Kliniska studier
Fem kliniska publikationer inkluderades i granskningen (Tabell
4.1.5
och
4.1.6). Tre studier bedömdes ha medelhögt bevisvärde. Två studier
berörde kariesdiagnostik av visdomständernas tuggytor men båda rap-
porterna var baserade på samma tänder från ett patienturval med en
relativt hög sjukdomsförekomst [
13,14]. En studie med medelhögt bevis-
värde behandlade unga permanenta tänder [
15]. Två andra artiklar hand-
lade om diagnostik av karies på de bakre tändernas approximalytor och
graderades med lågt [
16] respektive medelhögt [17] bevisvärde. Utfalls-
måtten sensitivitet och specificitet fanns angivna eller kunde beräknas
utifrån uppgifter i publikationerna. Vid diagnostik av dentinkaries på
tuggytorna var sensitiviteten 72 procent och specificiteten 84 procent
medan motsvarande värden vid diagnostik av dentinkaries på de
bakre tändernas approximalytor var 34 respektive 98 procent. LR+ för
dentinkaries på tuggytorna var 4,5 och LR– beräknades till 33. Mot-
svarande siffror för kariesangrepp mellan tänderna var 18 respektive 45.
På grund av det begränsade antalet undersökningar och tveksam gene-
raliserbarhet var det inte möjligt att dra några säkra slutsatser utifrån
de inkluderade kliniska studierna.
Förstoringshjälpmedel
Fyra publikationer med syfte att studera om någon form av förstorings-
hjälpmedel (förstoringsglas, lupp) kunde förbättra den visuella under-
sökningen inkluderades [
2,8,9,18]. Undersökarna använde en optisk
lupp med 3–5 gångers förstoring och i ett fall ett mikroskop med 14
gångers förstoring. Artiklarna redovisade undersökningar på extrahe-
rade tänder och i två arbeten graderades bevisvärdet som högt [
9,18].
Tre undersökningar visade en ökning av sensitiviteten vid undersökning
av tuggytorna med förstoringshjälpmedel jämfört med en rent visuell
undersökning (från i medeltal 27 till 42 procent) och en något minskad
specificitet, från 95 till 92 procent [
2,8,18]. Ett arbete rörande approxi-
malkaries med högt bevisvärde visade emellertid sänkt sensitivitet och
oförändrad specificitet och var alltså delvis motsägande [9]. Det finns
därför ett begränsat vetenskapligt underlag för att förstoringshjälpmedel
som tillägg till vanlig visuell-taktil undersökning leder till en något mer
tillförlitlig diagnostik av dentinkaries men samtidigt ökar risken något för
överdiagnostik (Evidensstyrka 3).
87
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
Aktiv (pågående) och inaktiv (kroniskt avstannad) karies
Eftersom det kan påverka valet av behandlingsform vore det högst
önskvärt att på ett tillförlitligt sätt kunna skilja en aktiv pågående karies-
skada från en inaktiv. Ett av problemen är emellertid att ”aktivitet” är en
form av hastighetsangivelse som måste bedömas över ett tidsintervall.
Detta kräver framåtblickande undersökningar och vid denna litteratur-
sökning identifierades endast ett fåtal sådana studier men ingen kunde
inkluderas. Ett annat problem är att den histologiska valideringen bara
ger den ”historiska” bilden av en kariesskada och kan inte avgöra om den
är aktiv för stunden eller inte. Samma dilemma gäller för validering av
kariesprogression. Det finns klassiska kliniska tecken som färg, läge och
utseende, framför allt på tändernas glatt- och rotytor (inte tuggytor), som
dagligen används för att bedöma karies aktivitetsgrad. Dock kunde inga
undersökningar inkluderas som besvarade frågan om visuell-taktil under-
sökning kan skilja mellan inaktiv (kronisk, avstannad) respektive aktiv
(pågående) karies. Det vetenskapliga underlaget var därför otillräckligt för
att dra några slutsatser.
Framtida nya metoder och forskning
Det pågår på flera håll utvecklingsarbeten för att standardisera och
internationalisera den visuella-taktila kariesdiagnostiken i syfte att
harmonisera epidemiologiska studier och för att underlätta beslut och val
av behandling. Ett sådant är det så kallade ICDAS-systemet som bygger
på en ordinalskala med ett antal definierade kategorier [
19]. Systemet
omfattar diagnos med visuell-taktil undersökning under standardiserade
förhållanden av emalj- och dentinkaries på kron- och rotytor samt karies
intill fyllningar. Systemet avser även registrering av kariesaktivitet. En
detaljerad beskrivning av kriterierna finns presenterade på www.icdas.org.
Metoden används nu i en rad pågående kliniska studier och framtiden
får utvisa dess användbarhet. Med all sannolikhet kommer det dock
att dröja ganska lång tid innan denna eller liknande metoder har fått
en allmän utbredning och acceptans inom tandvården. Hitintills har
forskningen inom kariesdiagnostiken varit starkt inriktad på den fysiska
gränsen mellan emalj och dentin. Det är önskvärt att fokus i framtiden
förskjuts till bedömning med någon form av aktivitetsmått och om det
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
88
föreligger någon form av kontinuitetsbrott på emaljens yta. I samman-
hanget är det viktigt att framhålla att även en standardisering av valide-
ringsmetoder skulle vara önskvärd för att öka möjligheterna att jämföra
resultaten från olika undersökningar [
109–111].
Sammanfattning
På grund av det begränsade antalet kliniska studier är slutsatserna i
huvudsak baserade på undersökningar av extraherade tänder. Visuell
undersökning med eller utan sond är en enkel, billig och tillförlitlig
metod för diagnostik av stora kariesskador (skador i sent skede) på alla
tandytor samt vid diagnostik av tidig emaljkaries på tändernas lätt
åtkomliga buckal- och lingualytor. Däremot är tillförlitligheten begränsad
vad gäller diagnostiken av tidiga kariesskador i emaljen och dentinet på
de bakre tändernas tuggytor. Metoden kan t o m sägas vara otillräcklig
för att fastställa förekomst av dentinkaries på de bakre tändernas approx-
imalytor (sensitivitet <40 procent). Litteraturen rörande diagnostik av
kariesprogression, sekundärkaries och rotytekaries med hjälp av visuell-
taktil undersökning är alltför begränsad för att tillåta några säkra slutsat-
ser. Alla metoder har sina förtjänster och brister. Det är därför slutligen
viktigt att understryka att den visuella och taktila undersökningen, trots
sina brister, ändå måste utgöra grunden för all kariesdiagnostik, för såväl
den enskilda klinikern som för epidemiologer och forskare.
89
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
Kliniska studier
Metod tillgänglig för klinikern
≥60 tänder
–
Kariesprevalens angiven
Minst tre undersökare
Histologisk validering
Sensitivitet/specificitet ska
vara rapporterat
Övriga utfallsmått som kan ingå:
Prediktionsvärde, sannolikhetskvot
Metod tillgänglig för klinikern
≥30 tänder
Beskrivning av population och urval
Kariesprevalens angiven
Minst två undersökare
Någon form av validering, minst röntgen
Sensitivitet/specificitet ska vara
rapporterat
Övriga utfallsmått som kan ingå:
Prediktionsvärde, sannolikhetskvot
Tabell 4.1.1 Inklusionskriterier för diagnostiska
studier med visuell-taktil undersökning.
Tabell 4.1.2 Kriterier för bevisvärdesgradering av enskilda studier. Bedömningen
utfördes med utgångspunkt från QUADAS-kriterierna (2003) [112,113].
Högt
Medelhögt
Lågt
Population, urval och karies-
prevalens väl beskriven
Population, urval och
kariesprevalens mindre
väl beskriven
Population, urval och
kariesprevalens oklar
Oberoende och blindad
jämförelse mellan metoder
Delvis oberoende och
blindad jämförelse mellan
metoder eller oberoende
och blindning inte angivet
–
Olika tandgrupper ingår
Endast en typ av tänder
Oklart beskrivet
Överensstämmelse mellan
bedömarna rapporterad
Överensstämmelse mellan
bedömarna delvis rappor-
terad
Överensstämmelse mellan
bedömarna inte rapporterad
Histologisk validering
av alla tänder
Histologisk validering av
ett urval av tänderna
Annan typ av validering
Valideringen reliabilitets-
testad
Valideringen delvis
reliabilitetstestad
–
Litet och förklarat bortfall
Bortfall inte angivet
–
Högt bevisvärde
Medelhögt bevisvärde
Lågt bevisvärde
Alla QUADAS-kriterier uppfyllda, eller högst 2 ”nej”
Om ”nej” på ≥3 QUADAS-kriterier
Om ”nej” på ≥5 QUADAS-kriterier
Särskilda bedömningsgrunder:
Medelhögt bevisvärde
Lågt bevisvärde
Bristfällig generaliserbarhet (t ex enbart visdomständer)
Inget reliabilitetstest utfört
Ofullständigt utfallsmått
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
90
Author__Year,__reference__Country__Study__design__Blinding_Num'>Author
Year,
reference
Country
Study
design
Blinding Num-
ber of
obser-
vers
Obser-
ver
relia-
bility
Popu-
lation
Caries
preval-
ence and
type of
lesions
No of
indivi-
duals
Num-
ber of
teeth
Drop-
out/
missing
data
Method
or tech-
nique
Com-
parison
method
Out-
come
meas-
ure
Results
enamel
caries
(CI)
Results
dentine
caries
Study
quality
and
relevance
Comments
Clinical studies
Occlusal
Rocha
et al
2003 [1]
Brazil
Validity
Relia-
bility
Yes
2
Kappa
Intra:
0.42
Inter:
0.46
10–11
yrs,
molars
under
exfolia-
tion or
extrac-
ted for
ortho-
dontic
reasons
21 (42%)
sound
16 (32%)
D1
6 (12%)
D2
5 (10%)
D3
2 (4%)
D4
29 sub-
jects
30 teeth
50 sites
Not
reported
VI
Histo-
logy
Se, Sp,
accuracy
Se: 82%
(71–90)
Sp: 85%
(72–93)
Accuracy:
0.84
Se: 61%
Sp: 100%
Accuracy:
0.90
Medium
Occlusal
Lussi et al
2003 [2]
Switzer-
land
Validity
Relia-
bility
Yes
3
Kappa
Intra
mean D2:
0.81
Intra
mean D3:
0.80
Molars
from
a pool
14 (15%)
sound
24 (25%)
D1
40 (42%)
D2
15 (16%)
D3
2 (2%)
D4
95 teeth
Not
reported
VI
VIM
VIP
Histo-
logy and
dying
Se, Sp,
LR
Se
VI: 54%
VIM: 58%
VIP: 46%
Sp
VI: 68%
VIM: 63%
VIP: 71%
Se
VI: 35%
VIM: 65%
VIP: 24%
Sp
VI: 98%
VIM: 96%
VIP: 98%
Medium
No com-
plete relia-
bility test
(only intra
repeata-
bility)
Table 4.1.3 Visual inspection, included studies of primary teeth.
Studies with high or medium quality and relevance.
A
z
= Area under a ROC curve; CI = Confidence interval; D1 = Enamel caries; D2 = Caries
to the enamel-dentine junction; D3 = Caries reaching not more than half of the dentine;
D4 = Caries reaching more than half of the dentine; LR = Likelihood ratio; ROC = Recei-
ver operating characteristic; Se = Sensitivity; Sp = Specificity; VI = Visual inspection;
VIM = Visual inspection with magnification; VIP = Visual inspection and probing
91
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
Author
Year,
reference
Country
Study
design
Blinding Num-
ber of
obser-
vers
Obser-
ver
relia-
bility
Popu-
lation
Caries
preval-
ence and
type of
lesions
No of
indivi-
duals
Num-
ber of
teeth
Drop-
out/
missing
data
Method
or tech-
nique
Com-
parison
method
Out-
come
meas-
ure
Results
enamel
caries
(CI)
Results
dentine
caries
Study
quality
and
relevance
Comments
Clinical studies
Occlusal
Rocha
et al
2003 [1]
Brazil
Validity
Relia-
bility
Yes
2
Kappa
Intra:
0.42
Inter:
0.46
10–11
yrs,
molars
under
exfolia-
tion or
extrac-
ted for
ortho-
dontic
reasons
21 (42%)
sound
16 (32%)
D1
6 (12%)
D2
5 (10%)
D3
2 (4%)
D4
29 sub-
jects
30 teeth
50 sites
Not
reported
VI
Histo-
logy
Se, Sp,
accuracy
Se: 82%
(71–90)
Sp: 85%
(72–93)
Accuracy:
0.84
Se: 61%
Sp: 100%
Accuracy:
0.90
Medium
Studies of extracted teeth
Occlusal
Lussi et al
2003 [2]
Switzer-
land
Validity
Relia-
bility
Yes
3
Kappa
Intra
mean D2:
0.81
Intra
mean D3:
0.80
Molars
from
a pool
14 (15%)
sound
24 (25%)
D1
40 (42%)
D2
15 (16%)
D3
2 (2%)
D4
95 teeth
Not
reported
VI
VIM
VIP
Histo-
logy and
dying
Se, Sp,
LR
Se
VI: 54%
VIM: 58%
VIP: 46%
Sp
VI: 68%
VIM: 63%
VIP: 71%
Se
VI: 35%
VIM: 65%
VIP: 24%
Sp
VI: 98%
VIM: 96%
VIP: 98%
Medium
No com-
plete relia-
bility test
(only intra
repeata-
bility)
K A R I E S – d I A G N O S T I K , R I S K B E d ö M N I N G O C H I C K E - I N vA S I v B E H A N d L I N G
92
Table 4.1.4 Visual inspection, list of included studies on permanent teeth.
Studies with high or medium quality and relevance.
The table continues on the next page
Author
Year,
reference
Country
Type of
study
Blinding Num-
ber of
obser-
vers
Obser-
ver
relia-
bility
Popu-
lation
Caries
preval-
ence and
type of
lesions
No of
indivi-
duals
Number
of teeth
Drop-
out/
missing
data
Method
or tech-
nique
Com-
parison
method
Out-
come
meas-
ure
Results
enamel
caries
Results
dentine
caries
Study
quality and
relevance
Comments
Studies of extracted teeth
Occlusal
Deery
et al
1995 [20]
United
Kingdom
Validity
Yes
7
Kappa
Inter:
0.53
Not
reported
3%
sound
43%
enamel
54%
dentine
112 teeth
Not
reported
VI
Hemi-
section
Se, Sp,
PPV,
NPV,
accuracy
Se: 60%
Sp: 50%
PPV: 0.97
NPV: 0.04
Accuracy:
0.60
Se: 12%
Sp: 97%
PPV: 0.81
NPV: 0.48
Accuracy:
0.50
High
Ekstrand
et al
1997 [3]
Denmark
Validity,
reliability
Yes
3
Kappa
Inter:
0.62
Intra:
0.80
Molars
and pre-
molars,
50 from
Den-
mark,
50 from
United
Kingdom
24% sound
13% <0.5
enamel
24% <1/3
dentine
23% <2/3
dentine
16% >2/3
dentine
100
teeth, 80
molars,
20 pre-
molars
Not
reported
VI
Histo-
logy
Se, Sp,
perfect
agree-
ment,
Spear-
man cor-
relation
–
Se: 95%
Sp: 90%
Perfect
agreement:
0.68
Spearman
correlation:
0.90
High
Based on
2 x 2 tables
for any
caries:
Se: 91%
(86–94)
Sp: 90%
(81–95)
Forgie
et al
2002 [8]
United
Kingdom
Validity
Not
reported
7
Kappa
Inter
VI:
0.73
Inter
VIM:
0.63
Teeth
from
general
practi-
tioners
30 (43%)
enamel
39 (57%)
dentine
5 mouth
models
with
40 pre-
molars,
40
molars,
and 20
canines
Not
reported
VI
Histo-
logy
Se, Sp,
PPV
–
Se
VI: 41%
VIM: 53%
Sp
VI: 92%
VIM: 89%
PPV
VI: 0.97
VIM: 0.97
Medium
No sound
teeth were
included
Forgie
et al
2003 [21]
United
Kingdom
Validity
Not
reported
6
Kappa
enamel
Inter
VI:
0.71
Inter
VIC:
0.65
Inter
VIV:
0.57
Teeth
from
general
practi-
tioners
14% sound
37% D1
49% D3
5 mouth
models
with
40 pre-
molars,
40
molars,
and 20
canines
Not
reported
VI
VIC
VIV
Histo-
logy
Se, Sp
Se
VI: 43%
VIC: 68%
VIV: 77%
Sp
VI: 92%
VIC: 64%
VIV: 60%
Se
VI: 27%
VIC: 42%
VIV: 60%
Sp
VI: 97%
VIC: 99%
VIV: 77%
High
93
K A P I T E L 4 • d I A g n o s T I K
The table continues on the next page
40> Dostları ilə paylaş: |