Lågt bevisvärde
• Test- och referensmetod utvärderade beroende av varandra
• Populationen var inte beskriven på ett tydligt sätt
• Test- och referensmetoder var inte tillfredsställande redovisade
• Beskrivning av hur bedömningen gick till saknades
• Metodens överensstämmelse var inte redovisad eller redovisades
för endast en observatör
• En systematisk snedvridning av resultaten kunde misstänkas.
Kapitel 6 (Behandling av tidiga kariesskador)
De inkluderade studiernas bevisvärde bedömdes med hjälp av protokoll
(Bilaga 2), som utformades på basis av publikationer om kritisk gransk-
ning/bedömning av studier om behandlingsmetoder [
4,5].
Högt bevisvärde
• RCT
• Korrigerat för/diskuterat ”confounders”
• Antalet ingående patienter var beräknat för god statistisk säkerhet
när resultaten bedömdes (powerberäkningar)
67
K A P I T E L 2 • M E To d I K f ö r s ö K n I n g o c h u T vä r d E r I n g Av L I T T E r AT u r E n
• Förklarat/analyserat bortfall
• Kriterier för diagnostik och bedömarnas samstämmighet redovisade
• Undersökare vid uppföljning var blindad eller oberoende.
Medelhögt bevisvärde
En studie bedömdes ha medelhögt bevisvärde om den inte uppfyllde
krav på en studie med högt bevisvärde men inte heller hade de brister
som kännetecknade studier med lågt bevisvärde.
Lågt bevisvärde
• Interventions- och kontrollgrupp kunde inte anses jämförbara
• Populationen var inte definierad
• Stort och oförklarat bortfall
• En systematisk snedvridning av resultaten kunde misstänkas.
Dataextraktion
Från de bedömda studierna extraherades data enligt de protokoll som
granskningsgruppen utarbetat i förväg (Bilaga
2). Uppgifterna samman-
fattades i tabeller för de olika frågeställningarna.
För att indikera precisionen i de skattningar av sensitivitet och speci-
ficitet som görs för diagnostiska metoder beräknas konfidensintervall.
Nittiofem procents konfidensintervall har beräknats för studier med
högt eller medelhögt bevisvärde där redovisade data tillåter det, dvs då
antalet sanna positiva, falska negativa, sanna negativa och falska positiva
utfall för en prediktor eller en modell redovisas. Konfidensintervallen
har beräknats enligt Wilsons metod [
6].
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
68
Slutsatser
Det vetenskapliga underlaget för varje slutsats graderas som starkt, mått-
ligt starkt, begränsat eller otillräckligt beroende på de granskade studier-
nas bevisvärde [
4].
Välgjorda studier med hög vetenskaplig kvalitet, gjorda på extraherade
tänder, kan stödja kliniska diagnostiska studier med medelhögt bevis-
värde, där man pga metodologiska problem inte kan göra en studie som
uppnår högt bevisvärde. Den sammanfattande slutsatsen kan i så fall
graderas som Evidensstyrka
2.
Starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 1)
En slutsats med Evidensstyrka
1 stöds av minst två studier med högt
bevisvärde eller en god systematisk översikt i det samlade vetenskapliga
underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock
evidensstyrkan bli lägre.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 2)
En slutsats med Evidensstyrka
2 stöds av minst en studie med högt
bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade
vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen
kan dock evidensstyrkan bli lägre.
Begränsat vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 3)
En slutsats med Evidensstyrka
3 stöds av minst två studier med medel-
högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns
studier som talar emot slutsatsen kan det vetenskapliga underlaget anges
som otillräckligt eller motsägande.
69
K A P I T E L 2 • M E To d I K f ö r s ö K n I n g o c h u T vä r d E r I n g Av L I T T E r AT u r E n
Otillräckligt vetenskapligt underlag
När det saknas studier som uppfyller kraven på bevisvärde, anges det
vetenskapliga underlaget som otillräckligt för att dra slutsatser.
Motsägande vetenskapligt underlag
När det finns olika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat
går isär, anges det vetenskapliga underlaget som motsägande och inga
slutsatser kan dras.
Om effekten av en åtgärd har begränsat eller otillräckligt vetenskapligt
underlag, liksom om det vetenskapliga underlaget helt saknas enligt de
uppställda kriterierna för denna översikt, behöver det inte betyda att
åtgärden är ineffektiv eller inte ska användas. Bristen på entydiga,
vetenskapligt belagda resultat kan tolkas som en uppmaning till att
ytterligare undersöka metoden i kliniska studier.
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
70
Referenser
1. Egger M, Juni P, Bartlett C, Holenstein
F, Sterne J. How important are comprehen-
sive literature searches and the assessment of
trial quality in systematic reviews? Empirical
study. Health Technol Assess 2003;7:1-76.
2. Whiting P, Rutjes AW, Reitsma JB,
Bossuyt PM, Kleijnen J. The develop-
ment of QUADAS: a tool for the quality
assessment of studies of diagnostic accu-
racy included in systematic reviews.
BMC Med Res Methodol 2003;3:25.
3. Altman DG. Systematic reviews of
evaluations of prognostic variables.
BMJ 2001;323:224-8.
4. Britton M. Så graderas en studies
vetenskapliga bevisvärde och slut-
satsernas styrka. Läkartidningen
2000;97:4414-5.
5. Guyatt GH, Sackett DL, Cook DJ.
Users’ guides to the medical literat-
ure. II. How to use an article about
therapy or prevention. A. Are the results
of the study valid? Evidence-Based
Medicine Working Group. JAMA
1993;270:2598-601.
6. Altman DG, Machin D, Bryant TN,
Gardner MJ. Statistics with confidence,
BMJ Books; 2000.
71
K A P I T E L 3 • P r A x I s u n d E r s ö K n I n g Av s E E n d E
B I T E w I N G U N d E R S ö K N I N G På B A R N O C H U N G d O M A R
3. Praxisundersökning avseende
bitewingundersökning på barn
och ungdomar
Bakgrund
Bitewingundersökning (tandröntgen där patienten biter på en ”vinge”
som fästs på röntgenfilmen) ingår som en viktigt hjälpmedel vid karies-
diagnostik, framför allt på tändernas approximalytor, som oftast inte är
tillgängliga för direkt visuell inspektion. De grundläggande principerna
är att onödig röntgenstrålning ska undvikas och att bitewingunder-
sökning alltid ska göras på individuell indikation [
1]. I Sverige, liksom
i flera andra europeiska länder, har emellertid bitewingundersökning
använts mer eller mindre rutinmässigt och ofta årligen i samband med
att patienten undersöks. Gröndahl och medarbetare fann t ex att barn/
ungdomar från 9 till 18 år i genomsnitt hade fått 10,4 sådana undersök-
ningar under 1980-talet [
2]. Mellan 10 och 15 år fick mer än 90 procent
av barnen årliga bitewingundersökningar.
Den förbättrade tandhälsan bland barn och ungdomar och den i regel
långsamma progressionen av kariesskador har gjort att man sedan länge
ifrågasatt nyttan av årliga bitewingundersökningar [
3]. Istället har man
föreslagit att intervall mellan bitewingundersökning kan förlängas för
en stor del av individerna och bestämmas mer individuellt med hänsyn
till risken för ny karies och/eller kariesprogression. Lith och medarbe-
tare undersökte kariesutvecklingen i en population där man både hade
en restriktiv hållning till att göra fyllningar och hade intervall mellan
bitewingbilder på i genomsnitt 16 månader [
4]. Författarna konkluderar
att hos en barn- och ungdomspopulation som exponeras för en optimal
fluormängd och generellt sett har låg kariesprevalens, kan intervallen
mellan bitewingundersökningar förlängas utan att det påverkar tand-
hälsan negativt.
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
72
I vilken utsträckning förlängda intervall mellan bitewingundersökning
används idag är dock oklart. Gustafsson och medarbetare konkluderar
att individuellt anpassad bitewingundersökning var undantag snarare än
regel hos en grupp 14–19-åringar [
5] och Edblad och medarbetare fann
att 70–80 procent av ungdomar 14–19 år hade fått årliga bitewingunder-
sökningar [
6]. De två sistnämnda studierna bygger på material från
1990-talet, och kunskapen om hur ofta bitewingundersökning görs idag
på barn och ungdomar är mycket begränsad. Vi beslöt därför att göra en
praxisundersökning.
Metod
Landsting som hade digital journal år 2004 tillfrågades om möjligheten
att få ta del av data på frekvensen av bitewingundersökning på barn
och ungdomar 5 till 19 år. Data extraherades av respektive IT-ansvarig
på gruppnivå (dvs utan namn på enskilda individer). Genom gruppens
norska medlem tillfrågades också motsvarande fylker i Norge. Förfrågan
gjordes också i Danmark och Finland. Från Danmark och Finland har
vi inte lyckats få fram motsvarande data som i Sverige och Norge, men
enligt en nyligen publicerad kartläggning från Danmark används bite-
wingundersökning inte lika frekvent som i Sverige och Norge; under
perioden 3–18 år var genomsnittet 3,4 bitewingundersökningar [
7].
I Sverige representerar urvalet i vår praxisundersökning flera geografiska
områden och både storstad och landsbygd. Detsamma gäller Norge med
data från två stora norska fylker, Hordaland och Østfold. Vår uppfatt-
ning är därför att resultaten relativt väl representar praxis i de båda
länderna.
Resultat
Resultatet framgår av Tabell 3.1. Hos 5-åringar görs bitewingundersökning
i relativt liten utsträckning; mellan 20 och 40 procent i Sverige och mellan
10 och 25 procent i Norge. Hos 7-åringar är frekvensen betydligt högre –
i genomsnitt 72 procent i Sverige och 65 procent i Norge. Därefter stiger
frekvensen markant, och man kan konstatera att mer än 90 procent av
73
K A P I T E L 3 • P r A x I s u n d E r s ö K n I n g Av s E E n d E
B I T E w I N G U N d E R S ö K N I N G På B A R N O C H U N G d O M A R
svenska och norska tonåringar undersöktes årligen med hjälp av bitewing-
undersökning. I Stockholm har man så kallade obligatoriska intervall på
2 år mellan undersökningar och vid dessa tillfällen används bitewing-
undersökning i stort sett rutinmässigt från 11 års ålder. Detsamma gäller
Hallands län samt Hordaland och Østfold i Norge. Också i Västerbot-
tens län och i Göteborg tar man bitewingbilder på mer än 90 procent av
individerna mellan 12 och 19 år, medan Gävleborgs län har något lägre
procentandel.
Kommentarer
Om man ställer frekvensen bitewingundersökningar i relation till tand-
hälsan finner man att tandhälsan förbättrats i alla de fyra nordiska
länderna på ett likartat sätt trots stora skillnader i sättet att diagnostisera
karies på approximalytor. I Finland används fiberoptik rutinmässigt för
att diagnostisera approximala kariesskador, medan man är mycket åter-
hållsam med bitewingundersökning hos barn och ungdomar (Vekhalatii
2005, personligt meddelande). Uppenbarligen spelar olika traditioner i
länderna stor roll för användning av bitewingbilder som hjälpmedel vid
kariesdiagnostik.
Konklusioner
• Enligt praxisundersökningen används bitewingundersökning som
ett hjälpmedel för kariesdiagnostik i 20–40 procent av undersök-
ningarna på 5-åriga barn i Sverige. I Norge var motsvarande siffra
10–25 procent.
• Hos 7-åringar används bitewingundersökning i genomsnitt hos
72 procent i Sverige och 65 procent i Norge.
• Från 11–12 års ålder ingår bitewingundersökning till stor del som en
rutin vid kariesdiagnostik vid den regelbundna undersökningen i
Sverige och Norge; i mer än 90 procent används bitewingundersök-
ning vid samtliga återkommande undersökningar.
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
74
Tabell 3.1.1 Praxisundersökning: bitewingundersökning (BW) i folktandvården på barn
och ungdomar från 5 till 19 år. Data är från 2004–2005 (Sverige 2004, Norge 2005).
Halland
Västerbotten
Stockholm
Göteborg
Ålder
(år)
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/
DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
5
1 918
28,4
77
0,8*
1 898
19,7
16 118
26,1
78
5 359
39,8
6
2 069
57,0
70
1,2*
1 771
39,0
97
0
5 359
39,8
7
1 876
83,0
91
0,1
1 954
69,4
91
0,1
15 883
71,3
91
0,1
90
0,2
8
2 081
93,7
84
0,3
1 931
89,7
86
0,2
83
0,3
9
2 312
98,3
78
0,4
2 134
90,3
77
0,4
17 105
93,3
74
0,5
75
0,5
10
2 444
98,7
69
0,6
2 260
91,9
71
0,5
66
0,7
11
2 674
99,1
61
0,8
2 377
91,8
64
0,7
18 603
95,3
60
0,8
61
0,8
12
2 922
99,4
55
1,0
2 653
91,1
57
0,9
6 542
91,9
54
1,1
13
2 655
99,5
50
1,3
2 551
93,7
50
1,1
18 516
99,4
47
1,4
6 542
91,9
49
1,4
14
2 817
99,8
41
1,6
2 384
93,8
40
1,6
38
1,9
15
2 676
99,5
37
2,0
2 498
92,8
36
1,9
17 594
100,0
35
2,2
34
2,2
16
2 493
99,6
32
2,4
2 256
93,8
31
2,3
29
2,7
17
2 388
99,5
28
2,6
2 361
94,5
27
2,6
15 547
100,0
27
3,0
26
3,0
18
2 349
98,3
26
3,0
2 240
94,6
23
3,0
22
3,5
19
2 939
99,6
22
3,3
3 029
93,0
19
3,3
14 307
100,0
20
3,8
3 210
96,7
18
4,0
Totalt 36 613
34 297
133 673
27 012
* Avser primära tänder.
BW = Bitewingröntgenbilder; dft = Kariesskadade, fyllda primära tänder;
DFT = Kariesskadade, fyllda permanenta tänder
75
K A P I T E L 3 • P r A x I s u n d E r s ö K n I n g Av s E E n d E
B I T E w I N G U N d E R S ö K N I N G På B A R N O C H U N G d O M A R
Tabell 3.1.1 Praxisundersökning: bitewingundersökning (BW) i folktandvården på barn
och ungdomar från 5 till 19 år. Data är från 2004–2005 (Sverige 2004, Norge 2005).
Halland
Västerbotten
Stockholm
Göteborg
Ålder
(år)
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/
DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
Totalt
antal
under-
sökta
%
BW
%
karies-
fria
dft/DFT
medel-
värde
5
1 918
28,4
77
0,8*
1 898
19,7
16 118
26,1
78
5 359
39,8
6
2 069
57,0
70
1,2*
1 771
39,0
97
0
5 359
39,8
7
1 876
83,0
91
0,1
1 954
69,4
91
0,1
15 883
71,3
91
0,1
90
0,2
8
2 081
93,7
84
0,3
1 931
89,7
86
0,2
83
0,3
9
2 312
98,3
78
0,4
2 134
90,3
77
0,4
17 105
93,3
74
0,5
75
0,5
10
2 444
98,7
69
0,6
2 260
91,9
71
0,5
66
0,7
11
2 674
99,1
61
0,8
2 377
91,8
64
0,7
18 603
95,3
60
0,8
61
0,8
12
2 922
99,4
55
1,0
2 653
91,1
57
0,9
6 542
91,9
54
1,1
13
2 655
99,5
50
1,3
2 551
93,7
50
1,1
18 516
99,4
47
1,4
6 542
91,9
49
1,4
14
2 817
99,8
41
1,6
2 384
93,8
40
1,6
38
1,9
15
2 676
99,5
37
2,0
2 498
92,8
36
1,9
17 594
100,0
35
2,2
34
2,2
16
2 493
99,6
32
2,4
2 256
93,8
31
2,3
29
2,7
17
2 388
99,5
28
2,6
2 361
94,5
27
2,6
15 547
100,0
27
3,0
26
3,0
18
2 349
98,3
26
3,0
2 240
94,6
23
3,0
22
3,5
19
2 939
99,6
22
3,3
3 029
93,0
19
3,3
14 307
100,0
20
3,8
3 210
96,7
18
4,0
Totalt 36 613
34 297
133 673
27 012
* Avser primära tänder.
BW = Bitewingröntgenbilder; dft = Kariesskadade, fyllda primära tänder;
DFT = Kariesskadade, fyllda permanenta tänder
Tabellen fortsätter på nästa sida
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
76
Tabell 3.1.1 fortsättning
* Avser primära tänder.
BW = Bitewingröntgenbilder; dft = Kariesskadade, fyllda primära tänder;
DFT = Kariesskadade, fyllda permanenta tänder
Dostları ilə paylaş: |