T. C. Firat üNİversitesi sosyal biLİmler enstiTÜSÜ TÜrk diLİ ve edebiyati anabiLİm dali kirgiz tüRKÇESİnde üNSÜzler ve



Yüklə 1,86 Mb.
Pdf görüntüsü
səhifə9/43
tarix22.05.2020
ölçüsü1,86 Mb.
#31386
1   ...   5   6   7   8   9   10   11   12   ...   43

üdöt (müddet Ar. muddet), ıdıq (iddia Ar. iddièā). 
VdV durumunda kullanılır: adi (sınır, had Ar. óadd), üdö (verme, ödeme, yerine 
getirme Far. edā). 
-Cd-  durumunda  yaygın  olarak  kullanılır:  banda  (çete  Rus.  banda  <  İtl.),  boġdihan 
(Moğal  hanlarının  veya  Çin  hükümdarlarının  ünvanı  Moğ.  boġd  =  kutsal),  bul’dozer 
(buldozer Rus. bul’dozer < Frs. bulldozer), bardeñke (tekli silah Rus. berdanqa), abdan (en 
Far.  ebeden),  abdeste  ~  abdeşte  (abdest  Far.  āb  =  su  +  dest  =  el),  cekendos  (oturmak  için 
serilen  küçük,  dar  sergi  Far.  yek-andāz),  celdet  (cellat  Ar.  cellād),  cuvaldız  (çuvaldız  Far. 
cuvāl-dÿz
), cıldam ~ ıldam (çabukluk, çeviklik Far. celdì ), ucdan (vicdan Ar. vicdān), çand
(bazen, biraz, bir süre Far. çendì ), çandan (oldukça, çok, o kadar Far. çendān), kelde (kelle 

 
46 
Far. kelle), kende (kısa Far. künd), kerden (boyun Far. gerden), qardoon (sınırları belli yol, 
kordon Rus. qordon), qasiyde (kaside Ar. qaãìde), ildet (illet Ar. èillet), maġdır (güç, kuvvet 
Ar.  maqdār),  möndü  (sağ,  selamet  Kalm.  mendi  =  sağ,  salim),  sardar  (serdar,  alp  Far.  ser-
dār
),  şaldaaqı  (beceriksiz  kadın  Far.  şeleòte),  şardana  (herkesçe  bilinme  Far.  çār-dānā), 
ndan (zindan Far. zindān). 
-dC-  durumunda  nadiren  kullanılır:  advoqat  (avukat  Rus.  advoqat  <  Lat.),  admiral 
(amiral Rus. admiral < Frs. amiral), adres (adres Rus. adres < Frs. adresse), byudcet (bütçe 
Rus. byudcet < Frs. budget). 
-dC durumunda kullanılır: qadr (sahne; kadro Rus. qadr < Frs.). 
 
D. 3. 1. 3. Sonda:  
Örnek: vzvod (asker takımı Rus. vzvod), absurd (anlamsızlık, gevezelik Rus. absurd 
< Frs. absurde), avangard (öncü Rus. avangard < Frs. avant-garde), pud (eskiden Ruslarda 
16,3  kiloluk  birim  Rus. pud),  ard  (un  Far.  ārd), parohod  (vapur  Rus.  parohod),  cad  (zihin, 
yâd  Far.  yād),  dard  (dert  Far.  derd),  aqqord  (akort  Rus.  aqqord  <  İtl.),  metod  (metot  Rus. 
metod 
<  Yun.),  murad  (murat,  istek,  arzu  Ar.  murād),  murid  (mürit  Ar.  murìd),  naryad 
(görev;  nöbet,  sıra  Rus.  naryad),  parad  (tören  geçişi  Rus.  parad  <  Frs.),  perevod  (tercüme 
Rus.  perevod),  rashod  (harcama  Rus.  rashod),  reyd  (akın,  baskın  Rus.  reyd  <  İng.  raid), 
reqord (rekord Rus. reqord < İng. record), sqlad (depo Rus. sqlad), snaryad (makina; mermi 
Rus. snaryad), vezdehod (arazi aracı Rus. vezdehod), velosiped (bisiklet Rus. velosiped < Frs. 
vélocipΧde
), ovlad ~ avlad (evlat Ar. evlād), yod (iyot Rus. yod), zavod (fabrika Rus. zavod). 
Kullanıldığı Durum: 
-Vd  durumunda  kullanılır:  vzvod  (asker  takımı  Rus.  vzvod),  pud  (eskiden  Ruslarda 
16,3 kiloluk birim Rus. pud), parohod (vapur Rus. parohod), cad (zihin, yâd Far. yād), metod 
(metot Rus. metod < Yun.), murad (murat, istek, arzu Ar. murād), murid (mürit Ar. murìd), 
parad  (tören  geçişi  Rus.  parad  <  Frs.),  perevod  (tercüme  Rus.  perevod),  rashod  (harcama 
Rus. rashod), sqlad (depo Rus. sqlad), zavod (fabrika Rus. zavod). 
-Cd durumunda  Rusça’dan alıntılarda  kullanılır: absurd  (anlamsızlık,  gevezelik  Rus. 
absurd
  <  Frs.  absurde),  avangard  (öncü  Rus.  avangard  <  Frs.  avant-garde),  ard  (un  Far. 
ā
rd
), dard (dert Far. derd), aqqord (akort Rus. aqqord < İtl.), reyd (akın, baskın Rus. reyd < 
İng. raid), reqord (rekord Rus. reqord < İng. record). 
 
 
 

 
47 
D. 3. 2. Özellikler:  
D. 3. 2. 1. Başta:  
Arapça  ve  Farsça’dan  Kırgız  Türkçesine  girmiş  olan  alıntı  sözcüklerde  ön  ses  “d-” 
korunur:  daana  (bilgin  Far.  dānā),  dabaa  ~  daba  (ilaç,  deva  Ar.  devā),  davam  (devam  Ar. 
devām), davdaraq (çeşitli, sıra sıra ağaçlar Far. dāv-diraòt), dacaal (deccal Ar. deccāl), dayra 
darıya (derya Far. deryā), dayım ~ dayıma (daima Ar. dā’imā), daq (iz, damga, kaygı, dağ 
Far. dāġ), dalil (delil Ar. delìl), danqana (ambar Far. dān-òāne), dap (dört köşeli bir müzik 
aleti  Far.  def),  dapa  (defa,  kez  Ar.  defèa),  dar  (idam  ağacı  Far.  dār),  daraca  (derece  Ar. 
derece), dargöy (eşik Far. der-gāh), darek (haber, açıklama Far. derk), darman (derman Far. 
dermān), dars ~ darıs (ders Ar. ders), dastan (destan Far. destān), dastar (sarık Far. destār), 
datqa (bir unvan adı Far. dād-òah = hak, adalet isteyen), dem (nefes Far. dem), depter (defter 
Far.  defter),  didaar  ~  diydaar  (yüz,  surat  Far.  dìdār),  dil  (gönül  Far.  dil),  dilafruz  (gönlü 
sevindiren Far. dil-āfrÿz), dilbar (gönül çelen; âşık Far. dil-ber), dinazar (dinden çıkan Ar. – 
Far. dìn-āzār), dozoq (cehennem Far. dÿzaò), doo (dava Ar. daèvā), dooran ~ dooron (devran 
Ar.  devrān),  dööbant  (devi  yenen  Far.  dìv-bend),  döögör  (cesur,  atılgan  Far.  dìvkerdār), 
döölöt (devlet; servet Ar. devlet), döörük (yalan, aldatma Far. dürÿġ), dööt (divit Ar. devāt), 
duba  ~  duġa  (dua  Ar.  dā),  dubal  (duvar,  çit  Far.  dìvār),  duutar  (dutar  Far.  dÿtār),  durus 
(dürüst  Far.  durust),  duşman  (düşman  Far.  duşmān),  dıram  (dirhem  Ar.  dirhem),  dürbü 
(dürbün Far. dÿr-bìn), dıqat (dikkat Ar. diqqat), düm (kuyruk Far. dÿm). 
Rusça  yoluyla  Kırgız  Türkçesine  girmiş  olan alıntı  sözcüklerde  ön ses “d-” korunur: 
dastaniya  (soruşturma  Rus.  doznanie),  davernes  (vekâletname  Rus.  doverennost’  ),  deqada 
(on  gün  Rus.  deqada  <  Frs.),  deqabr’  (Aralık  Rus.  deqabr’  <  Lat.),  deleġat  (delege  Rus. 
deleġat < Lat.), demoqratiya (demokrasi Rus. demoqratiya < Yun.), demonstratsiya (gösteri 
Rus.  demonstratsiya  <  Lat.),  deputat  (milletvekili  Rus.  deputat  <  Lat.),  defis  (küçük  çizgi 
Rus. defis < Lat.), diaġnoz (teşhis Rus. diaġnoz < Yun.), dialektiqa (diyalektik Rus. dialektiqa 
< Yun.), diviziya (tümen Rus. diviziya < Lat.), diplom (diploma Rus. diplom < İtl. diploma), 
direktiva (direktif, yönerge Rus. direktiva < Frs. directive), direktör (müdür Rus. direktor < 
Lat.),  dirijyör  (bale,  orkestra  şefi  Rus.  dirijyör  <  Frs.),  domna  (maden  fırını  Rus.  domna), 
duhovoy  (üflemeli  aletlerden  oluşan  orkestra  Rus.  duhovoy),  duma  (meclis  Rus.  duma), 
durucma (milis, asker Rus. drujina). 
Diğer dillerden Kırgız Türkçesine girmiş olan alıntı sözcüklerde ön ses “d-” korunur: 
daarıñ (yüksek dereceli kişi Çin. da = büyük, cen = kişi), dalay lama (lamaların büyüğü Tib. 
dalay = büyük, lama = din görevlisi), dañza ~ dañsa (sıra yazılan kâğıt; Çin’in temel kanunu 
Çin.  dan’tszı),  dorġo  ~  dörgö  (amir,  reis  Moğ.  darġa),  dotay  (bir  bölgenin  sorumlusu  Çin. 

 
48 
dao = bölge, tay = muhterem), duban (bölge Çin. duan), duudun ~ dürdün (bir Çin ipek türü 
Çin. dau = ipek, duan = parlak), düñ (toptan Çin. dun). 
Bazı alıntı sözcüklerde ön seste “d- > l-” değişimi görülür: luñtuñ (askeri vali Çin. du 
= büyük; tun = yönetme). 
Bazı alıntı sözcüklerde ön seste “d- > t-” değişimi görülür: tacaal (Deccal Ar. deccāl), 
taq (leke, iz Far. dāġ).  
Bazı  alıntı  sözcüklerde  ön  seste  “ê-  >  z-”  değişimi  görülür:  zarp  (darp,  vurma  Ar. 
êarbe). 
 
D. 3. 2. 2. Ortada: 
Arapça  ve  Farsça’dan  Kırgız  Türkçesine  girmiş  olan  alıntı  sözcüklerde  iç  ses  “-d-” 
korunur:  adamzat  (insanoğlu  Ar.-  Far.  ādem-õāt),  adalat  ~  adilet  (adelet  Ar.  èadālet), adep 
(edep Ar. edeb), bedöö (bedevi Ar. bedevì ), idiris (İdris Ar. idrìs), üdö (verme, ödeme, yerine 
getirme  Far.  edā),  bidiya  (fidye  Ar.  fidye),  buradar  (birader  Far.  birāder),  abdan  (en  Far. 
ebeden), ıybadat ~ ibadat (ibadet Ar. èibādet), cadıt (cedit, yeni Ar. cedìd), cadıgöy (sihirbaz 
Far.  cādÿ-ġuy),  cuvaldız  (çuvaldız  Far.  cuvāl-dÿz),  cıldam  ~  ıldam  (çabukluk,  çeviklik  Far. 
celdì ), çanda (bazen, biraz, bir süre Far. çendì ), çandan (oldukça, çok, o kadar Far. çendān), 
köödök (çocuk Far. qÿdek), qaada (örf, adet Ar. qāèide), qadır (güçlü; değer, itibar Ar. qadr), 
mader  (anne  Far.  māder),  maydan  (meydan  Ar.  meydān),  medrese  (medrese  Ar.  medrese), 
murdar  ~ mırdar  (murdar,  kirli,  pis  Far. murdār),  müdür  (müdür  Ar.  mudìr),  mürdö  (kabir, 
mezarlık Far. mürde), badam (badem Far. bādām), pada ~ bada (boynuzlu hayvan; inek Far. 
pāde), padar (baba Far. peder), padışa (padişah Far. pādşāh), payda (belli, açık Far. peydā), 
randa (rende Far. rende), irada (irade Ar. irāde), saadıq ~ sadıq (sadık, doğru Ar. ãādıq), sad
(sade  Far.  sāde),  sandıq  (sandıq  Ar.  ãandÿq),  sardar  (serdar,  alp  Far.  ser-dār),  sıdıq 
(dosdoğru, sıddık Ar. ãidq), şaazada ~ şahizaada (şehzade Far. şeh-zāde), zından (zindan Far. 
zindān), ziyada (çok, bol Ar. ziyāde), zadi (çocuk Far. zāde). 
Rusça yoluyla  Kırgız Türkçesine girmiş olan alıntı sözcüklerde iç ses “-d-” korunur: 
admiral (amiral Rus. admiral < Frs. amiral), adres (adres Rus. adres < Frs. adresse), idealist 
(idealist  Rus.  idealist  <  Frs.  idéaliste),  banda  (çete  Rus.  banda  <  İtl.),  bödüröt  (üstlenmek, 
taahhüt etmek Rus. podryad), briġada (ekip, grup Rus. briġada < Frs.), badıbot (büyük kase 
Rus.  podvoda),  bardeñke  (tekli  silah  Rus.  berdanqa),  güdök  (düdük  Rus.  ġudoq),  ġvardiya 
(hassa  birlikleri  Rus.  ġvardiya  <  Frs.),  ġospodin  (bey  Rus.  ġospodin),  ġradus  (derece  Rus. 
ġ
radus  <  Lat.),  qalendar’  (takvim  Rus.  qalendar’  <  Lat.),  qandidat  (aday  Rus.  qandidat  < 
Lat.), qardoon (sınırları belli yol, kordon Rus. qordon), qodeks (kanun Rus. qodeks < Lat.), 

 
49 
qomandir  (komutan  Rus.  qomandir),  qonduqtor  (konjonktür  Rus.  qonduqtor  <  Lat.), 
qosmodrom  (uzay  üssü  Rus.  qosmodrom  <  Yun.),  aqademiya  (akademi  Rus.  aqademiya  < 
Yun.), mandalin (mandolin Rus. mandolina < İtl.), mandat (belge, kart; manda Rus. mandat 
Lat.),  medal’  (madalya  Rus.  medal’  <  Lat.),  nadzor  (nezaret,  gözleme  Rus.  nadzor), 
industriya  (endüstri  Rus.  industriya  <  Lat.),  ippodrom  (hipodrum  Rus.  ippodrom  <  Yun.), 
radius  (yarıçap  Rus.  radius  <  Lat.),  orden  (devlet  nişanı  Rus.  orden  <  Lat.),  svodqa  (rapor 
Rus.  svodqa),  sequnda  (saniye  Rus.  sequnda),  soldat  (asker  Rus.  soldat),  zadaniye  (ödev, 
görev Rus. zadaniye), zadetke (pey, kaparo Rus. zadatok). 
Diğer dillerden Kırgız Türkçesine girmiş olan alıntı sözcüklerde iç ses “-d-” korunur: 
çider  (atın  üç  ayağına  vurulan  köstek  Moğ.  çödör),  boġdihan  (Moğal  hanlarının  veya  Çin 
hükümdarlarının ünvanı Moğ. boġd = kutsal), bodo (büyük siyah hayvan Moğ. bod = büyük), 
cadı (ot, saman doğramada kullanılan kesici alet Çin. çca = kesmek + dao = bıçak), kündö 
(köy  büyüğü,  lideri  Moğ.  hund  =  saygıdeğer),  qandaġay  (ceylan  derisi  Moğ.  handaġay), 
mendibanti (selamette misiniz?; iyi misiniz? Kalm. mendi = sağ, salim + bani = var mısın?), 
möndü (sağ, selamet Kalm. mendi = sağ, salim), saadaq (sadak, okluk Moğ. saadaġ). 
 
Alıntı  sözcüklerde  iç  seste  bulunan  “-d-”  ünsüzü,  Kırgız  Türkçesinde  “-z-”  sesine 
dönüşmüştür: qızmat ( hizmet Ar. òidmet). 
Bazı alıntı sözcüklerde iç seste “-d- > -t-” değişimi görülür: batınıs ~ batunus ~ patınıs 
(yüzeysel  tabak  Rus.  podnos),  çatıraş  (satranç  Far.  ãadrenc),  badıbot  (büyük  kase  Rus
podvoda),  nariste  ~  arısta  (masum,  genç  Ar.  na-resìde),  patpiske  (imzalı  makbuz  Rus. 
podpisqa),  iskitke  (tenzilât,  indirim  Rus.  skidqa),  taştit  (şiddetlendirme  Ar.  teşdìd),  tastıq 
(tasdik Ar. taãdìq), taratut (kararsızlık, duraksama, uğraşma Ar. tereddud). 
Alıntı  sözcüklerde  –dC-,  -dC  durumunda  iki  ünsüz  arasında  ünlü  türemesi  görülür: 
badırañ  (salatalık  Far.  bādr),  badışa  (padişah  Far.  pādşāh),  bidiya  (fidye  Ar.  fidye), 
düröt  (üstlenmek,  taahhüt  etmek  Rus.  podryad),  badıbot  (büyük  kase  Rus.  podvoda), 
cadıbal (cetvel, tablo Ar. cedvel), idirek (idrak, düşünme Ar. idrāq), idiris (İdris Ar. idrìs), 
dıq (doğruluk Ar. ãidq), qadır (güçlü; değer, itibar Ar. qadr). 
Bazı  alıntı  sözcüklerde  son  heceyle  birlikte  “-d-”  ünsüzünün  düştüğü  görülür:  boroz 
(iz,  yol  Rus.  borozda),  qantıraban  (kaçakçılık  Rus.  qontrabanda),  rancı  (darılma,  gücenme 
Far. rencìde), şunan (dinleme; dinleyici Far. şenavande). 
Bazı alıntı sözcüklerde iç sesteki “-d-” ünsüzünün düştüğü görülür: tecemel (anne sütü 
emmeden büyüyen çocuk Moğ. tedcaml). 
Bazı alıntı sözcüklerde iç seste “-dd-” ikiz ünsüzünün tekleştiği görülür: üdöt (müddet 
Ar. muddet), ıdıq (iddia Ar. iddā). 

 
50 
Bazı  alıntı  sözcüklerde  iç  seste  “-d-”  ünsüzünün  türediği  görülür:  daldal  (tellal  Far. 
delāl
), dilde (altın Far. ùelā). 
 
D. 3. 2. 3. Sonda:  
Arapça ve Farsça’dan Kırgız Türkçesine girmiş olan alıntı sözcüklerde nadiren de olsa 
son ses “-d” korunur: ard (un Far. ārd), cad (zihin, yâd Far. yād), dard (dert Far. derd), murad 
(murat, istek, arzu Ar. murād), murid (mürit Ar. murìd), ovlad ~ avlad (evlat Ar. evlād). 
Genellikle Rusça yoluyla Kırgız Türkçesine girmiş olan alıntı sözcüklerde son ses “-d” 
korunur: vzvod (asker takımı Rus. vzvod), absurd (anlamsızlık, gevezelik Rus. absurd < Frs. 
absurde
),  avanġard  (öncü  Rus.  avanġard  <  Frs.  avant-garde),  pud  (eskiden  Ruslarda  16,3 
kiloluk birim Rus. pud), aqqord (akort Rus. aqqord < İtl.), metod (metot Rus. metod < Yun.), 
naryad  (görev;  nöbet,  sıra  Rus.  naryad),  parad  (tören  geçişi  Rus.  parad  <  Frs.),  perevod 
(tercüme Rus. perevod), reyd (akın, baskın Rus. reyd < İng. raid), reqord (rekord Rus. reqord 
<  İng.  record),  sqlad  (depo  Rus.  sqlad),  snaryad  (makina;  mermi  Rus.  snaryad),  vezdehod 
(arazi  aracı  Rus.  vezdehod),  velosiped  (bisiklet  Rus.  velosiped  <  Frs.  vélocipΧde),  zavod 
(fabrika Rus. zavod). 
Alıntı sözcüklerde sonda bulunan tonlu “-d” ünsüzü, Kırgız Türkçesinde tonsuzlaşarak 
“-t” ünsüzüne  dönüşmüştür:  maqsat  (amaç,  gaye Ar. maqãad), dart  ( dert  Far.  derd), meçit 
(mescit Ar. mescid), bolot (çelik, polat Far. pÿlād), bödüröt (üstlenmek, taahhüt etmek Rus. 
podryad), cadıt (cedit, yeni Ar. cedìd), caza(ceset Ar. cesed), cezit (Yezit Ar. yezìd), celdet 
(cellat  Ar.  cellād),  cemşit  (Cemşit  Far.  cemşìd),  coomart  (cömert  Ar.  cevān-merd),  ucut 
(vücut,  varlık  Ar.  vucÿd),  abcat  (ebcet  Ar.  ebced),  dööbant  (devi  yenen  Far.  dìv-bend),  dit 
(fikir,  görüş  Far. d),  dükört  (küçük  makas  Far.  dÿ-kārd), adat  (adet,  sayı  Ar. èaded), ġar
(batak, bulanık, tozlu Far. gerd), kelbet (görünüş, şekil Far. kālbüd), küncüt ~ quncut (susam 
tanesi,  küncü  Far. quncud),  kelit  ~ kilit  (kilit Far.  kelìd, kilìd),  qant  (şeker  Ar.  qand),  laha
(lahit, kabir Ar. laód), mart (mert, erkek Far. merd). 
Bazı alıntı sözcüklerde sonda bulunan tonlu “-d” ünsüzü “-z” ünsüzüne dönüşmüştür: 
kümböz (kümbet Far. ġunbed), ustaz (üstat Far. ustād). 
Alıntı sözcüklerin son sesinde bulunan “-d” ünsüzü, konuşma dilinde tonsuzlaşarak “-
t”  şeklinde  telaffuz  edilir:
71
  velosipet  (  bisiklet  Rus.  velosiped),  put  (eskiden  Ruslarda  16,3 
kiloluk  birim  Rus.  pud).  Bu  değişim  yazı  dilinde  gösterilmez,  yine  Rusça  imlaya  uyularak 
velosiped, pud” şeklinde yazılır. 
                                                 
71
 T. K. Ahmatov – S. Ömüralieva, 
age., s. 61.  

 
51 
Bazı alıntı sözcüklerde son ses “-d” düşer: poyuz ( tren Rus. poezd), aqun (din lideri 
Far. āòÿnd), qorston (mutlu, kanaat eden Far. òursend), naq (nakit Ar. naqd), usta (usta Far. 
ustād), oyöz (kaza, ilçe Rus. uyezd). 
Bazı alıntı sözcüklerde yer alan “-d” ünsüzünün ardından ünlü türemesi görülür: kend
(kısa Far. künd), kündö (köy büyüğü, lideri Moğ. hund = saygıdeğer). 
 
Yüklə 1,86 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   5   6   7   8   9   10   11   12   ...   43




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azkurs.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin