53

2,76

2,90

0,49

5,43

0,67

15,00

0,11

3,77

0,59

2,41

0,48

3,88

0,41

7,00

0,48

3,42

0,43

1.  Rocha, 2003 [7]

2.  Lussi, 1993 [15]

3.  Angnes, 2005 [23]

4.  Ricketts, 1997 [4]

5.  Ekstrand, 1997 [29]

6.  Lussi, 2003 [36] (L)

7.  Verdonschot, 1993 [41] (L)

8. Grossman, 2002 [47] (L)

9. *Huysmans, 1997 [52] (L)

10. §Lussi, 1993 [15]

11. §Cayley, 1997 [56]

12. *Wenzel, 1991 [59] (L)

13. Bamzahim, 2005 [61] (L)

14. Bamzahim, 2004 [62] (L)

LR

Referens

Figur 8 Undersökning av dentinkaries på tuggytorna: positiv likelihood-kvot 

(LR+) och negativ likelihood-kvot (LR–) för enbart bitewing eller i kombination 

med visuell-taktil undersökning för samma studier som i Figur 6 (* = Digital 

röntgen; § = Kombinerad undersökning; L = Lågt bevisvärde).

393

b I L A g A   3   •   s E n s I T I v I T E T,   s P E c I f I c I T E T   o c h   L I K E L I h o o d - K v oT 

F ö R   I N K L U d E R A d E   S T U d I E R

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14

LR– dentin

LR+ dentin

0

2

4

6

8

10

12

14

16

5,05

0,05

2,65

0,66

1,50

0,99

1,63

0,95

3,03

0,17

0,53

2,76

2,90

0,49

5,43

0,67

15,00

0,11

3,77

0,59

2,41

0,48

3,88

0,41

7,00

0,48

3,42

0,43

1.  Rocha, 2003 [7]

2.  Lussi, 1993 [15]

3.  Angnes, 2005 [23]

4.  Ricketts, 1997 [4]

5.  Ekstrand, 1997 [29]

6.  Lussi, 2003 [36] (L)

7.  Verdonschot, 1993 [41] (L)

8. Grossman, 2002 [47] (L)

9. *Huysmans, 1997 [52] (L)

10. §Lussi, 1993 [15]

11. §Cayley, 1997 [56]

12. *Wenzel, 1991 [59] (L)

13. Bamzahim, 2005 [61] (L)

14. Bamzahim, 2004 [62] (L)

LR

Referens

Pr

ocent

Referens

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11

Sensitivitet

Specificitet

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

83

92

77

82

59

73

83

87

80

78

77

72

90

15

74

53

72

72

67

61

65

86

Medelvärde Se=73; Sp=72 

1.   Alaluusua, 1994 [8] (mammas DMFT och MS, barnets  

 

användning av nappflaska, synligt plack) (L)

2.   Demers, 1992 [9] (dft start + laktobaciller)

3.   Ekman, 1990 [17] (dft start + föräldrars orala status) (L)

4.   Grindefjord, 1995, 1996 [19,20] (modell, invandrarbak- 

 

grund, mammas utbildningsnivå, läskedrycker, godis,  

 

mutansstreptokocker)

5.   Holbrook, 1993 [25] (modell, dfs start, kost, fluor-

 

exposition, MS, LB, användning av antibiotika) (L)

6.   Pienihäkkinen, 2002 [32] (initial ds start + 

 

mutansstreptokocker)

7.   Schröder, 1994 [38] (kostvanor) (L)

8.   Sullivan, 1989 [43] (gingivalstatus + MS) (L)

9.   Thibodeau, 1995 [50] (dmfs start) (L)

10.  Tsubouchi, 1995 [53] (pH i plack) (L)

11.  Twetman, 1996 [55] (dfs start + MS) (L)

Figur 9 Sensitivitet och specificitet för riskbedömning av karies i primära  

tänder. Bästa prediktionsmodell eller enskild prediktor från 11 studier  

(L = Lågt bevisvärde).

K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

394

Pr

ocent

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7

Sensitivitet

Specificitet

0

20

40

60

80

100

120

140

160

72

76

77

68

67

72

86

64

77

62

73

59

78

42

1.  Skeie, 2006 [1] (dmfs + initiala läsioner 5 år)

2.  ter Pelkwijk, 1990 [6] (dmft 7 år) (L)

3.  Raadal, 1992 [18] (dft primära molarer 6 år) (L)

4.  Stewart, 1991 [24] (hög kariesprevalens population: 

  modell med 9 variabler inkluderande dmfs 6 år)

5.  Stewart, 1991 [24] (låg kariesprevalens population: 

  modell med 2 variabler (dmfs + ”gut feeling” 6 år))

6.  Vanobbergen, 2001 [31] (modell med 6 variabler 

  inkluderande dmfs 7 år)

7.  Zhang, 2006 [37] (dft 6–7 år) (L)

Referens

Medelvärde Se=63; Sp=76 

Figur 10 Sensitivitet och specificitet för riskbedömning av karies i unga 

permanenta tänder från kariesförekomst i primära tänder och andra 

riskfaktorer/riskindikatorer i 5–7 års ålder. Bästa prediktionsmodell  

eller enskild prediktor från 7 studier (L = Lågt bevisvärde).

395

b I L A g A   3   •   s E n s I T I v I T E T,   s P E c I f I c I T E T   o c h   L I K E L I h o o d - K v oT 

F ö R   I N K L U d E R A d E   S T U d I E R

Procent

Refer

ens

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14

Sensitivitet

Specificitet

Medelvär

de 

Se=63;

 Sp=79 

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

84

52

71

79

84

62

62

90

88

78

67

58

60

73

78

60

94

57

76

67

74

71

81

61

82

50

69

58

1.

 Abernath

y, 1987 [2] (model,

 11 pr

ediktor

er) (L)

2.

 Alaluusua

, 1990 [10] (modell,

 4 pr

ediktor

er) (L)

3.

 Beck,

 1992 [11] (modell,

 >20 pr

ediktor

er)

4.

 Da

vid,

 2006 [14] (dmfs star

t) (L)

5.

 de Liefde

, 1989 [21] (dmfs,

 DFS star

t) (L)

6.

 Hausen,

 2000 [27] (model

, 6 pr

ediktor

er) (L)

7.

 Hänsel 

Pe

tersson,

 2002 [35] (Cariogram) (L)

8.

 Mattiasson-Rober

tson,

 1993 [40] 

(DFSappr star

t + MS) (L)

9.

 Pe

tti,

 2000 [46] (modell,

 4 pr

edikto

re

r) (L)

10.

 Pienihäkkinen,

 1987 [51] (modell,

 4 pr

ediktor

er) (L)

11.

 Russell,

 1991 [54] (modell,

 7 pr

ediktor

er)

12.

 Seppä,

 1988 [57] (DFS star

t) (L)

13.

 Splieth,

 1999 [58] (MS,

 plack) (L)

14.

 Wilson,

 1989 [60] (modell,

 5 pr

ediktor

er) (L)

Figur 11 Sensitivitet och specificitet för riskbedömning av karies i unga 

permanenta tänder hos skolbarn och ungdomar. Bästa prediktionsmodell  

eller enskild prediktor från 14 studier (L = Lågt bevisvärde).

K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

396

1. Skeie MS, Raadal M, Strand GV, 

Espelid I. The relationship between caries 

in the primary dentition at 5 years of age 

and permanent dentition at 10 years of age 

– a longitudinal study. Int J Paediatr Dent 

2006;16:152-60.

2. Abernathy JR, Graves RC, Bohannan 

HM, Stamm JW, Greenberg BG, Disney 

JA. Development and application of a  

prediction model for dental caries.  

Community Dent Oral Epidemiol 

1987;15:24-8.

3. Mileman PA, van der Weele LT. Accur- 

acy in radiographic diagnosis: Dutch prac- 

titioners and dental caries. J Dent 1990; 

18:130-6.

4. Ricketts DN, Whaites EJ, Kidd EA, 

Brown JE, Wilson RF. An evaluation of  

the diagnostic yield from bitewing radio-

graphs of small approximal and occlusal 

carious lesions in a low prevalence sample 

in vitro using different film types and 

speeds. Br Dent J 1997;182:51-8.

5. Fyffe HE, Deery C, Nugent ZJ,  

Nuttall NM, Pitts NB. In vitro validity  

of the Dundee Selectable Threshold  

Method for caries diagnosis (DSTM). 

Community Dent Oral Epidemiol 

2000;28:52-8.

6. ter Pelkwijk A, van Palenstein Helderman 

WH, van Dijk JW. Caries experience in the 

deciduous dentition as predictor for caries 

in the permanent dentition. Caries Res 

1990;24:65-71.

7. Rocha RO, Ardenghi TM, Oliveira LB, 

Rodrigues CR, Ciamponi AL. In vivo  

effectiveness of laser fluorescence compared 

to visual inspection and radiography for 

the detection of occlusal caries in primary 

teeth. Caries Res 2003;37:437-41.

8. Alaluusua S, Malmivirta R. Early plaque 

accumulation – a sign for caries risk in 

young children. Community Dent Oral 

Epidemiol 1994;22:273-6.

9. Demers M, Brodeur JM, Mouton C, 

Simard PL, Trahan L, Veilleux G. A multi-

variate model to predict caries increment  

in Montreal children aged 5 years.  

Community Dent Health 1992;9:273-81.

10. Alaluusua S, Kleemola-Kujala E, 

Grönroos L, Evälahti M. Salivary caries-

related tests as predictors of future caries 

increment in teenagers. A three-year lon-

gitudinal study. Oral Microbiol Immunol 

1990;5:77-81.

11. Beck JD, Weintraub JA, Disney JA, 

Graves RC, Stamm JW, Kaste LM, et al. 

University of North Carolina Caries Risk 

Assessment Study: comparisons of high risk 

prediction, any risk prediction, and any risk 

etiologic models. Community Dent Oral 

Epidemiol 1992;20:313-21.

12. Deery C, Fyffe HE, Nugent Z, Nuttall 

NM, Pitts NB. The effect of placing a clear 

pit and fissure sealant on the validity and 

reproducibility of occlusal caries diagnosis. 

Caries Res 1995;29:377-81.

13. Lussi A, Hack A, Hug I, Heckenberger 

H, Megert B, Stich H. Detection of ap-

proximal caries with a new laser fluores-

cence device. Caries Res 2006;40:97-103.

14. David J, Raadal M, Wang NJ, Strand 

GV. Caries increment and prediction from 

12 to 18 years of age: a follow-up study. 

Eur Arch Paediatr Dent 2006;7:31-7.