Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

Materialens renhet påverkar miljönyttan
Miljönyttan av källsortering och återvinning beror
också på hur välsorterade fraktioner vi lyckas samla in.
Detta påverkar hur mycket själva återvinningsprocessen
påverkar miljön. Det påverkar dessutom hur lätt det är
att göra nya produkter av återvunnet material som
ersätter produkter av jungfruligt material. Att göra och
sälja nya produkter av återvunnen metall är lättast om
de metaller som samlas in inte är legerade (samman-
smälta blandningar av metaller) eller om legeringarnas
sammansättning åtminstone är väl känd. 
Det är värdefullt om glas av olika färger samlas in separat,
eftersom bara klart glaskross kan användas för att pro-
ducera nytt klarglas. Det är viktigt att den plast som

92
samlas in inte är alltför grovt nersmutsad eller upp-
blandad med pappersfibrer eller andra sorters plast på
ett sätt som gör det svårt att skilja materialet åt. 
På samma sätt är det lättare att återvinna papper och
kartong om det inte sitter fast i plast. Nyttan av att
återvinna rent papper och ren plast är exempelvis större
än nyttan av att återvinna mjölkpaket och annan vätske-
kartong, eftersom vätskekartong är en kombination av
kartong och polyetenplast och det krävs mycket energi
för att skilja kartongen och plasten åt vid återvinnings-
processen. De slutsatser som vi har presenterat i det här
kapitlet gäller för någorlunda rena och välsorterade
fraktioner. 
Miljönyttan av källsortering beror dessutom på hur
själva källsorteringen görs. Nyttan minskar om smutsiga
förpackningar diskas i rinnande varmt vatten. Den kan
också minska om materialet transporteras med person-
bil till återvinningsstationen. Men det är okej att passa
på att svänga in på återvinningsstationen när vi ändå
kör bil för att handla eller göra andra ärenden. 
Något som däremot inte har stor betydelse för miljönyttan
är lastbilstransporterna från återvinningsstationen via
omlastningsstationen till återvinningsanläggningar. Att de
transporterna inte spelar så stor roll beror framför allt på
att lastbilarnas bränsleförbrukning är liten jämfört med
den energi som krävs för att producera materialen. Den
slutsatsen gäller så länge som transporterna utförs på ett
effektivt sätt.

93
Forskarnas tips för hemmet
En viktig typ av avfall som vi inte har diskuterat är farligt
avfall: kemikalier, mediciner, batterier, med mera. Att
källsortera dessa produkter är antagligen prioritet
nummer ett, eftersom de innehåller ämnen som inte bör
spridas i miljön genom förbränning eller deponering. Våra
livscykelanalyser inkluderar sällan de här produkterna,
bland annat för att det självklart är bra för miljön att
källsortera dem.
För de material som vi har studerat och diskuterat är
miljönyttan av källsortering olika stor. Räknat per kilo
insamlat material är miljönyttan störst för metaller. Det
beror på att återvinning av metaller kräver mycket mindre
energi än produktion av samma metaller från malm. Å
andra sidan krävs ganska mycket arbete för att sortera
ut ett kilo metall ur soporna hemma, för metaller är en
liten del av hushållens avfall. 
Ett betydligt lättare sätt att göra rejäl miljönytta är att
källsortera tidningar och tidskrifter. En stor del av våra
sopor är just tidningar och tidskrifter, och de är enkla
att sortera och förvara. Om papperet används för att pro-
ducera nytt tidningspapper sparar vi stora mängder
elenergi. Källsortering av organiskt avfall ger inte så
tydliga miljövinster. Men den bidrar ändå till att depo-
neringen på soptippar kan minska snabbare. En välskött
kompost i hemmet är också ett tydligt och pedagogiskt

94
exempel på kretslopp. Sådana exempel kan leda till att vi
börjar tänka mer i termer av miljö och naturliga processer,
och det är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle.
Att köpa öl och läsk i returflaskor är ett sätt att minska
mängden avfall. Returflaskor är gjorda för att återanvän-
das, medan återvinningsflaskor är gjorda för att smältas
ner och återvinnas. Att samla in returflaskor, tvätta dem
och fylla på dem igen belastar miljön mindre än att smäl-
ta ner återvinningsflaskor och göra nya flaskor. Ett pro-
blem är att returflaskorna är tyngre. Om vi tar bilen i stäl-
let för cykeln till affären bara för att vi köper öl och läsk
i returflaskor, då minskar miljönyttan av retursystemet. 
Att källsortera burkar av glas och plast är i regel bra för
miljön. Att få bort glasburkarna ur hushållssoporna
minskar också risken för skärsår för dem som hämtar
avfallet. Men förpackningarna bör förstås inte diskas
under rinnande varmt vatten. 
Många andra delar av vårt avfall kan källsorteras, och i
de flesta fall ger källsorteringen en miljövinst. Men först
som sist är det viktigt att inte lägga alltför mycket möda
på att diska smutsiga förpackningar. Det finns annat som
är minst lika viktigt för miljön, som att hålla nere bil-
åkandet och att minska energianvändningen i bostaden.
Källsortering kan vara en naturlig del av en miljömedve-
ten medborgares agerande. Men om vi källsorterar oss
trötta så att vårt engagemang för miljön minskar, då är
inte mycket vunnet. 

95
Viljan finns – men det 
ska vara bekvämt
Människor vill källsortera, men det ska vara enkelt.
Det är den genomgående slutsatsen i en rad studier som
har gjorts i Sverige och andra länder. Bekvämligheten
är lika viktig som ekonomin, och viktigare än både
värderingar och information. Varför inte låta människor
i hyreshus återigen kasta sina sopor i sopnedkast?
Fast den här gången skulle det gå att sortera soporna
direkt i sopnedkastet. Det är bara med den här typen
av hyperlätta lösningar som det går att utöka källsorte-
ringen, skriver Adrienne Sörbom. 
Adrienne Sörbom är filosofie doktor på 
Sociologiska institutionen vid Stockholms 
universitet.

96
ntalet människor i Sverige som källsorterar har ökat
under de senaste decennierna. Den här utvecklingen
uppfattas av många forskare, politiker och människor
i allmänhet som positiv. Många tycker inte ens att
utvecklingen har gått tillräckligt långt. Svårigheten är
att veta hur man ska gå vidare. Plast, plåt och papp är
exempel på material som i större utsträckning än idag
borde kunna sorteras för att återvinnas. Hur kan en
sådan utveckling bli möjlig? Vilka är förutsättningarna
för att öka källsorteringen på hushållsnivå? Jag ska pre-
sentera några resultat från svenska och internationella
studier som får bli bas för tankar om hur man kan öka
källsorteringen. 
Medelålders kvinnor sorterar mest
Inom forskningen har grupper jämförts på basis av
kön, ålder, inkomst, utbildning och typ av boende i
syfte att få reda på vilka det är som källsorterar. Det visar
sig att skillnaderna mellan grupperna är små, och det
är svårt att hitta en speciell grupp som är mer miljö-
engagerad än andra. Det är också svårt att ställa samman
en viss ”miljövänlig profil” på personer som skulle vara
mera aktiva källsorterare än andra. Källsorterare kommer
från alla typer av grupper i samhället. 
Men det finns vissa återkommande skillnader. För det
första visar det sig att kvinnor källsorterar mer än män,
och medelålders mer än yngre. Exempelvis visade en
svensk studie att män under 30 år sorterar hushållssopor
A

97
i låg grad, framför allt jämfört med kvinnor mellan 50
och 64 år, som var de som främst sa sig källsortera.
Generellt tycks det i Sverige som att de äldre sorterar
mera än de yngre, medan yngre uttrycker större oro
och engagemang i sina åsikter.
För det andra tycks boendet ha ett samband med käll-
sortering. Ett antal studier visar att hushåll som bor
i villa eller radhus sorterar mer än andra. I en studie i
Stockholm visades till exempel att oavsett skillnader
i klass och utbildning källsorterade de som bodde i
villa, radhus eller kedjehus mer än de som bodde
i lägenhet. Det verkar också finnas ett samband med
hur nära man bor en källsorteringsstation; de som bor
närmare källsorterar mer. 
Tillgänglighet betyder mer än värderingar
Ett återkommande argument i debatten kring källsor-
tering är att vi måste stärka normer och värderingar för
att öka deltagandet. I forskningen kring miljövänligt
handlande har man i ett flertal studier tämligen över-
tygande visat att värderingar kan vara av betydelse för
miljövänligt handlande, och för källsortering. Även
normer har i ett flertal studier visat sig kunna fungera
som en pådrivande faktor i fråga om källsortering.
Men det har också visat sig att källsorterandet är kopplat
till personliga normer bara i den mån det finns hög
kunskap om konsekvenserna av sorteringen. 

98
Ett problem när man talar om betydelsen av värde-
ringar och normer för källsortering är att forskarna har
haft svårt att mer exakt visa vilken typ av värderingar och
vilka normer som är viktiga i förhållande till miljövän-
ligt handlande och källsortering. Det verkar som att
det inte finns en enda övergripande miljövänlig vär-
deringsskala eller en enda norm som guidar männi-
skors aktiva ställningstagande i fråga om källsortering.
Tvärtemot kan man tänka sig att det finns ett flertal
olika möjliga värderingar och normer som människor
uttrycker. Vilken roll speciella normer eller värderingar
spelar i förhållande till olika sorters källsortering är
däremot fortfarande en öppen fråga.
Studier av normers och värderingars betydelse för käll-
sortering har också kritiserats för att ha underskattat
eller helt ignorerat materiella faktorer. Forskare har
ofta studerat individer och hushåll isolerade, utan att
ta in betydelsen av ett socialt och materiellt samman-
hang som arkitektur och tillgänglighet. I en studie
byggd på intervjuer från Kanada visade författarna att
det som framför allt avgjorde om människor sorterade
hushållssopor var deras möjligheter att källsortera.
Fanns det ett enkelt sätt att delta i ett program för sor-
tering av hushållsavfall så gjorde människor det. Att
det fanns återvinningsstationer var i sig tillräckligt för
att skapa det önskade beteendet, medan de miljövän-
liga attityderna bara kunde öka på beteendet hos de
redan frälsta.

99
Bekvämlighet lika viktig som ekonomi
Det grundläggande teoretiska argumentet enligt eko-
nomisk teori ifråga om effekter av pris på sopor är att
ett system där man har en fast kostnad för sophämt-
ning oavsett mängden sopor gör att människor bryr
sig mindre om hur mycket sopor de genererar. För att
maximera människors intresse av att producera så lite
sopor som möjligt ska man i stället ta betalt efter hur
mycket man slänger. Ju högre kostnaden är för att
slänga sopor, desto större är intresset för att källsortera
och minimera mängden sopor. Om man dessutom ger
goda möjligheter att källsortera kommer källsorteringen
att öka ytterligare. Baksidan av myntet är att om kost-
naderna anses vara för höga ökar risken för att männi-
skor försöker smita och slänga sina sopor på mindre
önskvärda sätt. Att införa pantsystem är en annan typ
av ekonomisk drivkraft som kan användas. 
Det finns ett flertal studier som visar att de teoretiska
argumenten när det gäller ekonomiska drivkrafter och
källsortering verkar överensstämma med hur männi-
skor faktiskt agerar. Ett svenskt exempel är en studie
från Varberg, där kommunen i mitten av 1990-talet
introducerade ett system där man tog betalt per kilo
för hushållssopor, samtidigt som man gjorde det lättare
att källsortera. Systemet var riktat mot de hushåll som
inte hade kollektiv sophämtning, det vill säga de som
bodde i villor och radhus. I genomsnitt innebar för-
ändringen att hushållen lämnade 35 procent mindre

100
sopor än tidigare. Men i studien understryks det att
även om förändringarna i hög grad berodde på ändrade
ekonomiska drivkrafter fanns det också andra krafter
som drev på. Utifrån en enkätstudie som gjordes som
komplement till mätningarna av hushållens sopor dras
slutsatsen att om det finns en infrastruktur som under-
lättar källsortering så är människor villiga att investera
mer tid än vad som kan motiveras utifrån att de sparar
pengar. De ekonomiska drivkrafterna är alltså viktiga,
men de är inte allenarådande. Det här mönstret åter-
kommer i den internationella forskningen.
Bekvämlighet viktigare än information
Hur ska en kampanj kring källsortering utformas bäst?
Det kan gälla utformningen av både sorteringskärl och
information kring hur och varför de ska användas.
Överlag verkar det som att information om källsorte-
ring ger resultat. Men effekten behöver inte vara lång-
varig. Massinformation, exempelvis genom TV-reklam,
verkar inte ha tillnärmelsevis lika goda resultat som
information i riktade insatser till mindre grupper. De
kampanjer som genomförs där individerna själva är
delaktiga i utformning och genomförande verkar vara
mer effektiva. Tanken är att de som vet bäst hur man
bör organisera källsorteringen i ett område är de som
bor i området. På så sätt kan man också finna ut hur
kunskaperna ser ut i området och utforma informa-
tionen efter det. 

101
Ett annat återkommande resultat är att information
kombinerad med en faktisk förändring i det vardagliga
livet ger goda resultat. I en jämförande studie mellan
städerna Glasgow och Falkirk diskuteras faktorer i
information och praktisk utformning som tycks inverka
i fråga om hur stor andel i befolkningen som källsorterar.
I Glasgow gjorde man det möjligt för allmänheten att
sortera plast genom att ställa ut behållare vid redan
existerande källsorteringsstationer. I Falkirk delade man
ut gröna påsar där hushållen kunde slänga sina plastsopor.
Påsarna hämtades senare var fjortonde dag. Resultaten
visar att Falkirks hämtningssystem innebar att en större
andel av de boende deltog i källsorteringsprogrammet.
Däremot var den totala andelen sorterade sopor något
högre i Glasgow.
I båda städerna hade man också satsat på en samtidig
informationskampanj. För de boende i Glasgow verkade
den ha tämligen liten effekt. Majoriteten av dem som
uppmärksammat möjligheten att sortera plast hade
gjort det genom att de sett containrarna. I Falkirk svarade
de boende däremot att de blivit uppmärksammade
genom det informationsblad de fått hem i brevlådan.
Författarna drar slutsatsen att det enklare systemet där
man inte behöver gå iväg för att lämna sina sopor
genererar både ett högre deltagande och större kunskaper
om vad som kan återvinnas och de lokala möjligheterna
att källsortera. 

102
Alldeles oavsett information tycks bekvämlighet vara
en avgörande faktor att beakta för den som sätter
igång en kampanj för källsortering. Ett talande exem-
pel ges i en studie från de två engelska städerna Leeds
och Bradford, där två olika typer av källsorterings-
system infördes. I Leeds introducerades ett system där
hushållen ombads att sätta sitt sorterade papper i säckar
på gatan, dock inte samma dag som soporna vanligen
hämtades. I Bradford ställde man ut kärror och gav
hushållen möjlighet att på samma dag som de annars
lämnade sina sopor lämna alla sorters återvinningsbara
hushållssopor utom mat- och trädgårdsavfall. Studien
visar tydligt att systemet i Bradford uppfattades som mer
lättillgängligt och mer bekvämt, och att detta var den
främsta orsaken till att försöket slog bättre ut där. 
Det får inte vara för krångligt
Människor vill källsortera. Det är den allra viktigaste
insikten som förmedlas via forskningen. Även om det
kan finnas skillnader mellan äldre och yngre, män och
kvinnor, så är viljan överlag hög. I flertalet av de stu-
dier som gjorts finns en vilja att källsortera så fort möj-
lighet ges. Det finns gränser för denna vilja, men den
finns där. 
För att utveckla källsorteringen krävs därför i första
hand inte ett ökat medvetande om behovet av källsor-
tering. På många håll är vi förbi detta. Men för att
människor i praktiken ska vilja vara med krävs att det

103
inte är för krångligt. Tanken att man bör sortera vägs
alltid mot tillgängligheten och möjligheten att faktiskt
göra det. Allra främst avgör närheten. Ju närmare en käll-
sorteringsstation är, desto mer tillgänglig uppfattas den.
En annan viktig faktor som gör att ett system för käll-
sortering uppfattas som lättillgängligt är en utpräglad
känsla av att man förstår hur man gör. Det gäller att
människor känner till de olika fraktionernas innebörd
och hur de ska gå tillväga för att sortera dem. För detta
är informationen avgörande.
Det är också tydligt att intresset för att källsortera kan
stärkas om man kombinerar möjligheten att källsortera
med möjligheten att spara pengar. Tar man till exempel
betalt för sophämtningen per kilo och gör det lätt att
lämna soporna skapar man ett dubbelt tryck som gör det
lättare för människor att faktiskt ändra sitt vardagliga
handlande. Men ekonomiska påtryckningsmedel kan
inte alltid användas. Ekonomiska drivkrafter som redskap
måste utformas enligt förutsättningarna i olika typer
av hushåll. Att ta betalt per kilo för hushållssopor fun-
gerar av naturliga skäl dåligt i bostadsområden med
lägenheter.
Användarna vet bäst 
Överlag kan man säga att för att kunna utforma ett lätt-
tillgängligt system finns ingen lösning som gäller över-
allt. Ett sätt att åstadkomma lokalt utformade system

104
är att tillåta alla berörda parter, de boende såväl som
förvaltare och tekniker, att vara med i processen när
systemet utformas. Det kan låta som ett krångligt
tillvägagångssätt, men det är ett starkt argument att de
som själva ska använda systemet har hög kunskap om
hur deras vardag ser ut.
Kravet på ett enkelt och lättillgängligt system sätter
gissningsvis gränser för hur många fraktioner som kan
sorteras. I många hushåll som exempelvis inte har till-
gång till egen källare kan det vara svårt att utöka sor-
teringen med nya fraktioner som plast och plåt. En
utmaning för utvecklingen av framtida källsortering
ligger därför i att skapa sådana system där fler fraktio-
ner kan sorteras utan att det ställer stora ytterligare
krav på hushållen att spara och sortera sopor i det egna
hemmet. 
En idé, som samtidigt vore en utmaning för miljö-
medvetna byggentreprenörer, vore att återigen låta
människor som bor i hyreshus slänga sina sopor i sop-
nedkast. Fast den här gången skulle sopnedkasten vara
konstruerade så att man direkt kunde sortera soporna
i åtminstone tre fraktioner. Det är den typen av lös-
ningar som gör källsorteringen hyperlätt som gör att
man kan utöka den! 

105
Lästips
Artikeln bygger på följande rapport där du kan hitta
titlar på alla de studier som nämns i artikeln:
Den som kan – sorterar mer. Några slutsatser baserade
på tidigare forskning kring källsortering i hushållen,
Adrienne Sörbom. Forskningsgruppen för miljöstrate-
giska studier, Stockholm 2003

106

107
Varför gör dom inte som vi säger?
Hur effektivt är det med kommunikation när man vill
öka sopsorteringen? Man ska inte ha någon övertro
på informationens makt. Allt går inte att ”sälja med
mördande reklam”, varken konserverad gröt eller
sopsortering, skriver Gunilla Jarlbro. Hur genomtänkt
informationen än är så har den nästan ingen effekt
alls om inte de fysiska systemen fungerar. Bland
annat ska anläggningarna ligga nära hushållen och
vara rena, luktfria och estetiskt tilltalande.  
Gunilla Jarlbro är docent i journalistik och
masskommunikation och verksam vid avdelning-
en för Medie- och kommunikationsvetenskap vid
Lunds universitet. 

108
et finns tre olika sätt att lösa sociala problem.
För det första kan ett socialt problem lösas
genom att man åtgärdar den fysiska verkligheten. I det
här fallet innebär det att man på olika sätt underlättar
sophanteringen för medborgarna med hjälp av olika
fysiska åtgärder som exempelvis utrymme i soprum
och grindhämtning. 
Det andra sättet att lösa ett socialt problem är att
bygga upp ett regelsystem med hjälp av belöningar och
bestraffningar och se till att reglerna följs. I vårt fall
kan det innebära att man ger medborgarna olika eko-
nomiska incitament för att sopsortera, eller bestraffar
den som inte sorterar genom att till exempel höja
hyran. Den tredje möjligheten att lösa ett socialt pro-
blem är att med hjälp av utbildning och information
försöka få medborgarna att anta det rätta beteendet.
Det vanligaste i samband med olika samhällsproblem
är att man försöker kombinera de tre styrmedlen:
fysiska åtgärder, regler och kommunikation. 
Information är det svagaste styrmedlet av de tre för att
komma tillrätta med ett samhällsproblem. I det här
kapitlet kommer fokus att ligga på just detta: Hur får
man medborgarna att sopsortera med hjälp av olika
kommunikativa insatser? 
Medborgarna en heterogen grupp
Utgångspunkten för mitt resonemang bygger på ett
D

109
forskningsprojekt där fyra olika kommuner ingick. De
fyra kommunerna hade olika avfallshanteringssystem
och hade kommit olika långt när det gäller att utveckla
informationsstrategier. Därför var det möjligt att stu-
dera de tre olika styrmedlens påverkanspotential på
medborgarnas faktiska beteende.
När det gäller att kommunicera med medborgarna
kan man grovt urskilja två olika strategier. Den ena är
masskommunikation, det vill säga att med hjälp av
annonser, affischer och broschyrer få medborgarna att
sopsortera. Den andra strategin är att med hjälp av
personlig kommunikation engagera till exempel fas-
tighetsskötare och hyresgästföreningar som samtalar
med medborgarna för att öka deras engagemang och
vilja att sopsortera. När ska man då använda sig av den
ena eller andra strategin? Det första man bör tänka på
är att medborgarna är en heterogen grupp. Olika mål-
grupper befinner sig i olika stadier i sin relation till det
ämne som är aktuellt, i det här fallet sopsortering. För
vissa målgrupper gäller det helt enkelt att skapa upp-
märksamhet för en viss miljöproblematik; för andra
målgrupper ska budskapen handla om att väcka intresse
för ämnet. För ytterligare andra målgrupper som
redan har den rätta inställningen till frågan bör bud-
skapen bidra till att stödja en beteendeförändring.