Sbu • Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care


Behandling av tidiga kariesskador



Yüklə 4,3 Mb.
Pdf görüntüsü
səhifə36/42
tarix15.03.2017
ölçüsü4,3 Mb.
#11507
1   ...   32   33   34   35   36   37   38   39   ...   42
Behandling av tidiga kariesskador

Slutsatser

•  Icke-invasiv behandling (som inte avlägsnar tandsubstans) av tidiga 

kariesskador är som begrepp väl etablerat. Det vetenskapliga under-

laget är dock otillräckligt för att bekräfta att fluor, andra produkter 

eller metoder som fissurförsegling är effektiva för att läka ut eller för-

hindra progression av tidiga kariesskador på tandens approximalytor, 

tuggyta eller rotyta.

•  Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma om det finns 

biverkningar eller risker med de granskade metoderna.

Frågeställningar

I detta avsnitt granskas den vetenskapliga litteraturen om professionell 

behandling av tidiga kariesskador. Syftet var att besvara följande 

frågeställningar:

•  Finns det effektiva, icke-invasiva metoder (ingen borttagning av 

tandsubstans) för att behandla tidiga, makroskopiskt intakta (initiala) 

kariesskador på tandkronan?

•  Finns det effektiva, icke-invasiva metoder (ingen borttagning  

av tandsubstans) för att behandla tidiga kariesskador på rotyta?

•  Finns biverkningar och risker med de granskade metoderna? 



Bakgrund

Syftet med icke-invasiv behandling är att få tidiga skador (utan kavitet) 

att läka ut, avstanna i utvecklingen eller åtminstone göra progressionen 

långsammare. Alla tandens ytor kan vara aktuella för sådan behandling.



K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

328


En nyss frambruten tand är mer mottaglig för karies än en tand som 

varit i munnen några år [

1–3]. På nyframbrutna permanenta kindtänder 

är karies vanligast på tuggytan (ocklusalytan), som är gropig och har 

mer eller mindre djupa fåror. Studier från 1970-talet visar att en stor 

andel av de första bakre kindtändernas tuggytor drabbades av karies 

inom en tvåårsperiod efter tandframbrottet [

4]. Även om kariesinciden-

sen på dessa ytor sannolikt inte är lika hög idag, är den första bakre kind-

tandens tuggyta fortfarande den mest kariesmottagliga tandytan i det 

unga permanenta bettet. För att förstärka tandytan mot kariesangrepp, 

kan olika fluorberedningar appliceras [

5]. Resultaten från experimentella 

studier och kliniska iakttagelser visar att sådan behandling också kan 

remineralisera tidiga kariesangrepp som inte nått stadiet med kavitets-

bildning, dvs få angreppet att avstanna eller läka. En annan hypotes är 

att en tidig kariesskada kan gå tillbaka om de syraalstrande bakterierna 

som är ansvariga för nedbrytningen av tandytan kan elimineras. Olika  

bakteriedödande tekniker som behandling av tandytan med klorhexidin 

eller ozon bygger på denna hypotes. Icke-invasiv behandling av tugg-

ytorna kan också bestå av så kallad fissurförsegling, där ett tunt plastlager 

appliceras på tuggytan. Denna teknik används ofta på friska ytor för att 

undvika karies, men den har också prövats för att förhindra progression 

av tidiga skador, genom att kariesskadan kapslas in under ett tätt för-

band av plast.

Mer än hälften av svenska skolbarn och ungdomar har idag inga ”hål” 

eller fyllningar i sina tänder (Kapitel 

1, Tabell 1.1). Tidiga kariesskador 

är dock fortfarande relativt vanliga; 19-åringar har t ex i genomsnitt 5–6 

sådana tidiga skador på tändernas sidoytor (approximalytor), som oftast 

bara syns på röntgenbilden [

6].


I motsats till tandkronan vars yttersta skikt består av emalj, är rotytan 

täckt av rotcement som är mer känsligt för syraangrepp än emalj. En 

blottad rotyta drabbas därför relativt lätt av karies. Med stigande ålder 

ökar risken för att tandköttet drar sig tillbaka och rotytan blottas, vilket 

innebär att rotkaries är vanligare hos äldre personer. Också för rotytor 

har olika fluorberedningar eller antimikrobiella substanser prövats för  

att förhindra att skadorna progredierar.


329

K A P I T E L   6   •   b E h A n d L I n g   Av   T I d I g A   K A r I E s s K A d o r



Aktuella ämnen och tekniker som testats  

för behandling av tidiga kariesskador

Fluor

Fluorens exakta verkningsmekanismer är fortfarande inte helt klarlagda. 

Det är dock klart att närvaro av fluor i saliven i tillräckligt hög koncentra-

tion under tillräckligt lång tid bromsar utlösning av emaljens kalcium-

fosfatkristaller och underlättar remineralisering efter en syraattack. Fluor 

har också visat sig kunna minska bakteriernas syraproduktion. Tillsats 

av fluor i tandkräm förhindrar uppkomst av karies, vilket visar att effekten 

i huvudsak är lokal [

5]. De vanligaste fluorföreningarna är natrium- 

fluorid (NaF), natriummonofluorfosfat (MFP) eller kombinationer av 

dessa. Tennfluorid (SnF

2

) och aminofluorid (AmF) har också använts  



i kariesförebyggande syfte. Fluor kan tillföras tänderna via tandkräm, 

sugtabletter, sköljvätskor, lacker och geler. Andra exempel på fluorkällor 

är te och fisk, som båda innehåller relativt stora mängder fluor.

Klorhexidin

Klorhexidin är ett antimikrobiellt medel som har provats som karies-

förebyggande tillsats till tandkrämer, geler och i form av sköljningar och 

lacker. För kariesprevention har klorhexidin inte visat bättre effekt än 

ingen särskild förebyggande behandling, inte heller för patientgrupper 

som haft hög förekomst av kariesframkallande bakterier [

5].

Fissurförsegling

Ett sätt att förebygga karies på tuggytornas gropar och djupa fåror  

(fissurer), är att så snart som möjligt efter tandens frambrott försegla 

ytan med en lättflytande plast. Plasten täcker fåror och gropar och fäster 

vid tandytan med mekanisk retention genom att man åstadkommer små 

porer i tandytan. Fissurförsegling har också provats på tidiga karies-

skador, dvs man har förseglat tuggytan utan att först borra bort den 

angripna emaljen.



K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

330


Övriga produkter

Ozon 

De syraproducerande bakterierna i munhålan är känsliga för ozon (O

3

), 


som har en antimikrobiell effekt. Genom att med ozon avdöda dessa 

bakterier, antas att ett pågående kariesangrepp skulle kunna avbrytas 

eller ”läkas”. Ozon appliceras under vakuum på tandytan med hjälp av 

en apparat (HealOzone

®

) under 20–120 sekunder och därefter behandlas 



ytan ofta med en remineraliserande lösning, bestående av bl a fluor och 

xylitol. Behandlingen upprepas var tredje till var sjätte månad.



Andra produkter

Andra tänkbara produkter för behandling av tidiga kariesskador är xylitol 

och andra sockerersättningsmedel samt CCP-ACP (casein phosphopepti-

des complexed with amorphous calcium phosphate).



Metodik för litteraturgenomgång

En systematisk utvärdering från USA har legat till grund för sökningen 

[

7]. Den innehåller systematiskt sökta studier avseende behandling av 



tidiga kariesskador t o m slutet av år 1999. Dessutom har relevanta studier 

sökts i databasen PubMed från 1966 t o m oktober 2006. En detaljerad 

sökstrategi återfinns i Bilaga 1. I ett första steg beställdes de studier i 

fulltext, som enligt abstrakt kunde uppfylla inklusionskriterierna. De 

identifierade studiernas referenslistor granskades för att fånga upp ytter-

ligare relevanta studier. Inklusionskriterier och kriterier för bedömning 

av bevisvärde återfinns i Faktaruta 6.1 och Tabell 6.1.

Studier som uppfyllde inklusionskriterierna granskades i ett andra steg 

av minst två personer i granskningsgruppen, med avseende på bevis-

värde, dvs studiens sammanlagda värde för vetenskaplig kvalitet och 

klinisk relevans.


331

K A P I T E L   6   •   B E h A n d L I n g   Av   T I d I g A   K A r I E s s K A d o r



Dataextraktion

Från de granskade studierna med högt och medelhögt bevisvärde, 

extraherades data som sammanfattades i tabeller.

Resultat

Fyrtioåtta studier identifierades vid sökningen, varav tolv uppfyllde 

inklusionskriterierna. De exkluderade arbetena återfinns i Tabell 6.5 

med angivande av exklusionsorsak. Åtta studier undersökte effekten  

på emaljkaries (Tabell 6.2 och 6.3) och fyra undersökte effekten på 

rotkaries (Tabell 6.4). Ingen studie uppnådde högt bevisvärde; två  

hade medelhögt och tio hade lågt bevisvärde.

Sex studier undersökte unga permanenta tänder [

8–13] varav två speci-

fikt studerade tuggytan på första permanenta molarer [

9,11]. Två stu-

dier bedömdes ha medelhögt bevisvärde [

8,13]. En av dem fann efter 

tre år ingen statistiskt säkerställd skillnad i progression av emaljkaries 

på approximalytor mellan individer som fått skölja med 0,2 procent 

natriumfluoridlösning (NaF) var fjortonde dag och individer som fått 

fluorlackning (Fluor-Protector

®

) två gånger per år [



8]. Kariesaktiviteten i 

populationen var låg. Den andra studien undersökte effekten av fluorlack-

ning (Duraphat

®

) på progression av tidiga kariesskador på approximal- 



ytor [

13]. Såväl interventions- som kontrollgrupp sköljde med 0,2 procent 

NaF var fjortonde dag. Efter tre år var andelen approximala skador som 

progredierat (blivit större) signifikant lägre i interventionsgruppen.

De två studierna (båda med lågt bevisvärde) som undersökte tuggytor 

på permanenta första molarer [

9,11], använde olika metoder. de Liefde 

undersökte effekten av pensling med 2 procent natriumfluoridlösning en 

gång per vecka under tre veckor [

9]. Såväl interventions- som kontroll-

grupp penslades med fluorlösning var sjätte månad. Resultatet visade 

ingen skillnad i antal nya dentinskador/fyllningar mellan grupperna 

efter knappt tre års observationstid. Heller och medarbetare studerade 

effekten av fissurförsegling på tidiga kariesskador på tuggytor och fann 

att fissurförsegling hade en statistiskt signifikant förebyggande effekt 

(mot utveckling av dentinkaries) [

11]. Tyvärr är studien retrospektiv  

och har metodologiska brister.



K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

332


En studie, som undersökte effekten av klorhexidingel på progression av 

approximala kariesskador på primära molarer på barn som var fyra år 

vid start och som följdes i tre år, fann att karies progredierade långsam-

mare på barn som blivit behandlade med klorhexidingel jämfört med 

barn som behandlats med placebogel [

14]. 


I en systematisk litteraturöversikt från England sammanställdes befintliga 

data om effekten av ozon. Det vetenskapliga underlaget för effekt 

på emaljkaries utgörs av opublicerade studier rapporterade i ett antal 

abstrakt och är därmed en otillräcklig grund för slutsatser 

[15].

Rotkaries

Två studier med lågt bevisvärde undersökte olika fluorberedningars 

effekt på tidig rotkaries [

16,17]. Ingen av studierna kunde visa någon 

statistiskt signifikant skillnad i kariesutveckling för olika fluorbered-

ningar, amin- och tennfluorid jämfört med natriumfluorid [

17], eller för 

natriumfluorid jämfört med professionell tandrengöring och applikation 

av klorhexidin [

16]. Utvecklingen av fyllningskrävande rotkaries var låg 

i alla grupper.

Klorhexidin som tilläggsbehandling till fluorlack gav ingen skillnad i 

antalet rotytor som ”läkte” [

18] och inte heller jämfört med professionell 

tandrengöring med eller utan fluorapplikation [

16].


I en studie jämfördes aktiv ozonbehandling med ”sham”-behandling 

(simulerad behandling) [

19]. Alla kariesangrepp som fick aktiv behand-

ling återfick en hård rotyta efter 18 månader. I ett abstrakt med data 

från 21-månadersuppföljningen, motsägs dessa resultat varför de måste 

betraktas som osäkra [

20]. Studierna ingår i den systematiska översikten 

från England [

15].

Inga kliniska studier som undersökte effekten av xylitol eller CCP-ACP 



kunde identifieras.

333

K A P I T E L   6   •   b E h A n d L I n g   Av   T I d I g A   K A r I E s s K A d o r



Biverkningar av behandlingen

Inga biverkningar eller komplikationer rapporterades för någon av de 

olika behandlingsmetoderna. Studierna angav inte i något fall att man 

särskilt undersökt förekomsten av biverkningar eller komplikationer.



Könsaspekter

I sex av de inkluderade studierna angavs patienternas kön. En studie 

redovisade resultatet uppdelat på flickor och pojkar [

10]. Flickor fick 

signifikant fler utläkta angrepp på glatta tandytor med en svag natrium-

fluoridlösning (0,025 procent) jämfört med pojkar. Studier som under-

sökte rotkaries hos äldre personer innehöll i allmänhet flera kvinnor än 

män, vilket speglar könsfördelningen i dessa åldersgrupper.



Etiska aspekter

I en studie från 1973 jämfördes olika aktiva behandlingsmetoder med 

applikation av destillerat vatten [

12]. En sådan jämförelse kan inte anses 

vara etisk idag, eftersom någon form av fluorbehandling, t ex daglig 

tandborstning med fluortandkräm, är standardbehandling. Studier på 

sköra äldre personer på institution kan också innebära etiska ställnings-

taganden när det gäller autonomi och paternalism. Man kan också anse 

det som oetiskt att lämna just denna patientkategori till sitt öde och inte 

genom kliniska studier försöka ta reda på vilken behandling som är mest 

effektiv för att förhindra en försämring av munhälsan. Många äldre som 

vistas på institution har en dålig munhälsa, vilket i sig både kan utgöra 

och bero på etiska problem. Personalen kan känna sig kluven mellan de 

etiska principerna å ena sidan att göra gott, dvs hjälpa till med patien-

ternas munhygien, och å andra sidan att kränka patienternas autonomi 

genom att tvinga eller övertala patienter som är motvilliga till att ta 

emot hjälp.

Framtida forskning

Såväl experimentella studier som kliniska iakttagelser talar för att fluor 

har effekt på tidiga kariesskador. De fåtal kliniska studier som utgör det 

vetenskapliga underlaget för behandling av tidiga kariesskador är dock 



K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

334


för få för slutsatser om effektivitet. Därför krävs fler kliniska studier med 

en genomtänkt uppläggning för att besvara denna viktiga kliniska fråga. 

Det finns, förutom enstaka studier redovisade här, experimentell och 

teoretisk kunskap om t ex fluorens verkningsmekanismer som gör det 

sannolikt att adekvat fluortillförsel kan göra att ett tidigt kariesangrepp 

remineraliserar och inte behöver leda till fyllningsbehandling. Optimal 

fluorkoncentration och behandlingsfrekvens samt det effektivaste admi-

nistrationssättet av fluorberedningar kan undersökas i randomiserade 

försök, som får pågå under tillräckligt lång tid. För alla typer av studier 

där man inte har möjlighet att göra patienter och/eller behandlande 

tandläkare omedvetna om vilken behandling som ges, bör man använda 

en oberoende person som utvärderar resultatet. Kostnadsaspekter på 

olika behandlingsmetoder bör också redovisas.

•  Besvarar frågeställningen. Studier som enbart undersökt prevention av karies  

 

har exkluderats



•  Ingen begränsning för ålder, typ av tandyta och population

•  Den undersökta metoden ska vara kommersiellt tillgänglig för dagens kliniker

•  Artiklar på skandinaviska språk och engelska

•  In vivo-studier

•  Minst två års uppföljning för permanenta tänder, minst ett år för primära  

 

tänder och rotytor



•  En jämförelsegrupp ska finnas.

Faktaruta 6.1 Inklusionskriterier för behandlingsstudier.

335

K A P I T E L   6   •   b E h A n d L I n g   Av   T I d I g A   K A r I E s s K A d o r



Högt bevisvärde

Medelhögt bevisvärde

Lågt bevisvärde

Randomiserat kontrollerat

försök

Prospektiv



Retrospektiv

Randomiserad kontrollgrupp

Kontrollgrupp/referens-

grupp, ej randomiserad

Ingen kontrollgrupp  

eller historisk kontroll

Fullständig eller ett repre-

sentativt urval, urvalet väl 

beskrivet. Tillräckligt många 

individer i varje grupp.

Beskrivning av populationens 

kariesprevalens, socioeko-

nomiska förhållanden samt 

fluorhalt i dricksvattnet 

angivet

Fullständig eller ett repre-



sentativt urval, urvalet väl 

beskrivet. Tillräckligt många 

individer i varje grupp

Bristfällig beskrivning  

av populationen

Diagnostiska kriterier,

reproducerbarhet beskrivna. 

Reliabilitetstest utfört

Diagnostiska kriterier,

reproducerbarhet  

beskrivna

Ingen beskrivning av  

diagnostiska kriterier

Blindning. Åtminstone  

oberoende uppföljare  

om studien inte kan  

göras blindad

Blindning. Åtminstone 

oberoende uppföljare  

om studien inte kan  

göras blindad

Inget försök till blindning

Eventuellt bortfall förklarat 

och analyserat. Resultaten

beräknade enligt ITT  

(intention-to-treat)

Eventuellt bortfall  

förklarat och analyserat

Bortfall >30%

Tabell 6.1 Bevisvärde för behandlingsstudier.


K A R I E S   –   d I A G N O S T I K ,   R I S K B E d ö M N I N G   O C H   I C K E - I N vA S I v   B E H A N d L I N G

336


Table 6.2 Treatment of early coronal caries lesions.  

Studies with medium quality and relevance.

BW = Bitewing radiographs; C = Control; DF = Decayed filled; DFS = Decayed, filled  

surfaces; I = Intervention; NaF = Natrium fluoride; NS = Not significant;  

RCT = Randomized controlled trial



Author  

Year,  

reference 

Country

Study design Blinding 

Reprodu- 

cibility test

Patient  

population  

No

Sex

Age

Baseline  

prevalence  

Type of lesions 

studied  

Diagnostic 

crtieria

Drop- 

out

Intervention (I)

Control (C)

Obser-

vation 

time

Endpoints

Results

Study 

quality and 

relevance

Comments

Bruun et al  

1985 [8] 

Denmark


RCT school  

classes


Double blind

No reliability  

test

Grades 4, 5, 6 in 



4 public schools 

N: 359


Female/Male

I1: 58/67  

(after drop-out)

I2: 63/63  

(after drop-out)

Mean age: 11

years (9–12)

Mean DFS


Clinical: 5.1

Radiographic: 1.0

All surfaces 

and approximal 

surfaces

Möller 1973

108 

(30%)


I1: 0.2% NaF 10 ml

rinsing 2 x/month

+ placebo varnish

I2: Fluor varnish

(Fluorprotector,

5% NaF) every  

6th month + pla-

cebo 10 ml rinsing 

2 x/month

3 years


Progression 

or regression 

of approximal 

caries on BW

No pro-

gression  



in enamel:

I1: 2.8%


I2: 1.7%

(NS)


No sign 

difference in 

mean DFS

increment 

between

the groups

Medium

Modéer et al



1984 [13]

Sweden


RCT

Blinded  

examiner

Reliability test

Children in  

3 schools

N: 194 (after  

drop-out)

Female/Male:

92/102


Age: 14 years

I: DF 4.1

C: DF 5.3

Approximal 

surfaces pre- 

molars, molars. 

15% enamel

caries at baseline

Radiographic:

Gröndahl 1977

42 

(18%)


I: 31

(26%)


C:11 

(9%)


I: NaF varnish 5%

every 3rd month +

0.2% NaF rinsing

every 2 week

C: 0.2% NaF rin-

sing every 2 week

3 years

3 years 


Initial caries

progression 

or regression 

on BW


24% less

progression 

in I com-

pared to C 

(significant)

Medium


Large drop-

out rate in I; 

bias from 

non-com-


pliance and 

possibly from 

operative 

treatment



337

K A P I T E L   6   •   b E h A n d L I n g   Av   T I d I g A   K A r I E s s K A d o r



Table 6.2 Treatment of early coronal caries lesions.  

Studies with medium quality and relevance.

BW = Bitewing radiographs; C = Control; DF = Decayed filled; DFS = Decayed, filled  

surfaces; I = Intervention; NaF = Natrium fluoride; NS = Not significant;  

RCT = Randomized controlled trial



Author  

Year,  

reference 

Country

Study design Blinding 

Yüklə 4,3 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   32   33   34   35   36   37   38   39   ...   42




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin